Fryst, färdighackad lök, någon måtta får det väl vara?

Nej. För det är ju faktiskt helt underbart! Jag trodde aldrig att jag skulle säga det, men efter att ha testat är jag såld. Det går löjligt snabbt och lätt och löken är inte alls sunkig, som jag först tänkte att den skulle vara, utan helt okej.

Allt som förenklar livet och snabbar upp de mundana* vardagsprocesserna är hemskt välkommet hem till mig, så tack Ica och tack Jonas, som skrev upp det på inköpslistan så att jag faktiskt provade.

* Något säger mig att “mundan” är ett exempel på ett svengelskt hittepå jag använt så ofta att jag tror det finns på riktigt fast det inte gör det, är det så? Det finns fler exempel på såna ord!

1. Avas och mitt stamhak på stan är Dahls Bakeshop Nordstan. Det är nämligen både barn- och veganvänligt. Jag äter antingen avokadosalladen eller veckans raw food-tallrik.
2. Vi fick boken Raw food på svenska i julklapp av Emma.
3. Jag har träffat en raw food-entusiast på öppna förskolan och hon har lånat mig ännu en bok om raw food.

När konceptet passar så bra in i ens övriga matfilosofi (veganism) måste man ju bara bli nyfiken. Groddning är en vanlig grej inom raw och därför började jag där. Det blev att jag provade sånt jag hittade i skåpet här hemma och det var kanske inte bästa sättet, eftersom det gick sådär. Jag satte igång amarant, quinoa (tricolore-blandning) och röda linser, bara för att sen läsa på nätet att det inte går att grodda röda linser. Döm om min förvåning när det enda som blev något var de röda linserna. Eller ja, quinoan växte också, men luktade skumt. Amaranten hände inget alls med. Men det gick alltså utmärkt att grodda röda linser:

Således sitter jag här och kvällssnaskar groddar. Gott! Jag ska se om de vill växa till sig lite mer (få lite mer blad?), men har gått och småplockat litegrann ur burken mest hela tiden och tog mig en lite rejälare laddning nu ikväll när de faktiskt ser ut som groddar.

Har även startat gröna linser, det börjar sticka ut pyttesvansar på dem nu.

Det är ganska mysigt att ha små hemmaodlingar så här, det kanske man skulle kunna vänja sig vid? Groddar kan man ju ha till lite allt möjligt. Det enda är förstås att man måste komma ihåg att skölja dem medan de gror, gärna två gånger om dagen. Det var väldigt bökigt med amaranten, eftersom fröna är så små, men linserna går utmärkt att skölja i durkslag och då är det ju rätt lätt. Kanske borde prova lite andra grejer också. Jo, lite mersmak har jag allt fått!

Som sagt, ett gott vin: Tapiz Reserva Malbec. Vi gillar ju malbec och det här hade allt ett bra malbec-vin ska ha. Det kändes smakrikt, kryddigt och snällt (dvs inte surt). Jag såg att det gillades i Puttes vinspalt också.

Bolaget tar 105 kr för det och beskriver smaken så här:

Generöst fruktig smak med rostad fatkaraktär, inslag av björnbär, plommon, viol, kaffe och kakao.

Det här vill jag köpa igen!

» Bardolino #2329

Gott, inte det minsta surt. Tillverkaren är Pasqua och det står överst och störst på flaskan.

Druvorna är 60% corvina, 15% molinara, 15% rondinella och 10% negrara, inga vi känner igen sedan tidigare.

Växtmjölk från EcoMil

Hasselnötsmjölk var nog godast. Doften var svag sötma, smaken tydlig men blaskig hasselnöt och lite söt, konsistensen lätt grynig. Smaken var inte alls dålig, men kanske inte heller så gångbar. Jag tror jag skulle tröttna efter ett par klunkar, precis som med sötad sojamjölk.

Mandelmjölk luktade nästan ingenting. Smakade mandel och kanske något sötare är hasselnötmjölken. Lite mandelmassevibbar. Lite grynig. Mest godis av de tre, men åtminstone inte direkt obehaglig. Dock inget jag skulle vilja mängddricka.

Quinoamjölk – tvi vale! Lukten påminde om knäckebröd, smaken påminde inte om någonting… det var bara fruktansvärt äckligt. Vidrig! Jag kunde knappt tvinga i mig en andra provklunk. Det här kan vara den mest obehagliga växtmjölk jag provat!

Nu har vi tre öppnade växtmjölkspaket, så det blir nog mycket våfflor och pannkakor framöver. :) Om jag ska våga mig på att dricka någon till våfflorna/pannkakorna blir det garanterat hasselnöt. Quinoa är tusan knappt så man vågar laga mat på… men å andra sidan brukar ju även illasmakande sojamjölk gå bra i mat.

Hasselnötsmjölken har alltså störst potential, men förpackningens svenska text är minst sagt märklig:

EcoMil Svetlana är en dryck av svetlana. 100% vegetabilisk.
Ingredienser: Filtrerat vatten, svetlana* (7%), agave sirap*, maltdextrin*.
* Ecologiskt Jordbruk.

Vem är Svetlana, vad gör hon i min mjölk och hur kan hon vara vegetabilisk?

Läser man texten på danska eller engelska ser man tydligt att det handlar om hasselnötter, och får dessutom en massa annan info. Hur fick de hasselnöt till svetlana?

Tacka vet jag sojakorv från Hälsans kök! Mer smakrik och bra konsistens. Visst är de små, men längden matchar ett korvbröd perfekt och det är faktiskt riktigt smidigt.

Tyvärr är ju ingen av dessa korvar vegansk, det är ägg i dem. Jag undrar verkligen varför det inte finns vettiga vegankorvar i vanliga butiker ännu. Vi åt jättebra vegankorvar på Tobago, Tofu Links hette de. Riktigt bra smak och konsistens, till och med bättre än sojakorvarna jag gillar. Kom till Sverige, please? Just nu äter jag ju allt jag känner för, men jag ser fram emot att bli ordentligt vegan när jag inte är så matmärklig längre.

Om jag jobbar inne i stan framöver, t.ex. sitter inne på Acandos kontor efter att de flyttat det (yes, det är på g), ska jag banne mig ta mig till Jonsborgs på lunchen då och då! De hade en del annat veganskt som också bör testas.

Jasmine Dream: Greenfield – jag
Lotus Breeze: Greenfield – jag

^-
Honey Rooibos: Greenfield – jag

⁺
Creamy Rooibos: Greenfield – jag
Green Melissa: Greenfield – jag
Rich Camomile: Greenfield – jag

Christmas Mystery: Greenfield – jag
Delicate Keemun: Greenfield – jag
Earl Grey Fantasy: Greenfield – jag
Fine Darjeeling: (finns ej) – jag
Flying Dragon: Greenfield – jag
Golden Ceylon: Greenfield – jag
Mate Aguante: Greenfield – jag

⁺
Camomile Meadow: Greenfield – jag
Classic Breakfast: Greenfield – jag
Magic Yunnan: Greenfield – jag

Japanese Sencha: (finns ej) – jag
Kenyan Sunrise: Greenfield – jag

⁺
Spring Melody: Greenfield – jag

Ginger Red: Greenfield – jag

^-
Easter Cheer: Greenfield – jag

Festive Grape: Greenfield – jag
Summer Bouquet: Greenfield – jag

När vi har pengar (sisådär i maj, kanske…) ska jag lägga en beställning hos Greenfield! Jasmine Dream är given, sen är jag nog mest sugen på att testa Creamy Rooibos och Lotus Breeze igen. Jasmine Dream var en förutsägbar favorit, men de andra två var ruskigt otippade.

Om du inte gjort det än, köp ett provpaket från Greenfield du också! 20 spänn med frakt, klart värt det!

Betyg enligt skalan

Ginger Red
Örtte.

Greenfields beskrivning:
“Naturlig smak av hibiskus, nypon och torrt äpple perfekt kombinerad i en fantastisk smak av Greenfield Ginger Red. Lätt ingefärsarom framhäver full smak av Greenfield Ginger Red och tillför en speciell pikanthet. Koffeinfri dryck som uppfriskar och är törstsläckande. Kan serveras kall.”

Mitt intryck:
Jag har redan vid ett flertal tillfällen hällt ut koppar med provsmakat hibiskuste och gjorde därför bara en liten mugg bredvid teet jag egentligen ville dricka. Teet blir i vanlig ordning knallrött, men doften är faktiskt mer tilltalande än i vanliga fall – kryddigt, äppligt, juligt och ganska intressant. Visst känner jag igen det typiskt sura i hibiskussmaken, men måste ändå säga att det här teet är ovanligt okej för att vara hibiskus, vilket i och för sig inte betyder så mycket med tanke på hur otäckt jag brukar tycka att det är.

» Direktlänk till Ginger Red hos Greenfield

Camomile Meadow ⁺
Örtte.

Greenfields beskrivning:
“Mild blomdoft i bouqueten av Greenfield Camomile Meadow är stärkt med fina undertoner av doftande melissa. Rätt oförmodad höjdpunkt – djärv och klar lavarom – skapar intrycket av fascinerande fräschet och renhet. Koffeinfri och avslappnande dryck.”

Mitt intryck:
Väldigt klassisk örtighet – det är väl kamomill som gör det – blandat med något sött, blommigt. Gott att dricka så här nån gång men örtte är inte riktigt min melodi egentligen.

» Direktlänk till Camomile Meadow hos Greenfield

Japanese Sencha
Rent, grönt te.

Den här sorten finns faktiskt inte på Greenfields svenska hemsida, men den har följt med i provpaketet ändå. Och det är förstås trevligt, eftersom det är ett gott, grönt te utan krusiduller. Fast det smakar förstås nästan lite fisk… eller är det bara jag som har blivit för mycket vegan och får konstiga idéer…? :)

Betyg enligt skalan

Kenyan Sunrise
Svart te.

Greenfields beskrivning:
“Otrolig fyllighet av den rika starka smaken och fina aromer av Greenfield Kenyan Sunrise är minnet av naturen i det eviga Afrika. En klarhet av denna bärnstensfärgade brygd är som en bländande avbild av den heta afrikanska solen som skiner året runt över Kenricho-plantagerna där Greenfield Kenyan Sunrise har blivit skördad.”

Mitt intryck:
Ett helt okej svart te, men jag tycker inte att det är något särskilt. Påsen är i alla fall grymt snygg..!

» Direktlänk till Kenyan Sunrise hos Greenfield