Jullovet: egna dagar, nyår hemma, mamma 75, dagar i Nyköping…

Julen firade vi ju alltså i Oskarshamn. Jag åkte hem redan på juldagen och resten av familjen kom den 28:e. Då hade jag fått några sköna dagar i lägenheten då jag kunde koncentrera mig på mitt skrivprojekt, men också slappa lite.

Den 29:e tog vi med oss Avas kompis Emma och så gick vi på stan och testade McDonald’s nya McVegan, en sojaburgare som funkar mycket bättre för barnen än den tidigare McBean (inte en dag för tidigt!). Vi såg också den nya Ferdinand-filmen på bio.

Vi firade nyår lugnt hemma med god mat, film och fyrverkerier. Båda barnen är så stora nu att det inte är något problem att vara vakna till efter tolvslaget… ett desto större problem att vrida tillbaka dygnet sedan!

Både på nyårsafton och nyårsdagen fick man en souvenir om man geocachade, så givetvis blev jag sugen. Tog en i Solna på nyårsafton och det var nog tur att barnen nobbade att följa med eftersom det visade sig vara en svårhittad liten rackare, men till slut hade jag den i min hand. På nyårsdagen följde Sander med dels för att återplacera en burk jag haft inne på underhåll och dels för att logga en cache vid en hällristning vid Brommaplan. Den gick riktigt snabbt och smärtfritt att hitta, om det nu räknas som smärtfritt när det är mörkt och regnigt.

Vi har också firat mammas 75-årsdag i Nyköping. Hon bjöd på fin middag och hade bland annat gjort våra favoritpiroger.

Efter firandet åkte Jonas hem och fick sina frihetsdagar i lägenheten medan jag och barnen stannade hos mormor och morfar. Vi besökte äntligen leklandet Busiz, men Ava var väl kanske lite för stor… Bra för Sander i alla fall. Vi matade också väldigt hungriga änder, lekte med julklappar, hjälpte morfar bygga badrum, med mera.

Igår kom Jonas tillbaka till Nyköping och vi fick ha en dejtkväll på stan där. Vi åt oumph på O’Leary’s och såg sedan filmen om Ted Gärdestad på bio. Mysigt.

Idag kom vi hem, som sagt, och jag och Sander har varit på barnkalas. Imorgon är sista dagen av jullovet och på måndag börjar jag nytt jobb (iiih!).

2017: En sekund om dagen

2017: En sekund per dag

Som jag skrev om i februari antog jag utmaningen 1 Second Everyday för 2017. Alltså att filma en sekund om dagen, varje dag. Och jag lyckades baske mig, typ i alla fall. Två dagar glömde jag helt och ersatte med stillbilder (se om ni kan hitta dem) och sen kanske jag har fuskat någon gång och filmat något dagen efter… men bara ett par gånger. Så jag tycker att jag var ganska duktig i alla fall.

Jag vet att några av mina sekunder fick väldigt dålig kvalitet, jag vet inte varför. Jag är också medveten om att jag kanske fått med en del folk som jag inte normalt sett skulle lägga ut bild på hur som helst, men tyckt att det fått vara ok när det är en av alla sekunder inbakad i en lång film. Om någon ändå känner att det var oönskat och dumt, hör av er så fixar jag såklart.

Och nu känns det lite… tomt. Som att jag borde fortsätta ett år till. Men samtidigt är det ju ganska skönt att slippa tänka på varjedagssysslor. Så jag borde inte…

Mitt 2017

2017 var året då…

Kort version: Jag bestämde mig för att byta jobb och sista dagen på Valtech blev precis innan julledigheten. Jag besökte två länder: Tyskland (med familjen) och Estland (weekend i Tallinn med Ann, geocaching och veganmat). Mest aktiva hobbies: geocaching, läsning och mot slutet av året äntligen skrivande igen. Jag blev aktiv i två bokcirklar. Löpning höll i sig som min motionsform, inte utan motgångar men jag sprang i alla fall 12 lopp! Jag och Jonas såg Frida Hyvönen och Radiohead. Huvudsemesternöjet var två veckor på Gotland.

Lång version:

Det här är kanske i ärlighetens namn mer en sammanfattning av årets bloggande än av året. Jag har missat att blogga om mycket i år för tiden har inte räckt till. Men det är ju det jag bloggats om som är lättast att komma ihåg nu när jag summerar…

Sammanfattningar om böcker, film och musik kommer separat.

Julfirande 2017

I år firade vi julen i Oskarshamn med farmor och farfar, Sven, Emma, Johannes och Timo. Det blev en del julstress dessförinnan, så det är ganska skönt att det är över…

Vår veganska del av julbordet innehöll de vanliga favoriterna. Grönkålsgrejerna är det bästa enligt mig, dvs den goda pajen och långkålen. Nytt för i år var en seitanskinka som jag gjort, men vi hade också den vanliga sojaskinkan från Astrid & Aporna. Seitanskinkan var ett experiment och det blev inte mer än ok. Den blev ganska torr och tråkig, faktiskt. Jag testade också att grava morot men dels blev den nog lite väl al dente och dels… eh, nä, inte så intressant. Vi hade vegansson, färdiga köttbullar och färdig korv, basilikatofu och mandel-sesam-tofu, färdiga grönkålsbiffar (också nytt, helt ok men inte så väldigt grönkåliga), vörtbröd, ost, brysselkål… ja, kanske glömmer jag något.

Till julgodis hade jag och barnen fixat chokladtryffel, arrakstryffel, saffranstryffel, Mozartkulor och ischoklad. Emma hade gjort knäck. Vi hade också fikon, dadlar, tomteskallar (Bubs-skumgodis) m.m.

Under granen var det fullt av julklappar såklart. Och den som fattades från sällskapet när tomten kom var Johannes, men så kom han tillbaka medan tomten delade ut alla paket…

Jag fick bland annat en Fitbit Flex 2 – kul eftersom jag varit nyfiken på att tracka sömn etc. :)

Skrivardag

Idag har jag haft en skrivardag! Jonas och barnen har varit på utflykt med museum med mera och jag har haft lägenheten för mig själv.

Jag har alltså plockat upp ett gammalt barnboksmanus som jag började på 2009. Jag har redan jobbat om det en del genom åren, dels levlade det från 6-9 till 9-12 och så flyttade jag det från 90-tal till nutid (det var väldigt mycket mer min egen mellanstadietid tidigare). Men den senaste omarbetningen är kanske både den viktigaste och den jobbigaste. Idag blev jag klar med den: att skriva om alltihop från första person nutid till tredje person dåtid. Alltså, det är ju ”bara” en barnbok på i nuläget lite mer än 20 000 ord, men ändå: försök bestämma sånt i ett tidigare skede. :D

Fantastiskt att jag blev klar idag. Jag behövde jag-formen för att komma närmare min huvudperson och det var många krystade och högtravande formuleringar som försvann pga att de verkligen inte funkade i jag-form. De var roliga att formulera, men texten blir mycket bättre utan dem.

Men jag har alltså bara ändrat väldigt grovt och mekaniskt för det mesta. Nästa steg blir att gå igenom allt noga igen och verkligen dra nytta av det nya berättarsättet och få bort mer av gamla rester som inte passar längre.

Ja och sen måste jag på något sätt lyckas förbättra alltihop beträffande strukturen och sånt större… Jag brukar bli så förlamad av sånt för att jag inte vet var jag ska börja, men just nu har jag faktiskt någon sorts flyt jag ska försöka klamra mig fast vid.

Det är roligt att skriva igen. Synd bara att det inte ryms riktigt i vardagen, idag var ju speciellt.

Och imorgon är det jag som ska ta med barnen ut och Jonas som får göra vad han vill hemma. Dvs spela tv-spel. Alla har vi våra olika prioriteringar… :)

Jag hinner inte med!

Hjälp! Det går för fort! Plötsligt är det två veckor kvar till jul, hur gick det till?

Jag ligger liksom efter med allt nuförtiden. Jag som har brukat vara ute i så himla god tid med såna där stora grejer som att planera födelsedagar, jul och sånt. Det är inte så nu…

En sak jag verkligen försöker att inte göra, för att det är så tråkigt, är att blogga om att jag inte har tid att blogga. Men det är ju så, såklart. Inte för att det råder brist på saker att blogga om, jag föreställer mig som alltid det mesta som händer i bloggform. Det blir bara aldrig tid att omvandla det till det. Och det kanske inte gör något att ha en vilande blogg, men det som är tråkigt med det är att det ju är så jag befäster mina minnen. Har jag inte bloggat om det försvinner det ju bara…

Tänker ofta att jag ska bli bättre på att snabblogga i farten, men det är svårt ens att få tid till det…

Ligger efter med allt och hinner inte göra mina projekt, vare sig de måstiga eller de roliga… gaaah, kan jag få TID i julklapp, tack?!

Avas övernattningskalas

Förra helgen hade Ava sitt efterlängtade 9-årskalas med övernattning. De var 10 barn som åt hamburgare och tårta, samt tittade på Descendants med en massa snacks och godis. Tre gick hem innan det var sovdags, men 7 barn på madrasser i vardagsrummet kändes ändå ganska mycket…

Tårtan blev en riktigt chokladig variant av min ”säkert-kort-tårta”. Chokladbottnar med två lager chokladmousse, täckt med chokladmousse och garnerad med chokladbollar och chokladströssel. Inte så dumt, om man gillar choklad förstås.

Och givetvis, när vi är klara med barnens födelsedagar för i år är det hög tid att preppa jul…

Sanders femårskalas med tre vänner

Igår hade Sander sitt efterlängtade barnkalas. Vi tänkte först bjuda fler, men landade i att bara bjuda tre av de bästa kompisarna (inklusive en som flyttat och bytt förskola) och det blev väldigt bra. Sander tyckte att det var för många barn förra året och nu blev det ju mycket mer överskådligt och att de lekte tillsammans allihop.

Vi styrde såklart upp fika, musik, paketöppning och skattjakt på godispåsar, men annars satt vi mest och tittade på när barnen lekte. Ganska soft ändå. :)

Nästa helg har Ava kalas och sen är vi klara med födelsedagarna för i år. Dags att tänka på julklappar…

Familjefotografering 2017

Nu har vi fått bilderna från vår tionde familjefotografering – så himla bra tradition och så kul att vi lyckats upprätthålla den. Fotograf denna gång var Elin Selin, som var väldigt bra på att busa och få oss att slappna av.

Här är alla tio ”officiella familjebilder” samlade:

» ‘Familjefoton’ på Flickr

Och det här är årets familjebild:

Familjefotografering 2017

Här kommer de övriga bilderna vi köpte:

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Familjefotografering 2017

Nytt jobb: NetRelations efter årsskiftet!

Nu är det officiellt. 8 januari börjar jag jobba på NetRelations. Jag har jobbat på Valtech i 3 år nu och är väldigt glad över dessa år. Jag har lärt mig oerhört mycket och haft riktigt kompetenta och trevliga kollegor. Men det som lockar mig med nya jobbet är att jag är nyfiken på deras arbetssätt, som skiljer sig en del från hur jag jobbat, och också att det är ett lite mindre företag där alla jobbar inhouse (ca 50 pers i Stockholm). Jag hoppas och tror att jag kommer att jobba mer fokuserat med gränssnittsutveckling och att jag kommer att ha mer utbyte med de andra gränssnittsutvecklarna. Mycket spännande!