Dödergök av Katarina Wennstam

Katarina Wennstam har gjort sig intressant genom att utifrån egna erfarenheter som kriminalreporter skildra samhälleliga problem och orättvisor gentemot kvinnor. Hennes faktaböcker om samhällets syn på våldtäkt (Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman) är mycket bra och viktiga och jag gillade även skönlitterära Smuts, som handlade om en prostitutionshärva och utgjorde första delen i hennes trilogi om mäns våld mot kvinnor. Dödergök är del två och Alfahannen del tre, men den har jag inte läst ännu.

I Dödergök får vi veta att somliga poliser ägnar sig åt något som kallas ”fritidsbrott”. Inte helt ovanligt är att det handlar om våld mot närstående kvinnor och att poliskåren har större acceptans för detta än rimligt. Dessutom avhandlas hedersbrott och det faktum att det inte är olagligt att tvinga eller hetsa någon annan till självmord.

Maria Allende flyttar till ett idylliskt radhusområde tillsammans med sin man Tobias och tvååriga dottern Alma, efter att länge ha letat efter det perfekta boendet. Snart får de veta att Louise, som tidigare bott i huset, blev skjuten till döds av sin man Jocke i det som nu är Marias och Tobias kök. Mordet föregicks av långvarig fysisk och psykisk misshandel. Maria, som är journalist och har fallenhet för research, blir besatt av att ta reda på vad som hände och ställer sig många frågor. Vem var Louise och varför lämnade hon inte Jocke innan det var för sent? Och hur kunde Jocke få fortsätta vara polis, trots att han blivit dömd för misshandel av sin fru långt tidigare?

Åklagare Madeleine Edwards får ett misstänkt hedersbrott på sitt bord. En kurdisk tonåringstjejs pojkvän hittas död och trots att det liknar självmord finns tecken på att flickans familj har haft med saken att göra.

Jag tycker att historien är spännande och att Wennstam i vanlig ordning behandlar viktiga ämnen och lägger fram intressanta fakta och åsikter. Jag tyckte om boken, men jag retar mig också på somligt i den. Flera gånger får man läsa att Maria börjar ana att något inte är som det verkar i fallet Louise. Som om det inte räckte som irriterande vaghet får man dessutom ett par gånger läsa saker i stil med: ”Maria ville berätta vad hon misstänkte, men hindrade sig”. Det är ett billigt sätt att berätta på, som hör hemma i litteratur av lägre klass än jag skulle vilja förknippa boken med.

Jag har också svårt för de kursiverade kapitlen där Jocke i jag-form berättar inifrån fängelset om hur Louise hemsöker honom. Jag förstår tanken med att låta oss lära känna gärningsmannen en smula, men… jag föll inte riktigt för det. Det blir liksom lite för mycket och det känns tillrättalagt att få backstory levererad i form av att Jocke berättar att han drömmer att Louise berättar om det…

Men jag är faktiskt bara glad att hitta saker jag inte gillar och förstår varför, det måste ju vara lärorikt när man försöker lära sig att skriva bra själv!

BokinfoTitel: Dödergök
Författare: Wennstam, Katarina
ISBN: 9789100116378
Relaterade inlägg:

2 reaktioner på ”Dödergök av Katarina Wennstam”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *