Mannen utan öde

I Budapest 1944 blir György, en fjortonårig pojke som råkar vara jude, stoppad av polis på väg till arbetet. Efter en dags väntan, under vilken fler judar anslutit sig till vad som blivit en ganska stor grupp, skickas de iväg på en lång resa. Pojken tillbringar det kommande året i koncentrationslägren Auschwitz, Buchenwald och Seitz. Mirakulöst nog överlever han trots rejält vacklande hälsotillstånd.

Imre Kertész fick Nobelpriset 2002 för ”ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke”. Han har skrivit ett flertal böcker om sina egna upplevelser av förintelsen och Mannen utan öde inleder romansviten.

Det första som slog mig när jag började läsa är att György förefaller lika iskallt neutral som Mersault i Främlingen. Till en början hade jag därför fantastiskt svårt att tycka om honom, särskilt när han kyligt berättade om hur det liksom blev så att han plötsligt fick en flickvän utan att bry sig nämnvärt. Men att han fortsätter förhålla sig passiv och neutralt accepterande till händelserna kring honom är just det som är speciellt med boken och som gjort den så uppskattad av många. György använder ofta ordet ”naturligt”. Varje dålighet som sker väljer han att se ur förövarens perspektiv som någonting helt naturligt, under omständigheterna. Han anpassar sig till livet som fånge och hans uppfattning om vad som är ”naturligt” tänjs allt mer, men tycks rymma hur mycket som helst.

Det känns en smula konstigt att läsa en så neutralt hållen skildring av förintelsen, men hemskheterna tränger igenom och lyckas beröra ändå. Sakligheten ger en dokumentär känsla som gör varenda ord trovärdigt.

Språket är bitvis ganska snårigt, som här:

Jag hade nämligen aldrig trott, men så är det faktiskt, att det inte någonstans är lika viktigt med en viss ordning, en viss föredömlighet, jag skulle nästan kunna säga oförvitlighet i livsföringen som just i fångenskap, tydligen.

Något som retar mig är att det ofta är infällt citat på tyska som jag inte alls förstår, eftersom jag inte kan tyska. Jag hade gärna sett dem översatta, om inte annat i en fotnot. Oöversatt polska stör mig inte lika mycket, för den förstår inte György heller. Men tyska kan han rätt bra och då vill jag också förstå!

Nu har jag läst 8 av 107 nobelpristagare. Fortfarande inte många, men det tar sig…

BokinfoTitel: Mannen utan öde
Författare: Kertész, Imre
Förlag: Norstedts
ISBN: 9113003232
Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *