Nostalgitripp

Jag missade faktiskt lite av det viktigaste i gårdagens inlägg. Råkade ut för inte mindre än två nostalgitripper på Stora Torget när jag var på stan med Jonas. De sålde ”natursnacks” och Jonas uppmärksamhet drogs såklart mot allting som såg japanskt ut (snacks med alger och sånt). De som sålde grejerna var jättesnälla och vi fick provsmaka en massa grejer. En av sakerna de hade var rostad majs och genom den kom nostalgitripp 1:

Redfield, South Dakota, 1998. Jag har precis kommit dit som utbytesstudent och åker bil med familjen. Pappan hoppar av vid en mack för att köpa snacks till alla och frågar vad alla vill ha. Jag har inte koll på det amerikanska sortimentet än, så han improviserar för min räkning och köper en påse Corn Nuts (just det, rostad majs) och en Fruitopia Strawberry. Mmmmumms. Det satt inte fel och blev en av mina standardsnacks, även om Apple-Os och M&M Peanut tog över mer och mer sen…

En annan sak som slängde mig tillbaka ännu längre i tiden var det jag sitter och knaprar på nu: jättesalta pumpafrön med skal.

Mellanstadiet, jag och en kompis är i en av de utländska affärerna som drivs av en invandrare. Killen i kassan är jättesnäll och bjuder oss på nåt som vi nog aldrig visste exakt vad det var, men nu vet jag ju att det var pumpafrön. Av någon anledning så blev det en innegrej i klassen, alla sprang och köpte pumpafrön ett tag. Killen var så himla snäll och man fick alltid mer än man betalade för och det slank oftast med nåt godis som började bli gammalt eller så. En annan av de stora innegrejerna i klassen på den tiden var för övrigt att köpa paket med nudlar och knapra i sig som snacks…

Det är roligt med oväntade nostalgitripper som får en att minnas sånt man inte skulle komma ihåg annars.

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *