Snö, nostalgi och sex :)

Det är ÄNNU mer snö ute nu! Ett riktigt tjockt snötäcke bäddar in hela världen och det bara fortsätter att snöa.

Jag bläddrade gamla dagboksinlägg nyligen. Först reflekterade jag en del över min stil att skriva – den varierar verkligen. På sistone har jag varit ganska oinspirerad och tyckt att jag ofta skrivit tråkigt… bläddrar man lite ser man verkligen olika perioder av uttryckssätt…

Sen kastades jag in i en gammal känslostorm… Läste inlägg från perioden mellan David och Jonas… vilket känslokaos! Äntligen slut med David, men oj så svårt det var och vad jag saknade honom ändå! Lite intresserad av Jonas, men det var alldeles för tidigt… ändå minns jag pirrande känslor jag hade under tillfällen som beskrevs i dagboken… men det var en berg-och-dalbana. Och så åkte jag till London och träffade Dean igen, som jag varit lite intresserad av medan jag var typ tillsammans med David, men då kunde jag ju inte göra något åt det… och då väcktes de känslorna till liv igen… David, Dean, Jonas… vilken tur att jag tog mig ur det hela med den bästa av dem i behåll! Min Jonas är världens bästa..! (fast då menar jag inte att David är dålig, han var världens bästa under i alla fall första året vi var tillsammans…)

…och så kunde jag ha gjort en massa saker med Albert, Micke och en jäkla schweizare också, men det var nog bara bra att det inte blev så. :) Eller borde man ha testat att ha haft sex med random people och utan känslor? Jag har hånglat på det sättet, men aldrig haft sex… eller, tja, jag hade en kk en gång (inte så random, alltså) och så har jag väldigt otydliga minnen av en festival… hrm… men det är inte samma sak. Ibland tycker jag att man borde ha provat, men jag vet ju med mig att jag inte skulle ha fått ut nåt av det då jag hade möjlighet eftersom jag inte hade lärt mig sex tillräckligt bra innan David… och efter David hann jag aldrig vara riktigt fri… och om jag ställer att äventyra sexuellt mot att vara tillsammans med Jonas så är det såklart så otroligt självklart att välja Jonas! Mmmmmin mmmmyspojke!

Jag var nog för övrigt ganska hemlighetsfull i dagboken, eftersom jag stormade så totalt att jag knappt höll fast i en känsla mer än fem minuter om jag verkligen kände efter, men jag kommer i alla fall ihåg när jag läser… det är besvärligt det där med hur mycket man vågar avslöja i sin nätdagbok! Fast jag var precis lika hemlighetsfull när jag skrev pappersdagbok, det ÄR läskigt att sätta det hemligaste på pränt, när ingenting är säkert och allt är kaos.

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *