Sense and sensibility

Det ligger nära till hands att jämföra Sense and sensibility (eller vilken bok som helst av Jane Austen) med Pride and prejudice, som jag tycker mycket om. Båda böckerna handlar om familjer med enbart döttrar och bekymret att få dessa gifta i en tid då arvsrätten inte gällde kvinnor. I Sense and sensibility handlar det om familjen Dashwoods tre döttrar, eller nja, egentligen de två äldsta, Elinor och Marianne. De har vuxit upp under goda förhållanden tillsammans med sin mor och far, men när fadern dör blir det deras halvbror som ärver allt. Mrs Dashwood och hennes döttrar får flytta till en förhållandevis enkel stuga hos några släktingar. Elinor och Marianne träffar män de gärna skulle vilja gifta sig med, men allt blir naturligtvis komplicerat.

Elinor är bokens främsta huvudperson, men det tar lång tid innan hon kommer fram riktigt ordentligt. I början är det mycket detaljer kring familjeförhållandena (jag var tvungen att läsa första kapitlet två gånger för att förstå…) och sedan ser vi henne genom hennes mor. Men till slut kommer hon fram mer och det är då boken tar sig. Elinor är den förnuftiga systern, som inte gör mycket väsen av sig, medan Marianne agerar efter sina känslor. De har helt olika syn på livet och när de lider gör Elinor det i tysthet, medan Marianne får all uppmärksamhet.

Jag tyckte om boken och Elinor, men tror att Pride and prejudice är Jane Austens bästa. Det avskräcker mig dock inte från att läsa mer av henne, för hon tycks hålla en generellt hög nivå.

Det är trevligt att Jane Austens böcker finns gratis på t.ex. Feedbooks.

BokinfoTitel: Sense and sensibility
Författare: Austen, Jane

Vi i villa

Det här är nog andra gången jag läser en roman i du-form. Den första var Bright Lights, Big City av Jay McInerney – fast det var ju förstås you-form, så nog är Vi i villa ändå en du-premiär. Den bjuder också på läckert sparsmakad prosa med många fullträffar.

Och det handlar om villalivet. Medelsvenssons. Kampen om att ha den läckraste bilen. Falskheter och spel. Huvudpersonen heter förstås Anders (vad annars?!), han är livstrött och osympatisk nog att bedra sin fru. Han lackar ur på villalivet och de falska så kallade vännerna han omger sig med och börjar göra små hyss för att stilla sitt hämndbegär. Och det eskalerar, förstås.

En liten pärla! Jag läser gärna mer av Hans Koppel.

BokinfoTitel: Vi i villa
Författare: Koppel, Hans

Memento mori – minns att du ska dö

Jag blev såklart nyfiken på den här boken när Sanna Juhlin började blogga tillsammans med oss andra på Barnboksprat. Och jag tyckte att den var en mycket spännande och läsvärd skildring av Louise, en 31-åring som lever i ensamhet med ångest och fobier, men plötsligt får upp ögonen för en granne och dessutom får en oönskad kompis med en skum pojkvän…

BokinfoTitel: Memento mori - minns att du ska dö
Författare: Juhlin, Sanna
Förlag: Ord Text Mening

Vår man i Shanghai

Isa Montgomery jagar scoopet som ska bli hennes biljett tillbaka till journalistvärlden efter en tid som hemmafru. Tillsammans med en butter fotograf gör hon ett reportage om två hemlösa män från Göteborg som lever ett märkligt dubbelliv. Med jämna mellanrum bjuder någon dem på lyxiga resor till Shanghai, men vad är egentligen deras insats?

Det uppdagas snart att Isas största hinder är hennes sadistiske make Ulf.

En annan hemlös man, Henning, reser till Shanghai och försvinner spårlöst. Eller rättare sagt, hans könsorgan skickas hem till hans fru och det är oklart om han lever eller inte. Frun är också hemlös och kallar sig Törnrosa, eftersom hon är paniskt rädd för att uppge riktiga personuppgifter och riskera att bli registrerad i Systemet, vilket hon ser som något oerhört hotfullt.

Viggo är teaterregissören vars ensemble får ett fantastiskt erbjudande från den rike herr Sun i Shanghai. Ensemblen ska uppföra en pjäs under en storslagen fest hos herr Sun i Shanghai. Medan det drar ihop sig mot resan uppstår turbulens på hemmaplan, när Viggos adoptivdotter Sara gör ett självmordsförsök. Viggos make Mario, stilig men bulimisk polis, är OCKSÅ på väg till Shanghai, men någon måste väl stanna hos barnen?

Det jag verkligen gillar med Vår man i Shanghai är inblicken i de hemlösas situation. Porträttet av Törnrosa är det som känns mest äkta i boken. Hon väver också in fakta om människor och platser i Shanghai på ett bra sätt – Eric Möller och Moller House och Shanghais version av Sigtuna, till exempel. Men jag satt knappast fastnaglad vid boken genom hela historien. Delvis kan det förstås ha berott på att genren inte är min favorit, men jag kände ofta att jag visste för lite för att riktigt bry mig. Jag retade mig också på att vissa partier inte kändes färdigredigerade och att det blev lite för mycket av det goda med alla hemskheter och alla samband karaktärerna sinsemellan.

Frågan huruvida man ska läsa klart varje bok man börjat med har länge besvarats med ett självklart ”ja” av mig. På sistone har jag dock börjat omvärdera. Det finns så mycket jag vill läsa, varför ska jag då slösa bort min snålt tilltagna lästid på något som inte griper tag i mig? Jag avbröt faktiskt en bok för inte så länge sedan, det är unikt för mig. Just den boken var en sådan som många andra tycker om och som jag försökt läsa en gång för många år sedan, men avbrutit den gången också. Jag tänkte kanske att jag skulle uppskatta den mer som vuxen, men nej…

Det jag försöker komma fram till här är att jag verkligen övervägde att sluta läsa Vår man i Shanghai. Samtidigt blev jag påmind om varför jag inte tycker om att avbryta. Jag har nog aldrig ångrat att jag läst en bok. För det mesta känns det bra att få säcken ihopknuten och det slutgiltiga omdömet blir nästan alltid bättre än jag tror när jag tragglar. Och även om jag inte skulle omvändas till att älska boken så kan jag i alla fall bocka av den ordentligt, vilket jag tycker känns skönt.

Så ja, jag är glad att jag läste färdigt den här boken också. Den var bitvis spännande, ofta intressant och som sagt intrikat. Det är en maffig historia som borde ha kunnat vara väldigt, väldigt bra, men som tyvärr ”bara” blev bra.

Vår man i Shanghai är den första boken jag fått från Booked (läs mer om konceptet på deras sajt). Det passade mig alldeles utmärkt att man fick den som e-bok, eftersom det är e-böcker jag helst läser nuförtiden. Tack!

BokinfoTitel: Vår man i Shanghai
Författare: Lantz, Åsa
Förlag: Albert Bonniers förlag
ISBN: 9789100127589 (e-bok)

Sankta Psyko och Dito

Jag gillar Johan Theorins Ölandskvartett (som än så länge är en oavslutad trio) och blev förstås nyfiken när jag hörde talas om hans nya bok Sankta Psyko. Nu handlar det inte längre om Öland, utan om Sankta Patricias rättspsykiatriska regionklinik i den fiktiva staden Valla nära Göteborg.

Intill Sankta Patricia ligger förskolan Gläntan, där de intagnas barn går för att vara i närheten av sina föräldrar. Sjukhuset är en ointaglig fästning, men binds samman med förskolan utanför murarna via en källargång som barnen och deras ledsagare använder när de ska hälsa på föräldrarna.

Huvudpersonen i boken är Jan Hauger, förskollärare. Han tar ett vikariat på Gläntan och vi förstår snart att han har alldeles speciella skäl till det. Han har nämligen fått veta att hans stora idol Alice Rami sitter inspärrad på Sankta Psyko (som sjukhuset förstås kallas). Han har också mörka hemligheter i bagaget och berättar inte gärna vad som egentligen hände den där gången en pojke försvann från en av de många förskolor han vikarierat på.

Det är många frågetecken som ska rätas ut under berättelsens gång och visst är det spännande läsning. Men den där riktiga schwungen saknas och Sankta Psyko är helt enkelt inte lika nagelbitande spännande som böckerna i Ölandskvartetten. Jan Hauger är svår att få grepp om och någon gång luras man till och med in på villospår som visar sig vara bara fantasier. Stämningen är mysigt mörk och många samband är snyggt uttänkta, men det känns ändå som att boken borde ha varit lite mer.


Dito – snygg men buggig

Jag läste Sankta Psyko i Dito, som visst har ersatt eBokus. En trevlig app, men uj så buggig den är än så länge! Hoppas det löser sig, för den är både snygg och praktisk annars. Jag gillar att det är lätt att se hur långt man kommit i boken och att det inte finns en massa onödigt plotter. Detta hade jag problem med (Sankta Psyko i Dito på Nexus One, Android 2.3.6):

  • Varje gång jag öppnade boken kom jag till en blank sida i stället för till första sidan på kapitlet jag skulle börja läsa. Bläddrade jag då framåt kom jag till kapitlets andra sida. För att komma till kapitlets första sida fick jag först bläddra fram och sen tillbaka igen.
  • Flera gånger fastnade jag i ett kapitel. Det gick helt enkelt inte att komma till nästa. Ibland loopade det, så att jag kom till början av kapitlet igen när jag bläddrade vidare från sista sidan och ibland gick det helt enkelt inte att bläddra. Fick stänga boken och öppna igen, så löstes det.
  • Många av anfangerna saknades, så ett kapitel började t.ex. ”affe, Jan?” :)
  • När appen uppgraderades fick jag logga in igen. Kan ju bli rätt drygt om de ska fixa alla buggar nu framöver…

Hoppas dessa små quirks fixas snart, för annars känns Dito lovande.

BokinfoTitel: Sankta Psyko
Författare: Theorin, Johan
Förlag: Wahlström & Widstrand
ISBN: 9789143513097

Pride and prejudice

Det finns fördelar med att läsa e-böcker i mobilen. Bland annat går det bra att läsa även jag man ligger i mörkret bredvid Ava i hennes säng och väntar på att hon ska somna. Och så har jag med mig mobilen ännu lite oftare än jag har med mig väskan där jag brukar lägga pappersböcker.

Pride and prejudice är en sån där bok som ofta följer med e-boksläsare, eftersom den är både bra, känd och public domain. Den finns på Project Gutenberg också. Jag har tänkt att jag borde läsa den, så till slut gjorde jag slag i saken. Åh, vad bra den var! Jag hade såklart räknat med att tycka om den, men jag hade inte räknat med att tycka om den så mycket!

Nu blev jag sugen på att se om filmen med Keira Knightley också.

För övrigt, mest för eget intresse av statistik i ämnet, har jag gått igenom gamla bokinlägg och taggat upp e-böcker och ljudböcker, samt även petat in vilket läsprogram jag använt.

BokinfoTitel: Pride and prejudice
Författare: Austen, Jane

The Picture of Dorian Gray

Snyggt omslag, va?
Nu har jag läst min första hela ebok! Det blev The Picture of Dorian Gray av Oscar Wilde och jag läste den givetvis på min Nexus One, i appen Aldiko. Det funkade riktigt bra och jag har fått tillfälle att upptäcka unika fördelar med just eboksläsning: man kan till exempel läsa i mörkret, medan man ligger på madrassen bredvid Avas säng och blir dragen i håret och väntar på att hon ska somna! Perfekt! Det är också betydligt mindre risk att man glömmer boken hemma eller att man lämnar den för att man har för mycket att släpa på.

Men jag kanske ska säga något om själva boken också. Handlingen kan man läsa om exempelvis här, så jag går direkt till vad jag tyckte. Jag är glad att jag läste boken, för att den är klassisk och för att den känns unik. Den är genomsyrad av fyndiga och cyniska uttalanden som säkert hamnat i en massa citatböcker. Grays vän Lord Henry har en sällsynt förmåga att sprida lustiga men fullkomligt vedervärdiga ”visdomsord” om kärleken, äktenskapet och livet i stort. Faktum är att berättelsen till största delen består av sådana samtal och tankar. Dorian Grays hemska handlingar hintas det mest om, vilket kanske är lika bra. Någonstans i mitten av boken blir det väldigt tråkigt ett tag. Kapitel 11 är nästintill outhärdligt segt och jag får erkänna att jag skummade det grovt. Det känns bra att jag tog mig igenom boken i alla fall, för strax därefter var det rentav spännande ett tag. :)

BokinfoTitel: The Picture of Dorian Gray
Författare: Wilde, Oscar
Förlag: Feedbooks

Inget papper, lite e

Sedan jag fick min Nexus One den 22 juli har jag faktiskt inte öppnat en pappersbok, andra än de jag läser för Ava. Det beror delvis på sanslös tidsbrist, delvis på att annat prioriterats högre och delvis på att jag faktiskt läst på mobilen i stället! Jag läser The Picture of Dorian Gray i appen Aldiko och tycker det funkar riktigt, riktigt bra. Den enda nackdelen är att appen suger mycket batterikraft och att klockan inte syns när man är inne i den.