24 minuter från T-Centralen

Det här seriealbumet köpte Jonas hos Bok-Olle i Byxelkrok under vår Ölandssemester och jag såg också till att läsa den.

Med mycket humor och igenkänning avhandlas bostadsbristen i Stockholm genom paret Jojo och Tomas egna upplevelser. När de inte längre står ut med att hanka sig fram på andrahandskontrakt i innerstaden, utan vill stå på kontraktet själva, ställs de inför det fasansfulla (viss ironi här) i att behöva flytta så långt bort som 24 minuter från T-Centralen.

Charmig bok, men också frustrerande, eftersom jag blir så himla nyfiken på deras nya boende men man får veta så lite…

BokinfoTitel: 24 minuter från T-Centralen
Författare: Falk, Jojo & Westberg Tomas
ISBN: 9789163818981

The Complete Persepolis

Utöver Tamara Drewe fick jag även Persepolis i födelsedagspresent av Jonas. Detta är den grafiska romanen om Marjane Satrapis uppväxt i ett oroligt Iran, samt under studier och vilsenhet i Europa.

Marjanes berättelse är intressant och många av hennes släktingar har gripande öden som också redovisas – mycket såklart relaterat till politik och revolution. Familjen är förhållandevis modern i ett bakåtsträvande samhälle och däri ligger naturligtvis en stor konflikt som ger upphov till många svårigheter.

Ibland kände jag att det blev lite spretigt med allt om alla släktingar, när jag egentligen var mer nyfiken på Marjane, men samtidigt utgör alla delberättelserna en viktig bakgrund till helheten.

BokinfoTitel: Persepolis
Författare: Satrapi, Marjane

Tamara Drewe

När jag fyllde år fick jag två grafiska romaner av Jonas i present. Jag kastade mig genast över Tamara Drewe och började läsa. Boken utspelar sig i en fantastiskt mysig miljö, nämligen på Stonefield, ett ”working retreat for writers”.

Stonefield ägs av Beth och hennes make, författaren Nicholas. De har ett ganska öppet förhållande, det vill säga Nicholas får vara otrogen ibland om han berättar om det. Inga hemligheter är dock tillåtna och det verkar Nicholas ha svårt för… Tidigt i berättelsen kommer det fram att han länge haft en hemlig älskarinna och Beths besvikelse är stor. Hon sköter precis allt åt Nicholas så att han kan ägna sig åt sitt skrivande, det är hon som bokar författarframträdanden och svarar på fanbrev, men han uppskattar henne inte alls som hon förtjänar.

Nästgårds dyker plötsligt en vacker kvinna upp. Det är Tamara Drewe, som visserligen inte är ny i trakten eftersom hon vuxit upp där. Men hon har varit borta en tid och kommit tillbaka med plastikopererad näsa. Förvandlingen sträcker sig långt utanför operationsområdet – hon har en fantastisk utstrålning som får alla män på fall. Men till allas förtret syns hon snart med den före detta rockstjärnan Ben.

På Stonefield finns en fetlagd, nördig författare som heter Glen. Nicholas ser ner på honom, men Beth uppskattar honom för att han hjälper henne med allt möjligt (som Nicholas borde ha gjort).

Där finns också Andy, som är kär i Tamara och inte kan sluta hoppas, trots att hon avvisar honom.

I byn finns två uttråkade tonårstjejer, Jody och Casey. Jody är kär i rockstjärnan Ben och vill hålla sig i närheten av Tamara Drewes gård så mycket det bara går. Lite för nära för att Casey ska vara bekväm med det…

Tamara Drewe är den gemensamma nämnaren för många delhistorier som så småningom nystas ihop alltmer. Det hela börjar så stillsamt med författarlivet på gården, men eskalerar till en riktigt dramatisk historia. Det är en informationstät bok i vilken klassiska serierutor varvas med rejälare textsjok. Jag tyckte mycket om Tamara Drewe!

BokinfoTitel: Tamara Drewe
Författare: Simmonds, Posy
ISBN: 978-0-224-07817-7

Sandman III och IV

Nu har jag läst ytterligare två Sandman-album av Neil Gaiman, trean Dream Country och fyran Season of Mists. Jag fick höra att trean skulle vara särskilt bra, men jag tycker faktiskt tvärt om. Trean läste jag utan större engagemang, men fyran greppade desto bättre tag i mig.

SANDMAN III: DREAM COUNTRY
Volym 3 innehåller tre berättelser, samt manus till en av dem, Calliope. Det är kul att se hur Gaiman arbetar!

Calliope handlar om en stackars musa som hålls fången av elaka män, eftersom hon får deras kreativitet att blomstra. A Dream of a Thousand Cats handlar om katter som har mer koll än människor tror. A Midsummer Night’s Dream handlar om Shakespeare som sätter upp en pjäs för en annorlunda publik. Den senare framhålls som en av de främsta Sandman-berättelserna, fast det förstod jag inte alls när jag läste den. Jag tyckte den var rätt trist och skummade den så smått…

SANDMAN IV: SEASON OF MISTS
Volym 4 tyckte jag bättre om eftersom den är mer sammanhängande och mysig, vi möter alla syskonen i Endless-familjen. Lucifer har tröttnat på sitt jobb och bestämmer sig för att bomma igen helvetet och ge nyckeln till Dream. Alla själar och demoner som har vistats där måste alltså ta sig till andra platser och kaos utbryter. Syskonen Endless har krismöte och Dream får påhälsning av alla möjliga figurer som vill påverka vad han ska ta sig till med helvetet.

Det är märkligt med Sandman. Jag tycker egentligen inte om tecknarstilen, som är mörk och murrig. Däremot gillar jag verkligen den övernaturliga och sagolika stämningen i berättelserna. Det var tur att jag läste två på en gång nu, eftersom trean inte imponerade särskilt mycket på mig. Fyran gör att jag vill fortsätta läsa!

Castle Waiting – läs den!

I somras letade jag efter en bra serie att ge Jonas i födelsedagspresent. Då snubblade jag över Castle Waiting av Linda Medley och tilltalades genast av sagostilen, de snygga men enkla och charmiga teckningarna och inte minst den stiliga boken:

Nu har jag äntligen läst den och konstaterat att den är så mycket mer än en snygg yta. Castle Waiting är underbar! Om jag får rekommendera tre serier väljer jag Neil Gailmans Sandman, Adrian Tomines Optic Nerve och denna. Castle Waiting platsar definitivt bland de bästa.

Handlingen kretsar kring de olika invånarna i slottet Castle Waiting och mestadels går det ut på att de turas om att berätta om sina liv och äventyr. En stor del av denna första (och enda hittills utgivna) samlingsvolym ägnas åt medlemmarna i en ytterst speciell nunneorden för skäggprydda kvinnor. Överhuvudtaget är det många kvinnor med i berättelsen, kvinnor som faktiskt gör saker och jag antar att det är därför Castle Waiting kallas feministisk. Det kanske inte låter så stort, men försök hitta berättelser som uppfyller The Mo Movie Measure så får du se hur lätt det är. Okej, den gäller egentligen filmer, men passar ganska bra för serier också.

Jag tycker verkligen om de mysiga berättelserna, fantasifulla figurerna och charmiga bilderna och vill absolut läsa fortsättningen. Vad man möjligtvis skulle kunna kritisera är att stilen ändras något – i början är det nästan sanslöst fyndigt med oändligt många sagoreferenser, men det mattas av senare – fast det är ingenting som stör mig.

Läs Castle Waiting! Den finns till exempel hos Adlibris och Bokus. Köp!

Polly and the Pirates

Nu har jag läst första delen av Polly and the Pirates, skriven och ritad av Ted Naifeh.

Polly Pringle är en proper flicka som går på Mistress Lovejoys fina internatskola. Pollys bästa kompis Anastasia drömmer om att äventyra och se världen utanför skolan, men Polly är nöjd med sitt liv. Trots detta blir det hon som råkar ut för både det ena och andra, eftersom ett gäng pirater är ute efter henne. Det visar sig nämligen att Pollys mamma, som dog när hon var liten, var en berömd piratkapten och hennes besättning hoppas att Polly trots sitt stillsamma yttre ärvt en hel del av hennes mod och djärvhet. Polly hamnar mitt emellan två piratbesättningar som kämpar om samma skatt – hennes mammas förlorade skatt – och tvingas ta ställning.

Jag tycker att första delen är bättre än baksidestexten antyder. Den låter lite småtöntig, men berättelsen är faktiskt bra, charmig och rentav spännande. Jag tyckte det var väldigt kul att läsa den! En mysig piratsaga med alla element som behövs; piratskepp, hattar, svärd, skattkartor, hemliga grottor…

Stilen är omväxlande: vissa delar är grymt snygga, medan andra detaljer är ganska tattiga. Händer är ju en svår sak att teckna och Naifeh har inte slösat onödig tid på dem. De ser genomgående ut som på bilden intill.

Jag gillar verkligen de mysigt plottriga miljöerna, tättbebyggda kullar och hamnar fulla med skepp. Figurerna är hemskt söta, särskilt piraten Scrimshaw (högst upp till vänster, samt uppochned i andra bilden).

Det är också riktigt kul att för en gångs skull få se en djärv kvinnlig hjältinna som inte framställs som sexobjekt. Visserligen är Polly såpass ung att sånt vore rent vidrigt, men det tål att nämnas ändå.

Berättelsen slutar på ett sånt sätt att jag kan föreställa mig flera tänkbara sätt att gå vidare, samtidigt som den fungerar bra att läsa fristående. Jag ser fram emot att så småningom läsa vidare i de övriga fem delar som finns om Polly. Dessutom har jag blivit nyfiken på Naifehs övriga verk, Courtney Crumrin till exempel.

På nätet hittade jag förresten en färglagd sida på franska, fast min bok är svartvit. Vore läckert att läsa hela i färg! Det vore också tufft att läsa serier på franska – måste köpa några när vi är i Paris över nyår!

Klarad tenta, Polly and the Pirates & milstolpen 20000 ord

Jag klarade min tenta i datasäkerhet! Idag kom resultatförteckningen upp på kurshemsidan – det fungerar så att alla studenter har en så kallad Chalmerskod och i resultatlistan står denna kod tillsammans med poäng och betyg. Gränsen för betyg 4 låg på 36 och jag var såklart ynka två poäng under – tillräckligt nära för att vara retfullt. Men jag är nöjd, jag vågade inte ens känna mig säker på att jag klarat den, så det känns jättebra. Förhoppningsvis dyker resultatet snart även upp i studentportalen.

Jag fick en present av Jonas för att jag var duktig och tog tentan:

Första delen (av 6) i den gulliga serien om Polly, ritad och skriven av Ted Naifeh. Den handlar om en tjej som verkar vara både tuff och söt utan att för den skull bli lättklätt sexobjekt, som annars är så vanligt. Jag ser fram emot att läsa den – frågan är bara om jag ska vänta tills jag läst färdigt Gösta Berlings saga, som jag läser just nu, eller om jag ska ta en liten paus från Selma Lagerlöf och ge min in på denna lättsammare underhållning? Jag är ju sugen!

NaNoWriMo går ganska bra. Jag har kommit över 20000-strecket och nu är nästa milstolpe att komma till 25000, dvs halvvägs. Jag är lite rädd att den tänkta upplösningen kommer att kännas antiklimaktisk, men vi får väl se hur det går… Jag pendlar lite fram och tillbaka i min inställning till berättelsen. En del av det jag skrivit börjar jag tveka rejält på, men jag gör nog helt enkelt så att jag låter det stå kvar men tillåter mig själv att skriva saker som kontrasterar mot det. Kanske kan jag behålla delar av det jag skrivit och modifiera resten så att det passar med det berättelsen utvecklar sig mot.

Det är roligt att även Jonas börjat skriva! Han började flera dagar senare än jag, så jag ligger före rent wordcount-mässigt, men han har skrivit mer per dag än vad jag gjort sedan han började så det ser ut som att han kan hinna bli klar. Det är väldigt mysigt att sitta här hemma och skriva båda två! Det blir förstås inte särskilt mycket annat gjort, men man får ju prioritera.

Är lite bekymrad för min browser. Jag gjorde en hel del på den härom dagen, men i förrgår fick jag veta att det är deadline för databaslab nummer 1 idag, så då fick jag sätta igång att fokusera på den. Jag är fortfarande inte klar, så det är den som är dagens huvudsyssla.

V for Vendetta

Nu har jag också läst Alan Moores klassiska serieverk V for Vendetta som nyligen blivit film.

Det är en framtidsdystopi som utspelar sig i England efter ett atombombskrig. Människorna lever i ständig skräck för landets ledare och man har undanröjt oliktänkande, mörkhyade och homosexuella.

En maskerad terrorist som kallar sig V kämpar för revolution, spränger byggnader och tar hand om den unga Evey Hammond efter att ha räddat henne undan ett farligt möte med polisen. Långsamt rullas Vs historia upp och vi får veta hans anledningar till hämnd.


Evey Hammond och V

Första halvan och slutet av boken är väldigt spännande, men däremellan tappar jag intresset ett tag. Berättelsen är ganska rörig, man hoppar ständigt mellan olika karaktärer som jag har fullt sjå med att hålla isär. Ibland blir det väl mycket prettomonologer för min smak och jag stör mig bitvis nästan lika mycket som Evey på V och hans kryptiskt poetiska, men knappast informativa, sätt att kommunicera. Men visst är det en väldigt intressant och läsvärd historia. Det känns bra att ha läst den och jag ser fram emot att se filmen.

V for Vendetta
Författare: Alan Moore
Antal sidor: 286
ISBN: 0930289528