Henry – Portrait of a Serial Killer

Min fascination för seriemördarfilmer fortsätter. Denna gång handlar det om Henry Lee Lucas (läs om Lucas), som växte upp hos en prostituerad mor med kalla känslor. Hon misshandlade honom, klädde honom i flickkläder och tvingade honom bevittna hennes samröre med kunderna. Det slutade med att en tonårig Henry mördade sin mor. Efter en tid i fängelse kände han suget efter fler mord och började roa sig genom att ha ihjäl mängder av människor på olika sätt, tillsammans med kollegan Otis Toole.

I filmen har Otis syster Becky en central roll. Det har gått snett för henne i livet och hon kommer för att bo hos sin bror, där hon fattar tycke för Henry.

Henrys och Otis mördarutflykter är obehagliga att se, främst på grund av deras känslolösa inställning. Det känns äkta och allt annat än mysigt. Finns det verkligen såna här människor?

Filmskaparna har ändrat ursprungshistorien en del, antagligen för att göra en mer intressant film. Ändå tycker jag inte att filmen är särskilt bra. Behållningen är tidigare nämnda attityd och de tankar den väcker, men annars känner jag mig inte särskilt engagerad i berättelsen. Jag skulle vilja ha mer… hmm, nej, jag kan nog inte säga utan att spoila. :)

Filminfo

IMDB: Henry - Portrait of a Serial Killer
Regissör: John McNaughton
År: 1986
Omdöme (1-5): 3