Musik som är 2016

Förra året skrev jag att jag hade slutat sammanfatta årets musik. Det känns bra att jag i år faktiskt har litegrann att säga på den fronten.

Början av året var nog inte så musikrikt för min del. Ava sjöng i Musickidz förstås, men även där var hösten bättre än våren då de åter igen sjöng en låt av Laleh: Bara vara mig själv. Och jag har lyssnat en del på originalet också. Jag känner att jag kanske borde lyssna ännu lite mer på Laleh? För jag gillar det jag hört. Laleh får vara med på ett litet hörn i denna musiksummering i alla fall.

Jag har litegrann lyssnat på gamla favoriter också, men ingenting som riktigt känns som att det har fastnat på 2016…

Men det var i november som det verkligen hände grejer! Två grejer på en gång, BAM!

  • Jag fick nys om att Radiohead ska göra sin första konsert i Sverige på 14 år den 9 juni 2017. Biljettsläppet var den 4 november 2016 och då onlineköade jag minsann och fick skapligt bra platser till mig och Jonas. Han fick biljetterna i julklapp, så jag försökte vara lite hemlig med att jag började försöka lyssna in mig på deras senaste skiva, A Moon Shaped Pool. Tyvärr har det ju kommit några skivor sedan jag lyssnade på dem senast, så det finns ju lite väl mycket att lyssna ikapp egentligen. Men jag hoppas att konserten bjuder på lite gamla godingar också. Dvs från albumen OK Computer (1997), The Bends (1995) och Pablo Honey (1993)… Möjligen lyssnade jag lite på Kid A (2000) också, men de har släppt fem (5!) skivor som jag inte har koll på, mer än att jag börjat lyssna på den senaste alltså. Får lyssna igenom och se om jag känner igen något… Men för år 2016 blir det låten Burn the Witch från A Moon Shaped Pool som känns 2016.
  • Det var också i november jag blev inspirerad att testlyssna på Frida Hyvönens nya skiva Kvinnor och barn. Jag hade inte hört talas om henne förut och har fortfarande inte lyssnat på något av hennes äldre, engelskspråkiga material. Men hur det nu var så fastnade jag verkligen för hennes svenska skiva. Varje låt är som en novell, fantastiska berättelser förpackade i musikaliska konstverk. Jag och Jonas ska på en av hennes konserter i februari, det ser jag fram emot. Det är Kvinnor och barn som allra mest känns som musiken 2016. Varenda låt på skivan är fantastisk.

Det finns goda förutsättningar för att dessa favoriter kan komma med på nästa års summering också. Plus att jag blivit sugen på att kolla upp några gamla favoriter som ju såklart släppt nytt, till exempel Britta Persson. Men mitt problem är ju fortfarande att det inte finns så många bra tillfällen att lyssna på musik. Men det går i alla fall när jag sitter vid datorn, som nu (har lyssnat på Radiohead och Frida Hyvönen medan jag skrivit detta).

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *