Fem söker en skatt av Enid Blyton

Fem söker en skatt – med ett hemskt omslag… (klicka för större)

Ibland får ju min läsutmaning mig att läsa ganska märkliga saker som kanske inte alltid är det jag hade tänkt att läsa. Den här hade jag väl inte direkt heller tänkt mig… men åh, så härligt det var!

Bakgrund: När jag var liten, kanske ungefär 7-8 år, hittade jag en skatt. Det var en massa gamla Fem-böcker som låg på vår vind. Jag började läsa och blev helt fast! Jag tror inte att jag hade läst några ”riktiga” böcker själv tidigare, utan jag minns det som att det var Fem-böckerna som var starten på min läskarriär. Och vilken start sen då! Det är så mycket som är fantastiskt med de här böckerna: såklart att de är riktigt spännande, men också den underbara frihetskänslan i att de här barnen får ge sig ut och äventyra på egen hand. Miljöerna! En härlig hund! Pojkflickan George! Jag älskade alltihop.

Det var ett kärt återseende att läsa boken och jag förstår verkligen vad det var jag föll för. Det var spännande nu också.

I den här första boken kommer kusinerna Julian (12), Dick (11) och Anne (10) för första gången till Kirrin för att tillbringa sommarlovet hos sin dittills okända farbror Quentin, faster Fanny och kusin Georgina (11). Julian, Dick och Anne är ganska typiskt välartade barn, medan Georgina är en bångstyrig virvelvind och en riktig ensamvarg. Hon svarar inte om någon kallar henne Georgina, eftersom hon vill vara pojke och heta George. ”Hon” som pronomen verkar gå bra ändå, men att gå längre än till namnvalet kanske hade varit väl stort när boken gavs ut 1942. Det börjar inte så bra, men kusinerna lyckas bli vänner till slut. Den femte i gänget är Georges hund Tim, som hon i hemlighet har behållit efter att föräldrarna tvingat henne göra sig av med honom. Tim bor hos en fiskarpojke i byn, men får följa med barnen på alla äventyr.

I Kirrin-bukten ligger Kirrin-ön, som tillhör det sista av Georges en gång rika familjs ägor. På ön finns en slottsruin och ute i vattnet nära ön ligger ett skeppsvrak på botten. Eftersom George ska få ärva alltihop ser hon det som sin ö, sitt slott och sitt vrak. Det är många barn som velat följa med henne ut dit, men det är först när kusinerna vunnit hennes förtroende som hon är beredd att dela platsen med någon. När de är ute på ön kommer en rejäl storm och vraket spolas upp på ett skär! Barnen förstår att de måste vara snabba för att hinna dit och undersöka det innan alla andra. För det är många som är intresserade av skeppet och den guldskatt det sägs ha varit lastat med…

Jag blev faktiskt riktigt sugen på att läsa några böcker till i serien. Fast jag har mycket på läslistan…

Några reflektioner: Vad tusan är det för omslag på den boken jag lånade från biblioteket? Har personen som gjorde det ens läst boken? Omslaget visar chica ungdomar som ser ut att vara en bunt år äldre än Fem-karaktärerna. Hunden Tim är svart, trots att det står tydligt i boken att hans päls är ljus. De springer på en strand mot vraket, trots att det är tydligt i boken att vraket ligger ute på ett skär som de måste åka båt till. WTF?!

Så här såg ”min” bok ut (googlad bild):

Fem söker en skatt – omslaget min bok hade. Åh!

Föräldrarna! Alltså, Julian, Dick och Anne går på internatskola. I början av boken verkar de just ha kommit hem på sommarlov. Julian frågar om familjen ska åka till Polseath som de brukar på lovet. Föräldrarna svarar typ: ”Oj, har vi inte sagt att vi ska åka till Skottland utan er hela sommaren? Vi behöver lite barnledigt! Och nä, vi vet inte riktigt vad ni ska göra än. Ni kanske kan åka till Quentin?” De behöver alltså barnledigt när barnen just kommit hem från internatskolan och trots att de åker till Skottland snart har de inte planerat något för barnen. :D

Min inre bild, då och nu: Jag reflekterade inte alls över det medan jag läste, men jag skapade en helt ny inre bild av miljöerna i boken och tänkte inte alls på den jag haft som liten. Men plötsligt, några timmar efter att jag läst klart, hade jag plöstligt en bild i huvudet som bara måste vara från Kirrin-ön i min barndoms mentala bild. Den var vriden åt ett annat håll och en del uppenbara saker verkade saknas, men jag tror att den faktiskt såg ut så. Hur coolt?

Det har ju riktats en del kritik mot böckerna om att de kanske inte åldrats så väl i alla avseenden. Rasism märkte jag inte av något i just den här boken, inte så att alla ondingar automatiskt var zigenare. Könsrollsmässigt är det kanske lite olyckligt att Anne är en sån baby, men hon är ju ändå yngst och har en motvikt i George. Det görs också väldigt tydligt hur pojkar är och hur flickor är och eftersom George inte passar in kan hon varken vara flicka eller pojke i full bemärkelse. För könsrollskorrekthet hade man såklart gärna sett fler flickor som haft mer neutrala roller, men det behövs inte fler karaktärer och jag tycker ändå att George är en underbar karaktär som problematiserar könsrollerna på ett intressant sätt. Och det blir ju mer intressant när Anne utgör en motsats.

Jag är alldeles lycklig över detta återseende, jag trodde faktiskt inte att boken skulle hålla riktigt så här bra! Visst kanske jag ser somligt som går väldigt fort eller känns väldigt förenklat nu, som jag antagligen inte gjorde när jag var liten, men på det stora hela ger jag tummen upp.

Den episka läsutmaningen
Anledningen att jag läste denna var för att kunna bocka av följande fetlagda kriterier i min läsutmaning.
13. En klassiker. (Upptagen)
65. En bok som utspelar sig på en plats på jorden som du vill resa till. (Upptagen)
84. En bok du redan läst mer än två gånger.
85. En bok du läste när du var i 7-10-årsåldern.

89. En bok du lånar på bibblan. (Upptagen)
90. En bok du läser på en dag. (Upptagen)
92. En bok som filmatiserats, men där du inte sett filmen än. (hmm, eller har jag..?) (Upptagen)

BokinfoTitel: Fem söker en skatt
Författare: Blyton, Enid