Torka aldrig tårar utan handskar: 2. Sjukdomen

torka-aldrig-tarar-utan-handskar-2-sjukdomenEfter att ha läst den första delen, Kärleken, ville jag verkligen veta mer om Rasmus och Benjamin. Det får man i denna bok, även om det är väldigt mycket Reine i början. Jag känner mig nästan lite elak, men jag brydde mig inte så mycket om Reine, utan läste vidare nästan frustrerat i jakten på historien om Rasmus och Benjamin. För den är verkligen stark och när jag till slut fick det jag väntade på blev jag väldigt gripen och tyckte om den här boken mer än den första.

De andra killarna i ”homofamiljen” tar ganska lite plats i boken, särskilt Pauls frånvaro känns tydlig, eftersom han var så färgstark i ettan. Men Bengt får vara med desto mer i stället.

Berättandet är intressant: jag menar, egentligen vet vi ju redan allt som ska hända. Vi har serverats ett hopkok av glimtar från olika tidpunkter sammanblandat med fakta som inte lämnar öppet för alternativ, ändå vill jag läsa vidare och ta del av det oundvikliga. Men det finns ändå några stora frågetecken inför den tredje och sista delen. Vem ska dö, vem ska överleva? Jag längtar efter att få läsa.

Läst som förhands-pdf importerad till Aldiko. Texten blev väldigt liten, eftersom den inte flödade utan var satt. Först trodde jag inte att jag skulle klara att läsa den så, men det gick bättre än väntat och jag slapp ju dessutom trubblet med bristande e-boksformgivning som jag hade med ettan. Jag kan tänka mig att läsa böcker i pdf-format igen.

BokinfoTitel: Torka aldrig tårar utan handskar: 2. Sjukdomen
Författare: Gardell, Jonas
Förlag: Norstedts

Torka aldrig tårar utan handskar: 1. Kärleken

Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig.

Denna önskan var svår att få uppfylld för homosexuella män i 80-talets Sverige. Homosexualitet betraktades visserligen inte längre officiellt som en sjukdom, men stämpeln var svår att tvätta bort. Dessutom stod man ovetande inför bögpestens intåg, man visste inte ännu att man borde skydda sig mot AIDS. Kondom var ju ett skydd mot graviditet, så varför skulle man använda det?

Rasmus lämnar den värmländska byhålan Koppom så snart han kan efter studenten. Han flyr till Stockholm, för att söka sig till de homosexuella. Det finns platser där de brukar ses och Rasmus blir överväldigad av att äntligen höra till, att bli åtrådd, att bli knullad. Det han egentligen vill är att bli älskad, men i brist på bättre nöjer han sig med det han får. För att han äntligen får se att det finns sådana som han.

Benjamin lever ett fromt liv som Jehovas vittne i Stockholm. Han är hängiven och tillbringar många timmar med att knacka dörr och försöka omvända människor. Men så knackar han på hos Paul, som direkt avslöjar honom som likasinnad homosexuell. Benjamin slits mellan lojaliteten till familjen och vittnena och sina egna önskningar och behov. Han väljer att gå sin egen väg och på Pauls julfest träffar Benjamin Rasmus. Äntligen får de älska och bli älskade.

Berättelsen varvas med sjukhusscener som gör att vi hela tiden förstår att det ska sluta med sorg, förtvivlan, plågor och död. Så det är inte precis någon munter berättelse. Killarna går från svårighet till hopp och sedan slutar det ändå med katastrof.

Den här boken och tv-serien som baseras på den (och de två kommande delarna) har ju hyllats oerhört på sistone och eftersom jag gillar Jonas Gardell blev jag tvungen att putta in boken överst i läslistan. Jag ångrar det inte och jag ser fram emot delarna som kommer under 2013 (serien vill jag nog inte se innan jag läst alla böcker, faktiskt). Men med tanke på hur extremt hyllad boken är kanske jag ändå hade hoppats på att fängslas lite mer av den. Fast ändå var den väldigt bra, väldigt fin och väldigt viktig. Det var ju så här det var – Jonas Gardell var ju där! – och det är en historia som bör berättas.

Jag retar mig dock på att e-boken känns riktigt slarvigt ihopslängd. I smakprovet kan jag se att styckena, i enlighet med vad jag misstänkte, faktiskt åtskiljs av mellanrum. Det gör de inte i e-boken. Plötsligt har vi bytt perspektiv, utan minsta signal till läsaren. Det var ganska störande, faktiskt.

BokinfoTitel: Torka aldrig tårar utan handskar: 1. Kärleken
Författare: Gardell, Jonas
Förlag: Norstedts

Heja Tinky Winky!

Jag blir mörkrädd när jag läser att det faktiskt finns folk i dagens värld som funderar över om teletubbien Tinky Winky sprider homosexualitet och därför bör förbjudas. Han bär handväska, å herregud, nu blir barnen fördärvade! Hur f*n tänker folk? För det första tycker jag inte alls att Tinky Winky sprider homosexualitet och för det andra tycker jag verkligen att barn ska känna till fenomenet. I stället för att smussla undan allt ”avvikande” tycker jag att det borde vara självklart för barn att få lära sig att människor fungerar på en hel rad olika sätt och att det enda som bör förbjudas är när människor försöker tvinga andra att göra saker de inte vill. Hallå världen, skärpning!

The Laramie Project

I oktober 1998 blev den 21-årige studenten Matthew Shepard ihjälslagen av två grabbar han träffat på en pub i Laramie, Wyoming. Anledningen? Han var bög.

Brottet har fått mycket uppmärksamhet och jag har redan tagit del av berättelsen i Johan Hiltons bok No tears for queers (isbn: 9173891649, eller pocketversionen isbn: 9173892238). Det här är filmversionen av en pjäs gjord av New York’s Tectonic Theater Project, och består till största delen av skådespelade intervjuer med människor från Laramie, baserade på verkligheten. Den försöker således vara dokumentär, vilket gör det ganska konstigt att den är så sanslöst stjärnspäckad. Jag blir faktiskt lite distraherad av att varenda liten birollsinnehavare är jättekänd, vi har Christina Ricci, Laura Linney, Steve Buscemi, Frances Sternhagen, Joshua Jackson, samt ännu fler jag känner igen. Det är inte det jag vill fokusera på, utan berättelsen om Matthew Shepard, som verkligen behöver berättas. Att hata någon på grund av dennes sexuella läggning är så oerhört fel och kan inte accepteras.


Gripande ängla-aktion döljer böghatarna.

I min recension av Hiltons bok skrev jag: ”Mest förbluffad blir jag kanske av att läsa om Westboro Baptist Church, som hetsigt framför sitt budskap om att Gud hatar alla bögar. Matthew Shepard förtjänade att dö för sin homosexualitet, menar de. De står med sina plakat och skanderar på hans rättegång och begravning. Riktigt vidriga är de.”

Filmen utreder inte Westboro Baptist Church, men vi får se böghatare som står och skanderar med plakat i händerna. Min favoritscen är när Matthew Shepards vänner klär ut sig till änglar och med stora, vita vingar tågar in framför plakatskanderarna och ställer sig i vägen.

En sevärd film om ett hemskt brott.

FilminfoIMDB: The Laramie Project
Regissör: Moisés Kaufman
År: 2002
Omdöme (1-5): 4