Dagsömnens vara eller icke vara

Det har börjat ta väldigt lång tid för Sander att somna på kvällen.

Han sover fortfarande ungefär en timme på dagen och jag tror han är precis i skarven mellan att behöva och inte behöva det, så där så att det blir fel hur man än gör.

Men förskolan ska korta sömnen lite och vi ska prova att skippa den i helgen när vi ska på Gamla stans julmarknad och lyssna på Avas körframträdande lagom till sovtiden.

Hoppas vi kan avvänja någorlunda smidigt. Men känslan är kluven: å ena sidan blir det ju mycket enklare att hitta på saker (utflykter etc), å andra sidan kan det vara förbaskat skönt att sova en skvätt med Sander på dagen som en paus i kaoset.

Varannan kväll

Sedan några dagar lägger vi Sander varannan kväll. Jag ammar fortfarande till sömns framför Netflix och Jonas lyckas faktiskt få honom att somna på liknande sätt minus amning. Sen tar jag över när jag lägger mig, Sander sover i soffan till dess och brukar vakna och amma när han flyttas.

Otroligt skönt att ha tid att göra saker på kvällen (just nu ”slösar” jag bort den dyrbara tiden på att spela Sim City – vilken frihetskänsla att kunna det)! Och jätteskönt att känna att jag kan vara borta på kvällen med gott samvete igen. Det gick ju bra första gångerna vi försökte, men slutade funka sen.

Vi har haft en del knepiga nätter sedan vi började med detta. När Sander liksom aldrig slutar amma. Kanske kompenserar han för missad kvällsamning. Efter några timmars konstant ammande (sisådär 23-03) blir i alla fall jag oerhört frustrerad av att sitta fast och att inte få sova. Och han kan skrika hur länge som helst när jag nekar… Jonas har fått gå upp till soffan med honom ett tag dessa nätter. Har dock inte hjälpt på annat sätt än att jag fått hämta kraft att orka fortsätta evighetsamningen tills Sander slutligen somnar.

Inatt hände dock något häftigt. Vi hamnade i läget att jag inte orkade mer. Sander skrek och försökte klättra ur sängen. Till slut lät jag honom och han ledde mig ut i vardagsrummet, pekade på soffan och sträckte armarna mot mig. Jag tog upp honom, han lade armarna om min hals och jag satte mig i soffan. Han somnade, mysigt och bekvämt för mig. Efter en stund kunde vi gå tillbaka till sängen. Hoppas det kan funka igen?!

I slutet av månaden ska jag på jobbkonferens och sova borta två nätter. Första gången jag inte kommer att vara där för honom på natten.

(Jonas lägger fortfarande Ava varje kväll utom när jag lägger båda. Detta för att jag måste smita undan diskret för att Sander ska acceptera det. Det vi har kommit på som funkar är att han följer med in i Avas rum och lyssnar på godnattsaga med stängd dörr, så sätter jag mig i kontoret under tiden och syns inte till när de kommer ut.)

Otrolig natt!

Wow! Sander sov hela natten! Det har inte hänt så många gånger. Nätterna är av varierande stil, ibland stör det mig inte så mycket när han vaknar och ammar, men andra gånger tar det liksom aldrig slut. Vi har just haft två såna nätter när jag liksom aldrig kommer ur amningposition och jag får ont i kroppen och dålig sömn av det. Sander somnar visserligen titt som tätt och vaknar kanske aldrig helt, men så fort jag rör på mig letar han efter tutte igen… Såna nätter är inte kul. När jag ligger vaken då väckarklockan ringer och jag fortfarande inte känner att jag sovit. (Jag kanske har det lite, men i så fall i amningsposition.)

Men så inatt! Wow! Jag lade mig tillrätta 23.30 och Sander väckte mig inte förrän 05.30! Då ammade han lite och somnade om, så det blev en liten snooze innan väckarklockan ringde vid 6. Jag vaknade av okänd anledning vid 1-tiden, men åååh, så skönt att resten av natten var som ett svart hål. Det kändes riktigt bra att gå upp och vara helt okej snarare än tröttsurmosig med värkande ryggslut och höfter.

Spjälsäng

På sistone har Sander ofta somnat i famnen och sovit vidare när jag lagt honom i sängen. Så jag tänkte att jag lika gärna kunde prova att lägga honom i spjälsängen.

Fast först igår lade vi oss som vanligt i sängen och ammade och i vanlig ordning somnade han nästan direkt, men vaknade efter en halvtimme och skrek. Då strulade vi ett tag, men när han till slut somnade när jag satt (!) i soffan med honom bar jag in honom till spjälsängen 20.25. Nedläggningen funkade och jag var fullt inställd på att han skulle vakna efter fem minuter, så som han brukar när han sover själv. Fast han sov i tre timmar!

Jag gick upp och satt i soffan och ammade för att kunna prova att lägga tillbaka honom igen. Första vändan var jag uppe en kvart och sen sov han själv i två timmar, tror jag.

Efter det blev det lite svårare, tror jag fick till två kortare spjälsängspass med lite längre tid emellan och något misslyckat nedläggningsförsök. På morgonkvisten fick han ligga hos mig och amma, men sen var han alldeles för pigg… Jag bad Jonas gå upp med honom 5.45 så jag kunde vila lite till.

Det här kanske inte låter fantastiskt, men faktum är ju att ungen skrikit för fulla muggar så fort han lagts i spjälsängen tidigare och vägrat sluta. Har visserligen inte försökt mycket, för det har ju inte känts så kul och vi har oftast helt ok nätter med honom mellan oss.

Men åh, så lyxigt ändå att få bre ut sig. Inte ligga och balansera på kanten. Inte sova i amningsposition. Kunna gosa lite med Jonas innan vi somnar. Det vore ju rätt fint att få till det. Och jag vill inte samsova för alltid.

Men det är ju mycket jobbigare att gå upp och amma och sen försöka lägga ner honom, särskilt när det blir flera gånger per natt.

Ska väl ändå se om jag orkar och lyckas få till det igen. Kanske gick det någorlunda inatt mest för att han var så himla trött?

Och jag vet inte om det är värt krånglet ifall han sover så korta omgångar ändå. I vanliga fall vet jag ju inte hur många gånger jag vaknat, vilket är rätt skönt. Fast vissa nätter stör vi varandra lite för mycket…

Försökte ge honom gröt vid 7, men han vägrade, så vi la oss och ammade och han somnade. Hm… Nåväl, vi får se hur det blir med detta!

Somnat själv!

Igår kväll när Jonas läst godnattsaga för Ava sa hon att hon ville vara ifred. Han gick ut och hon somnade själv! Detta är hur stort som helst, har aldrig hänt förut.

Dessutom sov hon hela natten i egen säng och vaknade efter våra väckarklockor, medan vi låg och okynnessnoozade bara för att vi kunde.

Jag gör mig inga illusioner om att detta är permanent och att det där med sömn alltid kommer att vara enkelt från och med nu, men det känns ändå väldigt bra att detta finns på kartan, särskilt nu inför att vi ska bli fler. Tänk att åtminstone ibland bara ha att göra med ett barn om nätterna, även när vi har två!

Långa läggningar

Just nu tar det lite längre tid för mig att lägga Ava än vad som är bra för mitt mentala välbefinnande…

Ava är i alla fall tydlig med sina känslor beträffande det hela:

– Ava, nu får du lägga dig ner och sova.
INTE SOVA, JA BI AJJ Å LESSEN PÅ DEJ, DE BI JA!

Hon vill hellre:
– GICKA MEJA VATTEN!
– LÄSA BOKARNA IGEN!
– Byta blöja på grisen: while (true) { DISEN HA BAJSAT! MÅTTE BYTA BLÖJAN! MYCKE BAJS, MYCKE BAJS… OJ, DE KOM PÅ MEJ! JA MÅTTE TÄTTA… }
– TÄTTA (klättra) NER GOVVET… NEJ MAMMA, INTE HÅLLA FATT MEJ!
– FUNGA LITE, MAMMA? FUNGA PINDELN? FUNGA BÄBÄ?
– DINNIFAJ! (Give me five) KAPPA HANDANA!
– KISSA POTTAN
– GÅ DAGIS!

Ack, giv mig styrka! Nu sover hon i alla fall. Onatt, sov gott, döm sött…

Dimmigt idag

Dimmigt

Idag har det varit dimmigt hela dagen och utsikten från kontoret har varit ovanligt begränsad. Jag åkte båten in till stan efter jobbet och Läppstiftets topp liksom försvann upp i dimman.

Jag har varit trött idag, eftersom jag knappt fick sova något efter klockan 2 inatt. Ava hade jättehög feber och kunde inte sova, så då kunde inte vi heller sova. Men jag fick i alla fall tre timmar dessförinnan… och skrapade kanske ihop en timme till i duttar här och var…

Arbetsdagen idag har till stor del ägnats åt planeringsmöten. Hann koda litegrann i alla fall och jag börjar få koll på hur man gör. Känns riktigt kul!

Nu ska jag lägga mig och hoppas på mer sömn inatt…

Lyxig natt!

Oj! Ava sov riktigt hyfsat inatt! Hon vaknade visserligen nästan på momangen efter att hon somnat på kvällen, men hon somnade väl ordentligt vid 20 eller så och sen sov hon i sin egen säng ända till sisådär 5:15, då jag hämtade in henne till oss och hon lugnt sov vidare i en timme. Sen kunde vi dessutom ligga och gosa/slumra/stöka runt ända till 7:40 innan vi gick upp.

Hoppas, hoppas, hoppas att den senaste tidens nattstök är på väg att lugna ner sig!

Nu har vi varit på öppna förskolan under förmiddagen och nu sover Ava lunch. Får se om jag hinner pyssla lite nu kanske…

Nytt läggtidsrekord

För ett tag sedan jublade jag över att vi lagt Ava 21.25. Sen gick det… äh, sämre… i ett par dagar. Igår somnade hon 20.30 och sov till 7 i morse! Hon vaknade visserligen ett par gånger i tät följd kring midnatt, men då la jag in henne i vår säng och då sov hon som en stock. Helt okej, jag hade inte ens hunnit somna då, så det var inte särskilt jobbigt att gå upp.

Nu tupplurar hon igen, somnade 9.30. Hon är verkligen inte vaken länge på morgonen, tydligen inte ens när hon sovit länge. Sen kan hon vara vaken mycket längre i sträck. Igår sov hon ingenting efter förmiddagsluren utan höll sig vaken i ca 8 timmar tills hon lade sig. Undrar om det är det som gäller, att hindra henne från att sova eftermiddag..? Vore bra om hon kunde somna tidigt OCH ta förmiddagslur och eftermiddagslur. Får se hur det blir…