Tursam men sjuk

I fredags hade jag helt osannolik tur.

Vi tar det hela från början, så jag får med alla komponenter: Jag kände mig lite krasslig, så jag valde att jobba hemifrån. Medan jag åt frukost fixade jag kopplingen mellan min Twitter och min Facebook, som hade slutat funka. Något senare upptäckte jag att strömsladden till jobbdatorn inte alls var i min jobbväska utan… på jobbet! Suck. Och ingen av lägenhetens två laptopsladdar hade rätt format. När datorn hade 22 minuter kvar till kollaps twittrade jag om min #fail och började sedan göra mig i ordning för att åka till jobbet och hämta sladden. Kollade Facebook nånstans där och voilà: en snäll granne (mamma till Avas dagiskompis) hade svarat på Facebook (ni hänger med va, jag hade just lagat automatpostningen av mina tweets på FB och det var där hon svarade) att hon var hemma och hade ett antal datorsladdar på lut, kunde möjligtvis någon av dem passa? Jag tog datorn under armen och kilade över gården. Och visst tusan passade sladden! Jag var mycket, mycket lycklig och tacksam för att jag slapp åka till jobbet. Snälla grannen ska få tackfika vid lämpligt tillfälle!

Men man kan ju förstås inte ha tur med allt. Krassligheten utvecklade sig till att jag har legat som fjättrad i soffan i tre dagar. Nu är första gången jag frivilligt sitter upp utan att samtidigt äta eller gå på toa. Det är lite jobbigt, faktiskt, jag ska nog återvända till kära soffan snart… Men ändå, jag börjar se ljuset i tunneln. Bara det att ambitionen väcktes, liksom. Dessutom har jag varit nere och hämtat posten!

Mitt sikte är nu inställt på att vara någorlunda kry till på torsdag när tanken är att jag ska åka med jobbet på vårkonferens i Sälen.

Stackars Jonas (PUSS ÄLSKLING!) fick en hård vecka han också. Han är frisk och alla tummar hålls för att han får fortsätta vara det, men han har fått sköta i princip allt här hemma och både lämna och hämta på förskolan igår och idag, samt sen när jag är i Sälen. Går ju inte jättebra ihop med att han har mycket på jobbet nu. Men imorgon kan jag nog hämta Ava och ta hand om kvällen. Kanske lämna på torsdag också, även om det förstås innebär att jag får ta Ava till förskolan först och sen ta mig hem och hämta Sälenväska och datorväska.

Jag har väl ändå haft lite tur i oturen med sjukdomen också, eftersom jag prickade in en helg och alltså kunde soffsunka i två dagar utan att ställa till förskolelogistikbekymmer. Eller hur man nu ska se det.

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *