Bättre natt

Igår var vi duktiga på att sova när bäbisen sover, så där som man borde vara men sällan är eftersom man vill göra saker. Men det blev ju väldigt lite sömn på natten.

Lyckligtvis fick vi en riktigt bra kväll sedan och en bra natt också. Det var bara oroligt en stund i början av natten efter att vi lagt oss. Sander tömde inte vänsterbröstet trots att han sög mycket. När jag till slut skulle försöka se om jag kunde klämma ut något hittade jag ett par vita proppar som jag pillade bort och när jag gick tillbaka till Sander gick det hur bra som helst. Sen sov vi riktigt gott och liggammade slumrade då och då. Ava vaknade lite kort någon gång, men sov sedan ända till klockan 8! Då hade Sander just ätit igen och sov gott medan jag åt frukost, myste med Ava och passade på att gå på toa och klippa naglarna. Ava blev sen till förskolan, men det var väldigt mycket värt att få sova lite extra.

Idag ska Sander få åka vagn för första gången. Vi ska nämligen till BVC på ett första besök.

Lite svårare

Sander hade en orolig kväll/natt igår. Han har varit så himla enkel, men det är klart att det kommer motgångar också. Han verkade hungrig, men vägrade försöka amma ordentligt, tog bara ett dåligt tag och gjorde halvhjärtade sugförsök, för att sedan släppa och krångla. Jag kände att det med största sannolikhet fanns mjölk, men han gav det liksom inte ens en chans. Lite bubblig i magen var han också, men inte exceptionellt mycket.

Det är ju välkänt att bebisar ofta har en orolig period på kvällen, så det är väl antagligen inte mycket mer med det. Men det blev rätt jobbigt och fortsatte in på natten (inte konstant, förstås, men återkommande). Till råga på allt fick vi två stora kissläckage under natten och det absolut värsta han vet är när vi krånglar på eller av honom kläder, så det var ju lagom muntert… Andra gången tog jag inte på honom något nytt, men då blir jag förstås rädd att han ska hamna utanför täcket/filten och bli kall.

Och framåt morgonen vaknade förstås Ava och blev ledsen för att hon inte fick komma in till oss. Jonas fick gå in till henne, men ett tag hade vi två skrikande barn här hemma (det var under ett av blöjbytena)…

Nu på förmiddagen har han ammat duktigt och sover just nu som en stock. Allt frid och fröjd. Får se hur det blir ikväll…

Amning upptar såklart väldigt mycket av mina dagar just nu. Jag har fått ganska ont i ena bröstet på grund av att han ofta får ett sämre tag om det. Inte helt lätt att fixa till, men jag försöker såklart. Det senaste, som har funkat riktigt bra, är att lägga honom ”åt fel håll”, alltså lägga honom som om han ska amma på vänster sida, men skjuta honom åt sidan till högra bröstet. Då gäller att man bullar upp bra med kuddar. Bra om det funkar, men inte världens smidigaste sätt att amma om man är ute på språng… så jag hoppas att det blir bättre.

Hur som helst känns det i alla fall bra att vi har många tecken på att han får i sig någonting. Efterbesöket igår visade bra utveckling på kurvorna för vikt och bilirubin (gulhet). Man ser att han är lite gul, vilket man inte gjorde först, men det är inga konstigheter så länge det inte blir för mycket. Han har bajsat många gånger och det är inte längre svartgrönt och segt, utan brungult och slemmigt. Och det är alltså bra, för er som inte har barn och är jätteintresserade av bajs som vi småbarnsföräldrar. :) Och kissar gör han ju bevisligen, det märkte vi inatt om inte annat…

Vi hoppas få komma till BVC imorgon för ytterligare mätpunkter på vikt och bilirubin. Skulle kännas skönt inför helgen, om de oroliga kvällarna fortsätter.

När Sander kom till världen

Sander kom 15 dagar innan beräknad förlossning, så han hade ännu lite mer bråttom än storasyster (11 dagar i hennes fall). Men den här gången hann vi in till sjukhuset – Karolinska i Solna – och fick en väldigt normal förlossning, vilket kändes tryggt och bra.

Vi hade just bockat av Avas vuxenkalas och var på väg att lägga oss. Under dagen hade jag känt lite mer smärta i magen än vanligt, men kanske inte tänkt så mycket mer på det. Strax innan midnatt blev det mer påtagligt och vid midnatt när vi låg i sängen började vi klocka smärtan med en värktimerapp. Det kom en värk var sjätte minut, vilket är ungefär när det är dags att kontakta förlossningen för en omföderska (var tredje minut för en förstagångsföderska). Vi var ändå inte säkra på om det verkligen var på riktigt, eller om det var förvärkar. De varierade i intensitet, några var rejäla så att jag var tvungen att parera med andning, medan en annan var så lätt att jag inte ens tryckte på startknappen i appen. Men det var tydligt i appen att det fattades en värk just där i tidsschemat.

Att vi just haft vuxenkalas medförde en stor fördel: farmor och farfar var fortfarande hos Emma och Johannes, med bil. Jonas ringde hit Janne och Emma och medan vi väntade ringde jag förlossningen (00:45). Barnmorskan var i vanlig ordning inte helt övertygad om nödvändigheten att komma in, men heller inte helt bromsande. Just då sa vi ändå bara att vi skulle avvakta litegrann och höra av oss när vi visste. Vi började klä oss, bädda soffan till Emma och packa det sista, alltmedan värkarna fortsatte.

Emma kom ungefär 1:20 och Janne körde oss till förlossningen. Ava sov fortfarande ovetande om alltihop.

Jag har en journalkopia, som hjälper mig med klockslagen efter detta:

01:35 – Inkommer. Vi fick komma in på ett intagningsrum och jag fick göra CTG.

02:00 – CTG:t såg bra ut, men det hela var inte så långt gånget (öppet 1-2 cm), så barnmorskan pratade om möjligheten att ge mig något för att stanna upp det hela och skicka hem mig igen. Men givet min historik fick vi stanna och avvakta en timme.

Väntan i intagningsrummetVäntan i intagningsrummet
Väntar i intagningsrummet

03:03 – Under väntans timme fick jag kraftigare och tätare värkar, ca 3 minuters mellanrum. Ny undersökning visade att jag var öppen 4 cm. Vi fick flytta till en förlossningssal med ny personal.

Här fortsatte värkarbetet att bli mer intensivt. Jag satt en stund på en pilatesboll medan Jonas masserade min rygg. Provade även att ”hänga” mot en gåstol (i en hel värk…).

En ny undersökning visade att jag var öppen 6-7 cm. Tror det var efter det jag blev kvar på britsen. Värkarna var väldigt intensiva och jag var inte längre driftig nog att vilja flytta runt. Jag tog inget smärtstillande, kändes bättre att vara så mycket mig själv som möjligt och störa förloppet så lite som möjligt.

Till slut kom krystvärkarna. De höll på ganska länge och det var såklart jobbigt. Jag hann ju knappt märka att jag krystade förra gången, så det här var extra obekant och jag behövde lite coachning.

05:00 (ca) – Vattnet gick. Jag trodde nästan att det började sippra tidigare, men det var visst bara kiss, hrm…

Efter att vattnet gått var det inte långt kvar. En krystvärk slutade just när huvudet var halvvägs ute och det var ju sisådär skönt att invänta nästa i det läget. Men till slut kom den och:

Sander är född!

05:11 ”En fin pojke föds i framstupa kronbjudning. Kommer med navelsträngen ett varv löst runt halsen och ett runt bålen. Skriker genast. Apgar 9-10-10.” (Det här hade jag inte alls koll på, bara det där med ”fin pojke”, förstås.)

Mina första ord till Sander var samma som till Ava: ”Hej Liten”. Eller om jag ska vara helt ärlig så sa jag nog lite annorlunda, det blev: ”Hej. Hej Liten.”

Han var väldigt kletig och hade ganska mycket plitor av olika slag, men det mesta av allt det där försvann spårlöst sedan.

Det var en oerhörd lättnad när han kom ut. Allt bara stannade och kroppen blev min igen. Ända tills det startade igen, förstås… Fast moderkakan kom ut lätt, de tryckte bara en gång på magen och det gjorde inte särskilt ont. 05:19 enligt journalen.

Och efter det dags för stygn, såklart. Båda gångerna har detta varit en väldigt jobbig del. Allt är ju klart, man vill ligga där med sin bäbis och mysa, men man måste utstå en massa stick och smärta i underlivet, en smärta som inte alls känns så där konstruktiv och målinriktad som värkarbetet. Man är heller inte hjälpt av att vara lite omtöcknad som man är innan, utan allt är fantastiskt tydligt. Aj. Menmen, skadan var i alla fall inte så farlig den här gången och barnmorskan fick det att låta som att det hela var väldigt obetydligt, men ändå höll hon på rätt jäkla länge och svarade inte riktigt på hur många stygn det blev sen.

Mamma och Sander

Nåväl, efter det fick vi äntligen mysa och amma. Fikabricka fick vi vid 06:40, vilket var grymt gott efter att ha hållit igång hela natten utan vare sig mat eller sömn.

Jag tycker det är grymt jobbigt att sitta i sjukhussängar, får så ont i ryggen, men lyckligtvis fanns en fåtölj som jag kunde sitta i med Sander sen. Vi hade bestämt att jag och Sander skulle stanna till dagen efter på BB, så sedan blev det en lång väntan på ett ledigt rum där. Sander sov en del, men vi kunde inte göra det eftersom vi var tvungna att sitta och hålla i honom. Ganska tungt efter en vaken och tung natt.

11:40 fick vi flytta till BB. Jag och Sander rullades i rullstol, vilket kanske kändes lite fånigt först, men nog var befogat med tanke på hur långt det var… Vi fick ett eget rum med två sängar, vilket jag tidigare läst på Karolinskas hemsida att man inte alls skulle få, så det kändes väldigt bra.

Det såg ut att bli krångel med maten, men det hela löste sig lagom tills Jonas varit och lagat mat till mig av medhavda nudlar, kikärtor och Varma Koppen (som egentligen var till honom). Vår egen mat lockade mig dock mer än sjukhusmaten just då (eftersom det var kikärtsgryta med banan i… jag hatar sött i mat…), så Jonas åt sjukhusmaten och jag åt det andra. Jag var hungrig som en varg, fullkomligt slukade maten som trots sin simpelhet smakade ljuvligt.

Jonas skulle inte stanna över natten, men vi kunde ändå sova i 1½ timme i varsin säng. Sander låg med Jonas och jag njöt oerhört av att kunna ligga på mage igen! Så skönt för ryggen! Innan jag sov tog jag även en dusch, i vårt eget badrum. Det var en enorm skillnad jämfört med att duscha i korridorens enda dusch på Östra, den här gången var det riktigt skönt och avslappnande.

Mamma och Sander på BB

Pappa och Sander

Jonas åkte hem till Ava vid middagsdags och jag och Sander fortsatte mysa, amma och sova så gott det gick till dagen därpå. Jag var väldigt impad över hur enkel han var – jag kunde lägga honom i sängen och gå på toaletten, till exempel! BB-vistelsen gick annars mest ut på att vila och få amningstips. Dagen därpå undersöktes Sander av barnläkare och fick godkänt. När vi kom till rummet igen var Jonas tillbaka efter att ha lämnat Ava på förskolan och vi väntade en stund på slutliga amningstips och klartecken att åka hem.

Mycket stolt storasyster

Det var väldigt skönt att komma hem. Vi hann landa och ta det lugnt innan Jonas hämtade Ava på förskolan. Hon blev väldigt glad och stolt över att få träffa lillebror och sa hela tiden hur söt han var och ville krama och pussa honom.

Angående mig sa hon: ”Har du en bäbis till i magen, mamma?” Och nog ser det ut så, alltid… Jag har bara tappat 5 av mina 15 extrakilo än så länge.

"Har du en bäbis till i magen, mamma?"

Viktkurvan:

» Alla bilder finns här

» Jämför gärna: När Ava kom till världen

Ava 6 månader!

Det är ju inte klokt vad tiden går! Nu är vår lilla plutt ett halvår gammal. Hon börjar bli en stor tjej!

Ava 6 månader

Hon kan nästan sitta själv, hon kan vända sig från både mage och rygg och hon är numera riktigt bra på att plocka upp saker och slemma ner dem… Rejäl lungkapacitet har hon också och det är såklart väldigt roligt att prova rösten på alla möjliga sätt.

Amma är ganska ointressant, så det blir nog inte mycket mer med det nu. Plötsligt har hon blivit kräsen gällande puréerna också – frukt ska det vara, tycker Ava.

En ny Lennart Hellsing?

Man ”ska” ju sjunga fina sånger och rabbla roliga ramsor för bäbisar, men jag är lite dålig på det… eller rättare sagt, jag sjunger massor för henne, men improviserar mest texter till befintliga melodier. Oftast blir det inte särskilt käckt, men några favoriter har lyckats bli standardsånger. Vad sägs om:

Hej bäbis!
Melodi: Oh Carol med Neil Sedaka

Hej bäbis!
Du är jättesöt!
Du är min bäbis
å jag älskar dig

(ja och där tar den slut…)

Eller låten jag sjunger när jag klär (klädde… det är varmt nu…) på overall…. ”Bråka, bråka bäbis ner i overall” på melodi Imse vimse spindel. Fortsättningen blir fortfarande olika varje gång.

Vad gäller rim och ramsor så är det rätt snålt med det, förutom att jag brukar säga saker i stil med ”hördudu flickan med hickan, vad är det som är grejen, tjejen”?

Eller vad sägs om denna:

Det var en liten flicka
som alltid hade hicka
Klockorna de tickade
och lilla flickan hickade
Ja inte tog det slut
förrns hickan kommit ut

Är jag den nya Lennart Hellsing? :)

Ava är skorpion!

Igår kom vi på att vi inte har kollat upp vilket stjärntecken Ava tillhör. Idag satt jag och surfade och såg plötsligt länken ”Hitta din bebis stjärntecken”. Sagt och gjort… Ava är skorpion! Och här stod detta:

Skorpionen

23:e oktober – 21:a november
Planet – Mars och Pluto
Element – vatten

När skorpionbebeisen kommer till världen så är allas ögon på henne. Och det är precis så som det kommer fortsätta vara för en lång tid framöver, då den här bebisen till varje pris vill vara i centrum av allas uppmärksamhet. Hon är dessutom en ganska manipulativ liten krabat som suger åt sig av engergin från dem omkring henne.

Skorpionen är också en smula mystisk och svårtydd, vilket gör att det kan vara svårt att veta vad som är på tok när hon börjar att gråta. Ofta är det något som döljer sig under ytan, och det kan vara mycket svårt att dra det ur henne.

Räkna med att det kan bli maktkamper med den här bebisen, då hon räknar med att mamma och pappa och syskonen ska följa hennes planer. Det positiva som följer med detta är att hon vet vad hon vill, och hon är tydlig med att informera omvärlden.

En viktig detalj är att skorpionbebisen hatar smutsiga blöjor, så byt henne ofta! Ofta kan det vara orsaken till hennes missnöjen, men det är inte alltid ni kan stoppa ett utbrott så enkelt.

Den lilla skorpionen trivs i sällskap, särskilt om hon får stå vid rodret och styra.

Sammanfattningsvis så är skorpionbebisen smart, vill göra saker på sitt eget sätt och vet hur hon ska få det hon vill. Se upp!

Det mesta tycks faktiskt stämma ganska bra, utom det där med blöjorna. Ava är otroligt blöjtolerant och säger inte ens till när det kommer fullt med nummer två… Mystisk och svårtydd, däremot, är mitt i prick. Fast jag vet inte hur de menar att det går ihop med att hon ”vet vad hon vill, och hon är tydlig med att informera omvärlden”. Det känns som att de helgarderar sig genom att skriva lite allt möjligt…

Avas reaktion på 5-månadersvaccinet

När Ava vaccinerades vid 3 månaders ålder gick det jättebra. Nu vid femmånaderstillfället i måndags fick hon en feberreaktion. Märkte egentligen ingenting samma dag, även om hon somnade redan vid 21 i stället för sisådär 23 som hon brukar. Hon var även som vanligt, om inte piggare, när jag nattammade. På tisdagsmorgonen kändes hon varm och var ovanligt grinig när jag pysslade med morgonbestyren. Termometern visade 38,2° så hon fick en dos skogsbärssliskig Alvedon för första gången, vilket inte var några problem. Hon åt inte som hon brukar heller, det blev bara amning och katrinplommonpuré på hela dagen. Och en massa uthälld välling, eftersom jag försökte flera gånger…

Temperaturen sjönk med Alvedonet. När Jonas kom hem hade hon ungefär 37,5° och jag gav en dos Alvedon till för säkerhets skull. Hon var lite grinigare än vanligt och stickstället på låret omgavs av ett stort, ilsket rött och bulligt område.

Igår verkade hon mycket bättre, men var fortfarande grinigare än vanligt. Jag vågade mig iväg till affären, men fick gå runt där med Ava i famnen… bära barn med en arm, plocka varor, scanna och rulla vagn med den andra.

Egentligen skulle jag ha åkt till Allum och påskshoppat i tisdags, men det funkade såklart inte. Inte igår heller, dels spöregnade det och dels var Ava fortfarande för instabil. Får se om det blir idag… det har ju redan blivit ganska sent eftersom jag tagit emot en IKEA-leverans idag.

Nåja. Vad är väl lite påskshopping jämfört med skydd mot äkta krupp (difteri), stelkramp, kikhosta, barnförlamning (polio), hjärnhinneinflammation och pneumokocker…

Uppsydd klänning till Ava!

Jag letade länge efter en klänning till Ava att ha på Sven och Sedens bröllop 18 april. Det slutade med att jag tog kontakt med Malin Levander som syr kläder under det egna märket Sygryn. Jag hade en väldigt klar bild av vad jag ville ha och utifrån min beskrivning sydde hon en klänning som kom i brevlådan idag. Här är den:

Bilderna är fotade av Malin Levander och lånade från hennes blogginlägg om klänningen: Liten omlottklänning med liljekonvaljer.

220 kr + 12 kr i frakt betalade jag för detta, helt okej när man får bestämma precis vad man vill ha, tycker jag.

Det hela började för övrigt med att jag fick syn på det här tyget på diverse sömmerskebloggar och blev kär i det.

Jag ska fixa en vit body och vita strumpbyxor till, har jag tänkt. Ska bli spännande att prova hela outfiten på Ava, jag hoppas att det blir bra! Bilder kommer så småningom… Förhoppningsvis kräks hon inte ner kläderna det första hon gör på bröllopet. :)

Ett par Ava-dagar

Jag roade mig med att skriva upp vad som hände här hemma från en måndagsmorgon till en tisdagskväll:

MÅNDAG 24 MARS
En ganska tung dag efter en natt då Ava vaknade jääättemånga gånger.

8.20 – Ava får tidig morgonflaska. Äter ca 100 ml.

8.30 – Jag äter frukost vid datorn, Ava babygymmar.

8.55 – Ava har fått nog av gymmet, så jag överger mitt te och testar om Ava vill ha mer av morgonflaskan. Det vill hon inte.

9.50 – Ava somnar efter diverse pyssel. Jag är också trött, så jag sover i min säng och hon i sin.

10.40 – Ava vaknar. Jag tar in henne till min säng, hon snuttar lite och vi myser/sover.

11.45 – Byter blöja

12.00 – Ava får morotspuré, katrinplommonpuré och en slurk välling.

12.30 – Jag duschar, med grinig Ava i sängen… ajdå.

13.10 – Jag äter lunch vid datorn med Ava i babygymmet.

13.30 – Ammar/sover tillsammans.

16.00 – Bajsblöja!

16.30 – Träningspass! Ava får ligga på mage, övningssitta i barnstolen och babygymma.

17.00 – Kvällsflaska. Hon äter ca 160 ml, bra!

17.15 – Jonas kommer hem. Matlagning och diskpyssel med Ava i vagnen.

18.10 – Äter middag med Ava i famnen.

18.25 – Ajaj, blöjläcka!

18.30 – Ligger på sängen och myser/leker hela familjen.

19.30 – Ava får gröt och katrinplommonpuré. Sen fixar jag lite disk.

20.30 – Ammar Ava till sömns och spelar lite Alfapet med Jonas.

21.10 – Ava vaknar.

22.00 – Ger Ava ytterligare 60 ml välling i hopp om att hon ska däcka…

22.15 – Jonas lyckas vagga Ava till sömns, men hon vaknar igen.

22.30 – Ammar.

23.15 – Lyckas äntligen lägga ner henne utan att hon vaknar igen, på tredje försöket med amning mellan försöken.

00:00 – Sovdags!

TISDAG 24 MARS
En mycket mer normal dag…

3.40 – Ava vaknar och ammar.

4.30 – Lyckas lägga ner henne utan att hon vaknar på tredje eller fjärde försöket, med mer amning mellan försöken.

6.25 – Ava vaknar. Tar in henne till sängen och ammar/myser/sover.

8.00 – Byter blöja och kläder på Ava.

8.30 – Ammar lite till.

9.10 – Duschar medan Ava leker på sängen.

9.30 – Äter frukost.

10.00 – Ger Ava morgonflaska. Hon äter knappt 100. Försöker sen vika lite tvätt, vilket går en liiten stund…

10.50 – Ava är så täppt i näsan att jag testar att spraya in koksaltslösning för första gången. Inte så populärt… men jag tröstar och ammar.

11.15 – Ava sover och jag får pyssla.

11:40 – Ava vaknar, men verkar mosig. Jag ammar lite och hon somnar om.

12:00 – Smiter iväg och äter lunch.

12.30 – Ava vaknar, vi myser och ammar.

13.15 – Blöjbyte.

13.30 – Ava får potatis- och palsternackspuré, broccolipuré och katrinplommonpuré. Sen leker vi lite.

14.45 – Ammar och slumrar tillsammans.

15.45 – Klipper vassa bäbisnaglar och byter blöja.

16:00 – Jag käkar lite mellanmål med Ava i babygymmet.

16.25 – Blöjläcka och byte.

16.30 – Jonas kommer hem och jag beger mig till stan för skrivkväll.