Tillbaka till vardagen

Nu är vi igång igen. Jobb som vanligt, Ava har börjat trean och Sander går på storbarnsavdelningen på förskolan.

Rutiner håller på att sättas. Ava kommer med största sannolikhet fortsätta spela basket på tisdagar, fast något senare tid. Sander kommer däremot inte fortsätta på fotbollen. Ser ut som att en får hämta Sander och en får hämta Ava på tisdagar, men den som hämtar Ava kan i alla fall jobba en timme längre.

Eventuellt blir det simskola för Sander från andra halvan av terminen, eller kanske i vår.

Ava vill gärna spela gitarr på Kulturskolan, så vi ska göra ett försök att få plats. Men nästan alla platser är redan bokade innan släppet (förtur pga fortsättning, antar jag) utom såna på väldigt tidiga tider (inte aktuellt).

Jonas spelar rollspel varannan torsdag och jag springer lopp varje helg. Nä, hehe, det där sista var inte riktigt sant, men just nu är det nästan det.

Jag har ingen fast aktivitet, så har jag lättare att boka in enstaka grejer.

Nästnästa helg är andra träffen med bokcirkeln. Hoppas det blir fler!

Sommarens geocaching

Sommaren är ju den tid då jag kan geocacha mest intensivt. Det är bara då jag ens försöker upprätthålla min streak, alltså antalet dagar i rad jag tagit minst en cache. I år blev det 42 dagar! Det tänker jag nog nöja mig med i minst några år, för det är ju ett mycket fint tal och det kan vara rätt bökigt att prompt behöva ta en varje dag. Och jag tänker inte försöka upprätthålla streak när jag inte har ledigt, det går bara inte.

Den 42:a dagen var idag. Egentligen var jag klar redan på morgonen innan STHLM Urban Trail, då jag tog en på vägen trots att jag inte egentligen hade tid (men den var så in my face att jag inte kunde låta bli och det tog bara en minut). Men efter loppet gav jag mig ut en sväng på Skeppsholmen och tog några burkar. Landade då på totalt 200 geocacher! Stort! Och fint att avsluta min geocachingsommar med en duktig milstolpe.

Min 100:e burk togs i Malmö i maj. Det gick fortare att samla nästa 100! Ca 10 månader till 100 och sedan ytterligare 3 månader till 200. Får se när jag når 300…

Eftersom vi var i Tyskland kunde jag lägga till ett nytt land till den ännu inte så imponerande listan av länder jag cachat i: Sverige, Spanien, Tyskland.

Jag slog även rekord i antalet cacher på en dag. På min födelsedag fick jag en geocachingutflykt i present av familjen och vi gick en trail som gjorde det ganska lätt att fånga många. Det blev 15 stycken på en dag, mitt tidigare rekord var 11.

STHLM Urban Trail – superkul lopp!

I morse fick jag gå upp i ottan (dags att vänja sig snart ju…) och bege mig mot Djurgården för start 8:10 i STHLM Urban Trail. Det var ett mycket speciellt lopp som tog oss på en ca 10 km (lite mindre, tror jag) lång sightseeingtur i Stockholm och genom vissa kända byggnader. Ingen tidtagning, så fokus fick ligga helt på upplevelse snarare än prestation. Och det var nog bra det, för det hade nog varit frustrerande att hårdsatsa på en bra tid med tanke på att många stannade och fotade och att vi fick vänta på grön gubbe ibland…

Starten gick alltså på Djurgården, men målgången var på Blasieholmskajen. Arrangörerna får plus i kanten för att de transporterade väskor från start till mål, superbra!

Först sprang vi genom Skansen. Backen upp var grym och det var en man som stannade och utbrast DET HÄR ÄR JU BARA LÖJLIGT! :) Men efter den pärsen bjöds det på fina miljöer, folkdans och folkdräkter. Sen kom loppets längsta bara-springa-bit, längsmed Strandvägen in mot stan. Fick stanna för röd gubbe när vi skulle över Strandvägen… Strax kom vi till ett av de coolaste ställena, vi sprang in på Dramaten! Upp för trappor och in i teatersalen, springa mellan bänkarna och så ner och ut igen…

Strax därefter in på SATS Stureplan. Här var det pepp minsann, de hejade så bra att jag inte stannade och fotade (jag gjorde det ganska mycket, men inte överallt). :)

Sen genom Paradiset City, där vi bjöds på fruktstång. Tur att jag hade min mobilhållare, så jag kunde stoppa ner den i något, för jag ville inte äta springandes och inte stanna riktigt så mycket som skulle krävas för att äta den på ett behagligt sätt…

Sen genom MOOD Stockholm. Tänk att jag inte varit i den gallerian! Det här var ju just en premiär…

Rigoletto, genom stora salongen med film på duken, coolt!

Brunkebergstunneln var inte en av de officiella höjdpunkterna, men kändes ju som ett mini-tunnelrun.

På Drottninggatan var det peppigt värre. Där satsade pepparna hårt på att läsa folks namn på ”nummerlapparna” (där numret brukar stå stod i stället förnamnet stort) och ge personlig pepp, kul. :)

Hotel C Stockholm bjöd på lite olika scener i olika rum.

Vid Brunkebergs torg stod folk från The Music Run och peppade riktigt rejält. Kul att springa förbi Riksbanken, där jag ju varit en del i helt andra sammanhang (jobb).

Sen kan man ju undra varför det stod en målbåge vid Kungsträdgården… Jag visste ju att det inte var slut där, men några bakom mig verkade tro det för ett ögonblick. Där stod i alla fall Craft Sportswear och körde också riktigt peppig förnamnspepp (fast jag fick heta Helen, men det var nog inte så lätt att hinna läsa rätt…).

Sista sevärdheten var Musikaliska, där det bjöds på livemusik från scenen, en kanonbra och mäktig avslutning. För sen var det bara att springa längs Nybrokajen och stanna för rödljus precis innan upploppsfållan, hehe. Klart bra att det inte var ett prestationslopp.

Det var superkul! Och det funkade med fötter och skor, jag är väldigt nöjd.

Jag cachade lite efteråt också och sen kom jag hem, duschade och skulle göra en massa saker, men råkade visst somna i stället, hrm…

Nu har jag bara ett lopp kvar för att klara hela STHLM Challenge!

Här är mina bilder:

I startfållan

Saffranspannkaka och limpistol

En av mina födelsedagspresenter var en burk salmbärssylt. Jonas mumlade något om att en vanlig människa helt enkelt hade öppnat burken och ätit lite sylt till nånting, men att jag givetvis låter bli att göra det tills jag kan ställa mig i köket i en halv evighet för att slänga ihop den gotländska traditionella saffranspannkakan i veganversion, så vi kan äta just den med salmbärssylt och grädde som sig bör. Ja, typ så? Idag såg jag min chans och otroligt nog hade vi allt hemma, trots att jag inte planerat detta. Exakt receptets mängd av grötris och mandel, dessutom. Det händer ju aldrig, så eventuella tvivel rök ju så fort jag konstaterat det.

Vegansk saffranspannkaka med salmbärssylt och grädde

Den blev riktigt bra, tyckte jag! Jag använde i princip receptet från Vegan Gotland, men använde potatismjöl i stället för kikärtsmjöl. Det smakar ju rätt mycket ostkaka. Och saffran, såklart! Jag har ätit saffranspannkaka någon gång tidigare bara, kul att göra det igen.

Idag har jag och barnen också testat limpistolen jag köpte och ratade för en tid sedan. Lyckligtvis bodde den fortfarande i kontorsgarderoben. Jag vet inte riktigt vad det var jag tyckte var så dåligt när jag provade den förut..? Ok, den var kanske inte riktigt, riktigt lika bra som de vi använde på Xperiment i Oskarshamn, men näst intill. Limpistol är ju så smidigt för att limmet torkar så fort och är så lätt att pilla bort om man fått på fel ställe. Man kan bränna sig såklart, men jag tycker ändå det är rätt smidigt för barn att hantera en. Och när vi bränt oss har det inte varit så farligt.

Limpistol

Sander limmar koncentrerat.

 

Limpistol

Sander visar upp en nyligen ihoplimmad… hatt?

 

Limpistol

Tänker på den där Legoreklamen: What it is is beautiful.

 

Ser stor pysselpotential i framtiden. Sander är ju inne i en riktig pysselperiod nu.

 

I am a Vegan Runner

Jag gick ju med i Vegan Runners IK efter Vegoloppet. Och nu har de tröjor i lager igen och jag har precis köpt och fått min. Blev en premiärtur i tröjan idag.

Kändes dock rätt segt. Misstänker att det påverkar mig att jag gav blod i förrgår. Kändes även oväntat flåsigt att gå uppför en lång trappa igår. Hoppas det inte påverkar alla mina lopp alltför mycket.

 

Egentid, gymnasiekompisar i Linköping och festdagar i Nyköping

Jag åkte alltså hem med Swebus på måndagkvällen och Jonas och barnen kom hem till middag på onsdagen. Åhh, det finns så mycket att göra och tiden tar slut så fort. Jag försökte göra lite av allt… Jag sprang såklart och jag behövde upprätthålla min geocachingstreak. Jag läste och jag spelade faktiskt lite Skyrim på PS3, vilket jag inte gjort sedan februari 2014. Jag började gå igenom semesterbilderna. Ja, lite så.

På torsdagen skulle Jonas lämna mig och barnen i Nyköping, för att sedan komma dit på söndagen. Ja, så han fick alltså TVÅ HELA dagar hemma att göra vad han ville.

”På väg till” Nyköping hälsade vi på Maria med familj utanför Linköping. Vi hade synkat så att Ellinor också kunde komma dit med sina två barn, som jag inte hade träffat ännu (äldsta är 3, yngsta är bäbis). Marias familj har nyligen fått tillökning och består numera av fem personer. Jag avlastade villigt Maria från att bära runt på bäbis. Väldigt mysigt. Och oerhört lagom att bara låna bäbis en liten stund. Det är skönt att våra barn börjar bli stora. Men jag lånar gärna fler bäbisar, särskilt när de är så mysiga som denna. Hon somnade i min famn en stund. :) Överhuvudtaget var det ett mysigt besök. De stora barnen (de som inte var bäbisar) kunde springa runt och leka i trädgården utan vuxeninblandning och hade väldigt roligt. Och vi kunde sitta och äta och gulla med bäbisar. Perfekt.

I Nyköping blev vi bjudna på middag innan Jonas rullade vidare. Vi hade sån tur att vår vistelse sammanföll med Nyköpings festdagar, vilket innebar tivoli, marknad och konserter på stan.

På fredagen tog jag, barnen och mormor en sväng ner på stan. Först säkrade vi dagens cache och sen började det regna, så vi sökte skydd i Nicolaikyrkan en stund. Där hade de en kul grej för barn som gick ut på att man skulle leta rätt på ”Luthergubbar” som var placerade på olika ställen i kyrkan, med hjälp av bildledtrådar. Klarade man det fick man en medalj, så det fick ju barnen såklart.

På torget underhöll Lollo och Bernie, som Sander kände igen från förskolan. Vi såg slutet av showen och deltog i kramkalaset efteråt.

Nyköpings festdagar

Vi var såklart tvungna att besöka tivolit på Nicolaiskolans gård. Vi köpte ett klippkort med 8 åk, så barnen fick åka. Det kändes ganska lagom, inte minst för att åken höll på så länge!

Ava åkte en läskig gunga:

Nyköpings festdagar

Den åkte hööögt upp. Hon åkte den två gånger, vilket blev en bonusgrej eftersom de bara tog ett klipp när barnen åkte i samma radiobil. Hon älskade det, men en stund efteråt började hon må väldigt illa… och kräktes i en papperskorg i en galleria… Men sen var det bra och hon säger att hon inte ångrar någonting.

På kvällen när jag och Sander gick och lade oss gjorde Ava en häftig grej: hon fick gå på sin första riktiga konsert med mormor! Det var Ace Wilder som gjorde en halvtimmeskonsert på torget klockan 8. Ava känner ju igen henne från Mello och var riktigt lycklig över att ha fått gå på konsert.

På lördagen fortsatte vädret att vara… märkligt. Jag skulle ut och springa på förmiddagen och det såg okej ut, men just när jag var redo öste regnet ner… och sen var det helt okej igen. Vi åkte med mormor till Näsudden och på vägen började det regna och det hällde verkligen ner när vi kommit fram till huset:

Näsudden

24 minuter senare tog jag den här bilden:

Näsudden

När vi badat klart började det blåsa kraftigt och strax hade vi skyfall igen. Sådär höll det på…

På lördagskvällen bakade vi pizza, mums.

Pizza

På söndagen kom Jonas till lunch och sedan åkte vi till Hjortensbergsbadet. Det finns en utedel där också, men vädret fortsatte vara märkligt, så vi nöjde oss med innedelen. Det har blivit så fint där nu, jag har ju varit där med barnen och mormor en gång förut, men det var första gången Jonas var med. Jag blir dock helt väck av badhus, huvudvärk och avgrundstörstig. Men det var kul. Jag åkte vattenrutschkanan några gånger med Ava och den var ju fin. Och badade med Sander, som ”simmade” riktig bra med sina armpuffar. Det är så många varma pooler där, det passar honom.

Middag i Nyköping och sen åkte vi hem till den sista, hemmabaserade delen av semestern.

Fler bilder från Nyköpingsdagarna:
» ‘Nyköping sommar 2017’ på Flickr

Strandnära favorit i repris

Förra året besökte ju jag och Jonas Strandnära på Öland som en utflykt med övernattning medan barnen var hos farmor och farfar. Det kände vi att det gärna fick bli tradition… och ja, i år blev det favorit i repris i alla fall!

Vi tog en cache vid Karlevistenen på ditvägen och åt sedan lunch på Strandnära. Den var sig ganska lik från förra året.

Lunchmacka på Strandnära

Sen åkte vi på utflykt till Capellagården, i väntan på att få tillgång till vårt rum. Capellagården var fint! Deras café vill vi gärna äta på någon gång, men nu hade vi ju precis ätit. Vi köpte i alla fall en doftpelargon Prince of Orange (luktade gott!) och kryptimjan. Och tog en cache såklart. :)

Liten utflykt till Capellagården

Väl tillbaka på Strandnära insåg vi att vi blivit lite lurade vid bokningen… Det gick att klicka i att vi ville boka bord i restaurangen, så det gjorde vi ju. Men den är stängd på söndagar. :/ Så det blev en något mindre slapp vistelse än vi tänkt, eftersom vi fick fixa andra middagsplaner. Vi åkte faktiskt till Pinchos i Kalmar och det var riktigt gott och mysigt. Det regnade väldigt mycket, dock, annars hade jag gärna klivit några extra steg i Kalmar också (och kanske tagit en cache, hehe).

Rummet låg vägg i vägg med det vi hade förra året och var ganska mycket mindre, men mysigt och fint.

Dagen efter blev det fin frukost och sen faktiskt en till sväng till Capellagården… och Mörbylånga, där vi tog en cache och besökte biblioteket.

Sen åkte vi till Oskarshamn och åt på McDonalds innan Jonas lämnade mig vid bussen. Vi hade nämligen bestämt att vi skulle ge varandra lite ensamtid i lägenheten och det var enklast att Jonas och barnen helt enkelt förlängde vistelsen i Oskarshamn en smula.

Fotade visst lite dåligt på Strandnära. Förutom maten är detta den enda bilden därifrån. Vi har ställt våra växter från Capellagården vid fönstret:

Enda bilden från rummet :) Våra växter får ljus

Dagsutflykt till Öland och Lådbilslandet

Lådbilslandet

Lådbilslandet är ett obligatoriskt inslag på vår semester. Och vi älskar ju norra Öland, så det gör oss inget att åka dit. Från Oskarshamn är det dessutom en fullt görbar dagsutflykt med körtid på ca 2 timmar.

Lådbilslandet

Än så länge är Lådbilslandet kul för båda barnen, vi får väl se hur länge det varar. Det finns ju flera olika sorters bilar på olika banor och dessutom lilla tivolit, hinderbana, lekhus med bollhav och studsmattor, med mera.

När vi lekt klart åkte vi till Källa glassgård, där det skulle finnas magiska skapelser av veganglass… vi gottade oss i menyn och valde och vrakade, bara för att bli gruvligt besvikna när vi försökte beställa. Nästan all veganglass var slut! Vi hade kunnat få något ihopslängt av de tråkigare delarna av utbudet, men det kändes inte värt det när det dessutom var ordentligt kostbart. Så vi köpte glass, chokladkex och jordgubbar i affären i Byxelkrok och åt på stranden i stället. Fast Byxelkrok ville inte riktigt visa sig från sin bästa sida just då, det var grått och blåsigt. Men det var fint att se det i alla fall.

Byxelkrok

Byxelkrok

Strax söder om Byxelkrok stannade vi till vid en stuga som Jonas kollega har köpt. Och de var hemma, så vi fick en visning. Eventuellt kan det bli aktuellt att hyra den och det är ju inte fel med en stuga på vår favoritkust.

Vi stannade också till i Byrum på hemvägen för att ta en cache.

 

Oskarshamn 2017

Barnen var i Oskarshamn i en vecka, bortsett från vår dagsutflykt till Öland. Jag och Jonas var borta på två olika övernattningar och Jonas åkte till speedrunkonvent i Växjö en heldag, så egentligen var vi vuxna inte där särskilt mycket… Men barnen hade det väldigt bra när vi var borta. Farmor och farfar är så fina på att hitta på saker med dem. Några exempel:

  • En gång tidigare har farmor hjälpt Ava att sy en uggla. Nu var Ava väldigt peppad på att sy något nytt och klurade på vad det skulle bli. Till slut ritade hon en skiss av en fladdermus som hon tog med till farmor. Inga problem, en fladdermus blev det. Sander fick också ”sy” med en sån där trägrej med hål som man ”syr” i med garn på trubbig nål.

Ugglan och fladdermusen

  • Farfar och Ava var ute och cyklade flera gånger. Avas cykel hemma är för liten nu och vi cyklar ju aldrig, så det är inte riktigt prio att köpa en ny cykel… men de fixade till Emmas gamla cykel tills vi kom och den var ju helt perfekt för henne.

Ava och Janne cyklar

  • Farfar och Sander byggde en fågelholk. Sander var så stolt!

Sander och farfar byggde fågelholk

Den dagen Jonas var borta åkte jag och barnen med farmor till Xperiment och biblioteket. Xperiment är en experimentverkstad med massor av olika roliga grejer att göra, men det allra bästa var nästan pysselrummet. Det fanns limpistoler och massor av material. Jag och barnen satt en lång stund och limmade fina kreationer. Jag blev alldeles förtjust i limpistolen som var så magiskt bra och smidig – mycket bättre än den jag köpt en gång och har liggande i garderoben. (Fast sen vi kom hem har vi testat den och den var ju inte alls så illa!) Inte minst för att limmet är så lätthanterligt när det kommer på fel plats. Bara att pilla bort.

Kreationer:

På Xperiment i Oskarshamn

Och ett xperiment:

På Xperiment i Oskarshamn

Jag, barnen och farfar gick också ut i skogen intill huset och letade rätt på en geocache som inte fanns där förra året.

Ostkustleden, etapp 3 och 4

20 km-markören

Efter Gotland åkte vi alltså till Oskarshamn. Där lämnade jag och Jonas barnen hos farmor och farfar och åkte på egna äventyr. Först ut var fortsättningen på vår vandring på Ostkustleden. För två somrar sedan gick vi etapp 1 och 2, men förra året fick vi låta bli på grund av Jonas trilskande tå. Tån är fortfarande inte bra, så beslutet att vandra eller inte vandra, eller vandra två etapper eller en, dröjde… men vi kom iväg och vi genomförde! Det är bara 8 etapper totalt, så vi kan ha gått hela leden 2019 (och får väl ge oss på någon annan vandringsled)…

Årets etappbeskrivningar, saxade härifrån:

Etapp 3, cirka 21 km. Lönhult – Krokstorp

Leden går ett stycke på landsvägen Kristdala–Hultsfred, viker sedan av och går över bron över utloppet från Nejern. Efter 2 km ligger byn Skinshult med anor från 1500-talet. Efter 7 km det vackra odlingslandskapet vid byn Sjöändemåla. Efter 11 km når vi den stora och vackra sjön Tvingen med fina badmöjligheter. 15 km från Lönhult finner vi resterna av Karlsfors gamla kvarn, där det förr även fanns såg, lumppappersbruk och benstamp. Efter 17 km sjön Storyttern, även den med fina badmöjligheter. Vid sjöns östra ände flera gamla husgrunder efter en gammal hantverkarby. Etappmålet är JUF-stugan, vackert belägen vid Krokstorpssjöns östra strand.

I stugan finns el, elplatta, enklare köksutrustning och ett antal madrasser. Vatten i brunn på gården, om brunnen sinar får man ta vatten i sjön (måste kokas). Kommunalt bad i Krokstorpssjön. Bussförbindelse med Oskarshamn och västervik dagligen, dock ej söndagar. Stugan är låst, nyckeln i lådan vid det stora vita huset uppe i backen.

Etapp 4, cirka 17,5 km. Krokstorp – Mörtfors.

Efter 3 km passeras kvarndammen till Skälhults gamla kvarn. Efter 7 km kommer vandraren till Ölvedals by. Här fanns tidigare affär, kvarn, såg mm. Leden följer härifrån under flera kilometer Marströmmens sportfiskevatten (fiskekort erfordras). Efter cirka 16 km följer leden en hög bergskam med branta stup ner mot sjön Lilla Ramm, med vacker utsikt över byn Ramnebo.

Etappmålet är Mörtfors samhälle med telefon, samt sommartid även frukostservering samt kaffe och våfflor i Pensionatet. Kommunal badplats. Övernattning i gamla badhuset, två våningar. Nedre plan innehåller kök med elspis, matrum, samlingsrum och tvättrum. Övervåning med 5 sovrum. Toalett på baksidan av huset. Buss vardagar till Oskarshamn och Västervik. Dessutom buss alla dagar från E66, snabbuss Norrköping–Oskarshamn–Kalmar.

Första rastplatsen

I år hade vi unnat oss en stor lyx: Vi tog vår egen bil till övernattningsstugan i Krokstorp och Janne körde sin bil. Sen hoppade vi in i hans och han körde oss till starten vid Lönhult. När vi kom fram till Mörtfors körde han oss tillbaka till bilen i Krokstorp igen. På så vis slapp vi bära alla övernattningssaker och vår middag och det visade sig också vara väldigt smidigt att kunna åka och köpa mer vatten när brunnsvattnet var alldeles grumligt och slemmigt…

Hallon! Blev en del blåbär också och något lingon

I år hade vi perfekt vandringsväder! Inte jättevarmt, inte kallt och framför allt inget regn! Vi var ju såå blöta förra gången… Men strapatsrikt var det ändå. Leden är verkligen inte lättvandrad alla gånger, det är långt ifrån alltid riktiga stigar utan man kan behöva streta fram över gropiga fält och genom mängder av tät växtlighet. Vi sa flera gånger att det var tur att vi inte tagit med oss barnen… Dag 2 kändes nog en smula lättare (och var ju dessutom kortare), vilket passade fint för trötta ben. Två etapper per år räcker alldeles utmärkt.

Ostkustleden 2017

Krokstorpsstugan

Det är väldigt lyxigt att det finns övernattningsstuga i slutet av varje etapp. Det kostar 70 kr per person att sova en natt i en sådan och man kan betala med inbetalningskort som finns i stugan. Båda gångerna har vi haft stugan för oss själva, men som tur är finns det i alla fall plats för många fler om det skulle behövas. I år kändes det lyxigt att vi hade el och kokplatta! Förra året hade vi inte det och åt medhavd Ica-sallad till middag. Då hade vi däremot jättefint brunnsvatten, vilket vi inte hade nu… Vi kokade mat (Paulúns supermix) i det sunkiga vattnet, men Jonas åkte alltså till Oskarshamn på kvällen och köpte ett gäng PET-flaskor med fräscht vatten för att vi inte ville gå runt och dricka geggvatten hela dag 2.

Jonas blir så glad när han får elda

Ostkustleden 2017

När vi kom fram till Mörtfors slog den stugan oss med häpnad… den hade vattentoalett! Och ett seriöst kök. Och ett café intill… Jaja, det hade ju nästan varit fusk att sova där!

En höjdpunkt från vandringen: plötsligt fick jag syn på en uggla som satt med ryggen mot oss på en gren ett fåtal meter framför oss. Den var stor och ljus i fjäderdräkten, möjligen något ”luddig”. Jag haffade ivrigt tag i Jonas så han stannade, men lyckades sätta foten på prassliga torra löv… Ugglan vände huvudet ett halvt varv och stirrade på oss ett ögonblick, med snälla ögon i ett runt och gulligt ansikte, för att sedan breda ut vingarna och flyga därifrån. Vi har kollat fågelböcker och Google och det som stämmer bäst är slaguggla, förutom då att vi inte kunde se något mörkt i fjäderdräkten. Kanske en ungdom? Hade gärna fått en bild på den, men mitt prassel sumpade chansen…

Däremot gick det att fota fjärilar:

Pärlemorfjäril

Den här ovan lärde jag mig att den heter pärlemorfjäril. Vi såg ovanligt många fjärilar, tyckte jag! Citronfjärilar, blåvingar… och många av en svart sort med röd teckning, det kan möjligen vara en skogsgräsfjäril.

Geocaching: jodå, det finns! Ostkustleden har en egen serie med en cache per etapp och sedan en slutgömma som man kan hitta om man fått ledtrådar från alla tidigare gömmor. Tyvärr tog vi ju inte ettan och tvåan, eftersom jag inte hade börjat geocacha 2015. Nu tog vi i alla fall trean och femman. Fyran, som skulle vara vid Krokstorpsstugan, gick vi bet på. Tror att den är borta… Så vi kanske måste åka dit igen någon gång. :)

Ostkustleden 2017

Hoppas vi kan fortsätta som planerat! Det är en väldigt fin led med varierad natur och på de etapper vi har kvar kommer den göra skäl för sitt namn också, då man får gå längs kusten. Det verkar fint.

15 km-markören på etapp 4

Jag strösslade inlägget med bilder ganska slumpmässigt… Här finns alla med bildtexter:

» ‘Ostkustleden 2017: etapp 3 och 4’ på Flickr

Eller om du vill och kan (i min mobil ser jag bara första bilden) bläddra här:

15 km-markören på etapp 4