Vila på gröna ängar

Långt efter Berlinerpopplarna, men direkt efter Eremitkräftorna läste jag alltså den tredje delen, Vila på gröna ängar.

Baksidestexten innehåller tyvärr en stor spoiler för hela serien, det tycker jag är synd.

Men hur som helst… jo, det fortsätter att puttra på och även om det är fortsatt trevligt att läsa så tycker jag att det går mycket på tomgång i denna. Torunn är arvtagare till Neshov och det är hon som kan besluta om dess framtid. Ska hon slå sig ner där, ska hon fortsätta med grisverksamheten eller ska hon avveckla den och börja med något annat, eller ska hon kanske rentav sälja och skita i alltihop? Alla de andra personerna har planer som involverar Neshov och förutsätter att hon ska vilja vara där, men kan de verkligen räkna med henne? Genom hela boken är Torunn deprimerad och obeslutsam och det hela mynnar ut i ganska exakt ingenting. Alltså, hon är väl egentligen klart trovärdig som människa, men som romankaraktär är hon förbaskat tråkig.

Det plötsliga och otillfredsställande slutet blir än mer plötsligt av att det är en massa blanka sidor på slutet. Jag trodde att jag skulle få läsa ett tag till, men nepps, det tog bara slut…

Trist att serien inte höll samma klass hela vägen, tycker jag. Jag är glad att jag läste tvåan och trean, men ärligt talat, Berlinerpopplarna är bäst och det kan gott räcka med den…

BokinfoTitel: Vila på gröna ängar
Författare: Ragde, Anne B.
ISBN: 978-91-7001-696-7

Eremitkräftorna

Det var ett bra tag sedan jag läste Berlinerpopplarna och jag har väl alltid tänkt att jag ska fortsätta läsa trilogin någon gång. ”Någon gång” visade sig bli under semestern 2012, när vi var på Öland. I början av veckan såg vi till att besöka Bok-Olle i Byxelkrok för att fylla på semesterläsningen och för min del föll valet på Eremitkräftorna och uppföljaren Vila på gröna ängar.

Eremitkräftorna tar vid där Berlinerpopplarna slutar. Stort fokus ligger nu på Torunn, som känner ett starkt ansvar för sin smått excentriske far, grisbonden Tor. Efter all dramatik i första boken är det förstås inte så konstigt. Men vad ska hon göra? Vill hon verkligen överge sitt liv, flytta till Neshov och bli grisbonde..?

Vi fortsätter även att följa var och en i brödraskaran. Begravningsentreprenören Margido har det bra men lite ensamt och vacklar i sin kristna tro. Erlend, som lever med pojkvännen Krumme i Köpenhamn, fortsätter med sitt festande och sina kreativa skyltfönsterdekorationsuppdrag och tycker att livet är toppen precis som det är. Så ställs allting på ända när det plötsligt kommer fram att Krumme vill ha barn.

Precis som första boken är detta väldigt mysig läsning. Den känns egentligen inte riktigt som en egen bok, utan berättelsen från första boken tuffar på och det är fortsatt trevligt att läsa om karaktärerna. Alltihop skulle kunna ha varit en lång bok i stället, men jodå, det funkar. Jag gillar den.

Direkt efter läste jag Vila på gröna ängar.

BokinfoTitel: Eremitkräftorna
Författare: Ragde, Anne B.
ISBN: 978-91-7001-607-3

Julklappsboken Berlinerpopplarna

Tack än en gång, snälla hemliga boktomte, för den fina julklappspåsen och inte minst den här härliga boken! Jag vet fortfarande inte vem du är, men ge dig gärna tillkänna om du läser det här.

Berlinerpopplarna var precis så mysig läsning som jag hoppades att den skulle vara. Det handlar om en norsk brödraskara som motvilligt återförenas vid sin mors dödsbädd och blir tvungna att rota i det förflutna. Den äldste brodern Tor är mammas pojke som bor kvar hemma på gården och tar hand om grisstallet. Sin mor ser han närmast som en gudinna, medan fadern är djupt och innerligt avskydd. Margido är begravningsentreprenör och lever ensam. Han finns kvar i hemtrakterna, men håller sig ändå undan familjen. Erlend är yngst och bög ända ut i fingertopparna, vilket familjen vägrat acceptera. Han bor nu i Köpenhamn med sin pojkvän och har gjort sitt bästa för att förtränga sin bakgrund.

Innan återföreningen äger rum får vi följa var och en av bröderna i deras liv. Jag har sett att andra bokbloggare blivit frustrerade av att det händer så lite, men jag tyckte att det var jättemysigt med alla detaljer kring deras respektive intressen. Antingen har Ragde valt precis det hon kan själv, eller så har hon gjort riktigt bra research kring allt från kristallprydnader till grisskötsel. Hur som helst tycker jag att det gör intressanta karaktärer.

Möjligtvis hintas den stora mörka hemligheten lite för tydligt genom boken. Det hade kunnat bli en skaplig överraskning, men i stället förstår man hela tiden mer än karaktärerna. Det har ju också sin charm, förstås.

Berlinerpopplarna är riktigt härlig; en lättsmält familjekrönika med värme och humor inblandat i allt det mörka. Det finns två fortsättningsböcker också, Eremitkräftorna och Vila på gröna ängar. Dem får jag nog ta och läsa någon gång.

BokinfoTitel: Berlinerpopplarna
Författare: Ragde, Anne B.
ISBN: 9789170014895