STHLM Challenge: accepted

Hoppla, jag var visst mer loppsugen… Drämde till med anmälan till fyra lopp i en smäll, nämligen paketet STHLM Challenge:

  • STHLM Trail Run 6 maj. 5 eller 10 km terränglöpning i Lill-Jans skogen.
  • STHLM 10 15 juni. 10 km löpning runt Riddarfjärden med start- och mål i Rålambshovsparken.
  • STHLM Urban Trail 13 augusti. Nytt lopp terränglopp i City där skogen är bytt mot gator och gränder. Du springer in och igenom olika byggnader.
  • STHLM Above/Below 21 oktober. Nytt lopp med start i Tanto på söder och målgång på Fåfängan. Du springer som namnet antyder på ovan mark och genom tunnlar.

Så jag har lite att se fram emot…

Stockholm Tunnel Run Citybanan

I lördags var det alltså dags att springa Tunnelrun i Citybanan! Vi var ett helt gäng som var anmälda via jobbet. Loppet skulle vara 8 km från Karolinska institutet via servicetunneln för Citybanan till Fatbursparken på Söder. Det visade sig vara snarare 7,6 km, men det gjorde ju ingenting alls. Mot slutet var det jättemånga ganska korta men alldeles galet branta backar som var rätt knäckande. Jag försökte ta tid men råkade pausa tidtagningen när jag kollade hur snabbt första kilometern gått, men den gick i alla fall på 5:45… Bra fart enligt mina mått mätt där i början, men sen gick det sämre… Jag slutade på 52:10 och är nöjd med det. Jag är ju inte van att springa backigt och jag har inte kunnat springa mycket på sistone pga krasslighet.

Det var ett kul och unikt lopp och det hände en del i tunneln, en kör som sjöng, ljusspel, musik och faktapresentation. Jag fotade (nästan) inte alls utöver att säkra min dagliga filmsekund, men här är ett gäng allmänna bilder.

» Här är min resultatsida

Jobbet instagrammade oss efter målgång (fast de som var snabbast hade redan hunnit hem):

Starkt gäng på #tunnelrun2017 igår 💪🏼✨

Ett inlägg delat av ValtechSweden (@valtechsweden)

Vinterlöpning

Vinterlöpning

Jag är inte precis någon vintermänniska. Tycker inte om när det är kallt, blåsigt, blött… och jag har alltid haft bekymmer med tyngre andhämtning i kall luft, och då pratar jag fortfarande plusgrader.

Ändå tycker jag att det här med att ta på löparkläder och plufsa runt i nysnö är ganska… trevligt?

Och man fryser faktiskt inte så mycket när man håller igång, i stället för att stå och vänta på att få gå hem. Inte ens om man får skorna fulla av snö.

Så jag är… liksom… helt okej med vinterlöpning?

Det hade jag aldrig trott.

Officiella bilder från Running for shelter

Vi fastnade på några av de officiella bilderna från Running for shelter! (Våra egna finns i mitt inlägg om RFS.) Det är PGPhoto.se som lagt ut Facebook-albumet Running for shelter 2016, där man kan beställa högupplösta och omärkta bilder till valfritt pris varav 75% går till Friends. Jag kunde såklart inte låta bli att köpa några att ha till fotobok 2016 sen.

Här är vi:

Ava springer knatteloppet
Ava springer knatteloppet
Sander och jag springer knatteloppet
Sander och jag springer knatteloppet
De fotade alla i värsta backen...
De fotade alla i värsta backen…
Jag blev visst fotad TVÅ gånger i backen...
Jag blev visst fotad TVÅ gånger i backen…
Lag Valtech
Lag Valtech
Familjen köar till gratis veganmat
Familjen köar till vegansk bjudmat

Nästa år försöker vi få med minst två lag från jobbet!

Blir springsugen när jag ser detta… Jag har inte sprungit sedan loppet! Jag kände mig seg efter blodgivning, jag åkte på förkylning och allmän hängighet och nu är jag liksom ömsom ok och ömsom seg, så det har inte blivit av… Förhoppningsvis ska det väl inte dröja alltför länge till. Men det är märkligt hur mycket svårare det känns att knöka in löpning i kalendern när man har låtit bli i en vecka…

Running for shelter 2016

Idag har vi varit på välgörenhetsloppet Running for shelter. I år gick pengarna till Friends. Loppet är en stafett och jag var med i ett lag från jobbet med fem personer som skulle springa 5 km var. Men det fanns också ett knattelopp och barnaktiviteter så som hoppborg, fiskdamm och pysseltält. Dessutom bjöds det på mat och det visade sig att det fanns veganska portabelloburgare!

Strax start i knatteloppet

Strax knattestart.

Målgång för Ava

Målgång för Ava.

Målgång för Ava

Trött och nöjd!

Sander och jag går i mål!

Målgång för mig och Sander.

Knatteloppet skulle vara från 4 år, men det visade sig vara okej med yngre barn också, så jag sprang med Sander. Sträckan angavs omväxlande som 500 m, 600 m, 700 m och 1 km, jag antar att den inte var så noga mätt. :) Jag är väldigt imponerad av barnen! Ava var inte jättetaggad när vi övningssprang innan, men nu gick det jättebra. Och Sander klarade också att springa hela vägen! Det började med en lång uppförsbacke och då var det ganska jobbigt. Sen gick det utför och det var jättekul. Barnen har pratat om hur kul det var efteråt, så det här kan vi absolut göra igen.

Vuxenbanan var riktigt tuff, med många backar. Officiella tiderna har inte kommit än, men min Runkeeper stannade på 31.09 och mätte sträckan till bara 4,86 km. Så inget nytt PB, men med den banan känns det ok ändå.

Jag startar

Här har jag just fått stafettpinnen från Tobias.

Hejaklack vid målgång :)

Första gången jag haft en hejaklack vid målgång! Härligt!

Det blev en väldigt bra dag! Toppenväder fick vi också. Det var väldigt lyxigt att bara dyka upp och bli bjuden på en massa grejer. Jobbet hade förstås anmält oss i laget, men barnen behövde bara komma och springa. Kul att det som sagt bjöds på veganmat och kul detalj att speakerkillen visade sig vara vegan och propagerade så smått för den. :)

Det enda som var dåligt var tillgången till toaletter. Hoppas de bokar några bajamajor till nästa år, för det fanns inte riktigt tid till att stå i toakö så länge som jag gjorde egentligen…

Ja, och om man ska vara riktigt petig så blev barnen besvikna när den utlovade medaljen visade sig vara en av mjölkchoklad… De hade gärna velat ha en riktig medalj att behålla i stället för en med komjölk som vi inte äter… Vi vuxna fick ingen medalj, men jag kanske sparar nummerlappen som minne.

Alla bilder här:
» ‘Running for shelter 2016’ på Flickr

Anmäld till Kungsholmen runt 10 km

Idag gick Stockholms halvmarathon förbi här utanför oss. Halvmara känns inte riktigt aktuellt än (kanske nånsin), men jag blev påmind om att kolla upp Kungsholmen runt, som vi ju har sett från våra fönster tidigare. I det loppet kan man välja mellan att springa 10 km eller halvmara. Så jag anmälde mig till 10 km. Det är 13 maj 2017. Gäller att vara ute i tid. :)

Känns bra att ha något att sikta mot. Och det uppenbara är ju att ha som mål att klara det på < 60 min.

Känns bra öht att ha lite löpargrejer inplanerade också, lite eld i baken. Jag ska springa Running for shelter med jobbet nästa lördag, en femkilometersstafett. Troligtvis ska Ava springa knatteloppet på 500m då också (till det behöver man bara dyka upp). Annars ingenting än i alla fall.

Tjejmilen 2016

I lördags sprang jag Tjejmilen! Jag är väldigt glad att jag tog mig igenom det, trots att det har gått segt med löpningen på sistone pga krasslighet och märkliga smärtor. Jag hade som mål att klara mig under 1:10 och kom i mål på 1:03:13, så jag kan ju inte vara annat än nöjd. Och det känns inte alls omöjligt att en vacker dag klara milen under timmen!

Det här var alltså tredje gången i mitt liv som jag sprang så långt som en mil. Jag känner att det går en gräns någonstans, en vanlig löprunda på 5 km är liksom ingen stor grej, men springer jag 10 km är jag TRÖTT efteråt.

Det var väldigt mycket folk, såklart. Redan på T-Centralen hamnade jag i en skock träningsklädda kvinnor och det var inga problem alls att hitta vägen till startområdet, bara att följa strömmen. Det var ett stoort och först ganska svåröverblickbart område, med en hel del sponsorer och utställare av olika slag. Lite trist att de första man såg var SD… :/ Nåja, efter det kunde det ju bara bli bättre. Efter en stunds initial förvirring och chock över längden på köerna till bajamajorna hittade jag väskinlämningen där jag utan någon direkt väntetid bytte ryggsäcken mot en klisterlapp att sätta bakpå nummerlappen. Värre blev det att hinna gå på toa… Jag skulle försöka vara med på en uppvärmning 13:45, men började köa till toan 13.29, så det hanns inte med… men lyckligtvis visade det sig vara miniuppvärmningar inför varje gruppstart sen, så det gick bra. Min start var 14.30.

Just när startskottet gick började det regna ganska ordentligt, efter att ha småduggat lite då och då. Men det blev bara en kort skur. Det riktiga skyfallet kom när jag var på väg till tunnelbanan för att åka hem igen…

Jag var lite för försiktig när jag anmälde mig för lääänge sedan och var i startgruppen för dem som räknade med att springa på ca 80 minuter. Jag ägnade hela loppet åt att springa om folk… men det gör man väl ändå, kanske? Det verkade som att ”Fun Run”-deltagarna, varav vissa är stillsamma flanörer, sprids ut lite godtyckligt? Nåväl, det blir en annan startgrupp nästa gång i alla fall.

Åtminstone känns det nu som att en nästa gång är på kartan. Och då ska jag sikta på under 60 minuter.

Bildbomb:

20160903_133555
Den första utmaningen var att hinna gå på toa innan start…
20160903_141152
Snart startdags
20160903_144500
Kul när man fick välja på vilken sida om vattnet man ville springa.
20160903_145031
Löpare längs med vattnet
20160903_154222
I mål!
20160903_160641
Målet
20160903_163636
Det utlovade regnet hade i alla fall hyfs nog att inte bli rejält förrän efter loppet. Men då blev jag blöt…
20160903_165851
Regnbåge

Löpningen i sommar

Jag är mycket nöjd med att ha lyckats upprätthålla tre gånger löpning i veckan under juli (varken mer eller mindre, den gång ni ser fyra pass är det en promenad också). Det gick ju segt ett tag i våras och min plan var helt enkelt att det nog skulle bli bättre om jag verkligen kom ut som planerat. Och det blev det!

Löpning i juli

Det blev visserligen en del korta pass (jag vill egentligen springa 5 km eller mer), men det får vara ok eftersom det berodde på att jag kombinerade med geocaching. Då pausade jag ju under själva letandet och var ofta ute lääänge, trots att jag inte ägnade mig åt ren löpning så stor del av tiden.

Jag kom på att ett bra sätt att kombinera löpning och geocaching är att köra fartlek/intervaller under löpdelarna. Då känns det mer okej att det inte blir så långt. Under ett pass inledde jag med att springa min snabbaste kilometer någonsin på 5.30. Gick ju bra att pusha på eftersom jag visste att jag skulle gå sen (det var 1 km till ett område med en massa geocacher).

Fånigt nog bryter jag min streak av 3 ggr/v den här veckan. Jag har fått ont runt bäckenet, både bak och fram. Kanske för att gamla tanter som jag inte ska ägna sig åt ungdomliga aktiviteter som att flänga runt på Grönan, eller jag vet inte… Jag hoppas i alla fall att det går över fort som bara den. Tjejmilen om tre veckor…

Vegoloppet och Malmöweekend med Ann

 

I fredags jobbade jag ”tågifrån” på väg till Malmö för en efterlängtad weekend. Min förkylning hade ordnat upp sig precis tillräckligt för att jag skulle våga genomföra den som planerat… dvs springa Vegoloppet! Men förutom det gick helgen också ut på att hänga med Ann och äta en massa god veganmat, förstås.

På fredagen tog vi först en fika och sedan lite senare middag. Det blev middag på Kao’s, där jag ätit väldigt gott ett par gånger tidigare. Vi satt i uteavdelningen under tak, men tyvärr kändes det inte särskilt iordninggjort (möbler och grejer huller om buller och min stol var kletig…), vilket kanske inte gav den där alldeles optimalt fantastiska upplevelsen, men maten var god såklart.

På lördagsmorgonen fick vi hänga på låset till hotellfrukosten för att hinna med vårt tåg till Lund, där vi sedan bytte till buss mot Knivsåsen. Bussen var full av löpare, så vi hamnade i ett lämmeltåg på väg mot startområdet. Skönt att slippa ta fram kartan. Vi hämtade nummerlappar, lämnade väska, var med på uppvärmning och nyttjade bajamajor så nära inpå starttiden som det bara gick… Första starten var för dem som skulle springa 12+km, 11.00. Vi skulle springa 6+km och startade 11.10. Det visade sig ganska snart att de menade allvar med att kalla det ett terränglopp. Ujujuj, vi sprang över stenar och rötter, på smala stigar genom snår, över gropiga ängar, över stegar över stängsel och inte minst uppför hiskeligt branta backar. Eller sprang och sprang, de brantaste backarna var tillräckligt knepiga att gå i, faktiskt. Det var tufft, men kul och så vacker miljö. Särskilt stenbrottet, som blivit en sjö.

6+km visade sig vara närmare 7 km… Min Runkeeper visade i alla fall 6,95 km och Anns något liknande. Tiden jag mätte var 59:54, men den officiella tiden blev 01:00:41. Fattar inte hur det kunde diffa riktigt så mycket, faktiskt… Nåväl. Jag kom på plats 76 av 105 i 6+km-klassen. Den som vann sprang på 38:54. Kan inte riktigt jämföra min tid med något, eftersom jag brukar springa väldigt snälla sträckor annars…

Efter loppet köpte vi vegankorv och fika innan vi åkte tillbaka till Malmö. När vi fräschat upp oss begav vi oss till Vegegården för asiatisk middagsbuffé och gick sedan och såg Djungelboken på bio. Vi gillade den! Vi tog en liten omväg tillbaka till hotellet, genom Kungsparken och Slottsträdgården, skönt att promenera bort lite buffé- och popcornmättnad…

På söndagen kunde vi njuta av en lite lugnare hotellfrukost och även slappa på rummet en liten stund innan det var dags att åka våra respektive tåg hem.

En bra helg! Jag gör gärna flera löpar- och matresor.

Jag har sprungit min första mil

Detta känns ju rätt gött:

20160508_101032

Jag har ju tagit det försiktigt och ansträngt mig för att inte pusha på för mycket, för tidigt. Men… i lördags bara gjorde jag det. Och det gick ju hur bra som helst. En smula obehag i knäna i början när det var backigt och sockerdrickskänslan i framför allt högerfoten kom och störde efter knappt halva sträckan, men annars var det inga problem.

Det längsta jag hade sprungit innan var 7,8 km. Men det var ett segt pass… Det längsta jag hade sprungit med bra känsla är 7,2 km.

Tiden blev 1:08:42. Jag är helt okej med det, jag försökte ju bara klara distansen över huvud taget. I den backiga början låg jag lite över 7 min/km, så det jag siktade på efter det var att kunna springa igen så jag slutade med snittid under 7 min/km. 6.50 min/km blev det, så det gick ju!

Jag sprang alltså Kungsholmen runt och började med den tuffa biten, dvs sprang mot Kristineberg och Fredhäll först. Kändes bra att ha det lätta, platta, välkända på slutet. Jag snålade lite på sträckan i början och gjorde inte de extrasvängar man behöver göra för att komma upp i 10 km innan man är tillbaka, för jag var inte helt säker på att jag skulle klara det och det kändes bättre att springa lite mer på slutet om jag kände mig fräsch. Och det gjorde jag ju. När jag var tillbaka hemma hade jag sprungit knappt 9 km, så jag bara körde på lite till… och tillbaka.

Det var väldigt varmt!

Jag fick lite gratispepp av att loppet Kungsholmen runt gick samtidigt som jag var ute. Längs Kungsholms strand delade vi sträcka en bit. Jag kom till en vätsekontroll en stund efter klungan, misstänker jag. Det var några lite långsammare löpare och folk som gick, plus en massa slängda muggar… sen vek loppets bana ut på den avstängda vägen, men då höll jag mig på gångbanan intill som jag brukar. Här och var hejade ju folk, så därav gratispepp. :) En snubbe skrek efter mig att jag hade tappat nummerlappen…

Det känns bra att jag bevisligen klarar att springa 1 mil och att jag klarade det trots backig början. Jag var lite rädd för att känna av passet mer än man önskar efteråt, men hittills har jag bara varit lite öm i vänstra vristen… och stel i axlarna, vet inte om det har med löpningen eller något annat att göra. Får se om det kommer mer… Jag känner mig hur som helst mer redo för mina bokade lopp nu. Vårruset 5 km borde inte vara något problem. Vegoloppet 6+ km kände jag ju lite oro för pga att det eventuellt kanske är backigt (terränglopp), men det ska nog inte heller vara något problem. Blodomloppet 5 km… jag borde kanske ha anmält mig till 10 km?! Tjejmilen i september är det ju evigheter till, jag kanske rentav ska sätta målet att klara det på 60 minuter? :) Allt detta förutsätter ju förstås att jag inte skadar mig eller är sjuk en massa… håller tummarna för att kunna hålla igång.

Att springa 1 mil var ju mitt stora mål för 2016. Jag har inga planer på att öka distansen ytterligare i år, så nu är det snabbhet jag får jobba med. Jag har som mål att klara 5 km på 30 minuter och jag har kommit väldigt nära, nämligen 30:12… så det borde väl inte ligga så rackarns långt bort (har dock inte sprungit så bra sedan dess…). Och nu får väl mitt nya mål bli milen på 60. Men jag sätter inget jätteofficiellt slutdatum på det (så nej, inte Tjejmilen på fullt allvar, inte än i alla fall)…