Tungt och kamratligt

Idag bar jag hem minst en femtedel av min kroppsvikt i två Hemköpskassar. Jag blev tvungen att pausa fem gånger på vägen hem från spårvagnen. Det är jobbigt att bära!

Lite av det jag bar hem, som dock inte bidrog avsevärt till tyngden, var rosor och choklad till Jonas eftersom vi firar två år idag. Visst är det en klyscha, men jag tycker i alla fall att det är lite kul just därför. Presenter som man inte egentligen behöver, sånt man inte skulle ha kunnat köpa själv lika gärna.

Jag har precis pratat med en kvinna på Studenthälsan här i stan angående fenomenet Kamratgrupper! Tänkte testa att gå med i en sådan. Det funkar så att ca 8-10 människor klumpas ihop i en grupp och så är det meningen att de ska hitta på saker att göra tillsammans. Kan väl aldrig skada att försöka lära känna lite folk? Man vet ju inte hur det blir, men jag har inget att förlora i alla fall. Det är ju lite knivigt att lära känna människor ordentligt. Visst har jag pratat med några på min kurs, men eftersom man träffar dem så lite så skulle det nog ta lång tid att skaffa några själsfränder där…

För övrigt har jag klippt håret och skaffat ett nytt klockbatteri idag. Och varit i skolan och blivit glosförhörd med mera.

Alldeles strax är det pannkaksstekardags och sen ska vi ut på guidad spökvandring!

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *