One down + kantstötta böcker

Igår blev jag faktiskt färdig med de sista individuella uppgifterna i egyptologin! Såååå skönt. Nu är det bara en maffig gruppuppgift kvar, som jag börjat nosa lite på i alla fall. Sen ska jag bara skriva fyra sidor om Japans äldre historia innan jag kan börja plugga till min mattetenta… argh! Och så har jag givetvis några japanskatentor + vanliga läxor också. Jaja, en sak ur världen är i alla fall klart mycket bättre än ingen.

Idag fick jag ett stort paket från Adlibris. Julklappsböcker och böcker till mig själv. Nya böcker är roligt, men mycket av glädjen förstörs när böckerna är kantstötta. När jag köper böcker i affären brukar jag om möjligt se ut ett exemplar utan skador, eller åtminstone se till att ta det finaste jag hittar. Köper man över nätet har man bekvämligheten att handla hemifrån, men får i gengäld ofta kantstötta böcker. Fem eller sex av de sju böcker jag fick hade någon liten skavank som gjorde att jag inte gärna skulle ha valt dem i affären. Den som var mest skadad var som tur var inte en julklappsbok utan en till mig själv: No tears for queers av Johan Hilton. Tur i oturen kanske, men ändå väldigt tråkigt med ett mosat, trasat hörn på boken. Varför måste adlibris packa sina böcker så värdelöst? Varför måste posten slänga och dänga med paketen? TRÅÅÅÅKIGT!

Det är tillräckligt mycket skada skedd för att det ska vara trist, men inte mycket nog för att jag ska bemöda mig om att returnera och krångla. Fast queerboken är tusan på gränsen… nåja, det kommer inte att synas när den står i bokhyllan i alla fall, på det sättet var det ”rätt hörn”.

För övrigt är böckerna jag beställde till mig själv No tears for queers av Johan Hilton och En sexists bekännelser av Lars Einar Engström. Således har jag mycket grottande i orättvisor att se fram emot! :) (Engströms titel är ganska självförklarande, Hiltons bok är ”ett reportage om män, bögar och hatbrott”)

Första intrycket av böckerna:

No tears for queers har verkligen det fulaste omslaget jag sett på länge, vilket jag skyller helt på den skrikrosa, oläsliga titeln. Jag fick berätta för Jonas vad det stod när jag visade upp den. Gräsligt! Se här om ni är nyfikna, fast den gör sig faktiskt mycket bättre i liten storlek… Annars verkar den väldigt intressant. Den är indelad i tre delar som behandlar tre olika mord på bögar som mördas för att de raggar på fel killar. Varje del inleds med en helsida svartvit bild, det är snyggt.

En sexists bekännelser är väldigt liten och tunn och andas mer avhandling än roman. Många rubriker och korta kapitel. Därmed inte sagt att det skulle vara något dåligt, jag blir enormt sugen på att läsa den. Har redan smygläst ett stycke om hur ”stressande och pressande” det är att vara kvinna i dagens kvinnopornofierande värld och där håller jag med om varenda ord – häftigt att det faktiskt är skrivet av en man! Ska bli spännande att se vad jag tycker om resten av boken.

Är enormt sugen på att läsa båda, när ska jag få tid? Har en hel del kvar av Kvinnan och apan, som jag läser nu, och den är verkligen tuff. Värst vad mycket bra böcker det finns nu plötsligt då, jag som hade boktorka när jag hade tid att läsa…

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *