Fantastisk steampunk-Ronja

Bild av Alexander Jansson, lånad från: http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2014/Ronja-Rovardotter/
Bild av Alexander Jansson, lånad från: http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2014/Ronja-Rovardotter/

Igår var jag och Ava på teater efter skolan. Det blev sent, men det var det värt! Vi såg Ronja Rövardotter i steampunk-tappning på stora scenen på Kulturhuset Stadsteatern. Jag tror aldrig att jag gillat en barnteater så mycket? Det var verkligen bra!

En stor anledning till att det var bra är förstås att Astrid Lindgrens berättelse är bra. Pjäsen var den trogen och jag kände igen mig i replikerna. Samtidigt var den ju helt unik, framför allt visuellt. Steampunk! Det passade oväntat bra, faktiskt. Jag tyckte det var riktigt lyckat att ersätta den visuellt tilltalande skogen, som man ju kan njuta av både i den gamla klassiska tv-serien och den nya tecknade, med någonting annat visuellt spektakulärt. Mattisborgen som ett metallvidunder, vildvittror på styltor och med enorma metallklor… mörkt och läskigt, men tilltalande.

Foto: Matilda Rahm. Lånad från http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2014/Ronja-Rovardotter/
Rumpnissar. Foto: Matilda Rahm. Bilden lånad från http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2014/Ronja-Rovardotter/
Foto: Petra Hellberg. Bilden lånad från http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2014/Ronja-Rovardotter/
Birk och Ronja. Foto: Petra Hellberg. Bilden lånad från http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2014/Ronja-Rovardotter/

Det var ingen musikal, men det fanns några melodiska inslag som vårskriket och när Borka gör entré och spelar elgitarr. Det bjöds på dans och akrobatik, inte minst av rumpnissarna som var försedda med studsiga jätterumpor. Ett flertal riktigt häftiga nummer förhöjde stämningen.

…och jag som vanligtvis är enormt kinkig gällande att ”spexa till det” gillade verkligen alltihop. Jag tyckte inte att någonting var fånigt eller överdrivet på ett dåligt sätt. Ingen skämskudde, bara wow. Så himla bra avvägt.

Det fanns visserligen ett par karaktärer som gav lite comic relief, vilket jag brukar störa mig på. Jag tänker på de två rövarna som hade verbala problem och kämpade med varandra om att få framföra det de ville säga, men lyckades halvbra. Men det var bara ett fåtal tillfällen och det kändes inte utdraget. Pluspoäng dessutom för att det var kvinnor som agerade comic relief.

Där kom vi in på genusbiten och rollfördelningen. Alla grupperna innehöll både män och kvinnor! Rövare, vildvittror, rumpnissar… och grådvärgar antar jag, men det var svårare att se. Jag tyckte det var häftigt att höra vildvittror med mörka stämmor. Och att de kvinnliga rövarna var lika skitiga och gutturalvrålande som de manliga.

Skådespelarna var väldigt bra. Kul detalj att Skalle-Per spelades av ”Alfred” från tv-serien om Emil i Lönneberga.

Se den om du kan (den är från 7 år)!

Trollkarlen från Oz på Maximteatern

Trollkarlen från Oz

Idag har vi varit på teater hela familjen. Mycket bra! Vi har ju sett filmen en hel del och man kan inte säga att det var särskilt likt – men det var bra. Barnen nöjda, vi nöjda. Sander klappade jättemycket. :)

Igår hade vi för övrigt besök av Tomas och Jennifer och Ava hade tatueringsstudio och gaddade så många hon kom åt. :)

Långhelg med mormor

Nu har jag och Ava haft en långhelg med mormor, medan Jonas var på jobbresa till Mallorca. Vi valde att låta Ava vara ledig fredag och måndag, för att få träffa mormor ordentligt. Det var mysigt! (och skönt för mig att inte vara ensam med Ava, höggravid)

I fredags gick vi strandpromenaden bort till lekplatsen vid Kristineberg:

Lekplatsbesök med mormor

I lördags kom morfar och var barnvakt medan jag och mamma gick på musikal, vilket var bokat sedan innan jag ens var gravid. Ava välkomnade morfar med paket:

Paket till morfar

Jag är mycket stolt över skrivandet, som mormor hjälpte till med. Bilden av morfar var rätt lik också. :)

Musikalen var La cage aux follesOscarsteatern.

Jag var lite nervös för vad jag skulle tycka egentligen, med tanke på att det är en komedi och jag måste vara väldigt tråkig eller ha helt fel humor för sånt… Och mycket riktigt tyckte jag att det ”roliga” mest var tramsigt, men lyckligtvis hade grundberättelsen ändå ett visst djup och lyckades beröra. Loa Falkman spelar transvestiten Zaza/Albert, stor artist på dekadent nattklubb. Hen har ett lyckligt förhållande med en man och har helhjärtat axlat rollen som mor till dennes son. Nu ska sonen gifta sig med dottern till en extremt konservativ politiker och när familjerna ska presenteras för varandra vill sonen att Albert håller sig undan…

I söndags åkte vi på veganfamiljsträff på veganvänliga pizzerian O Mamma Mia. Väldigt trevligt – mycket folk och god pizza. Ava hittade en kompis och hade jättekul, både på restaurangen och sedan i Vasaparken efteråt när vi hängde där en stund, trots att regnet föll och vi inte var särskilt rustade för blötväder. Hon tokdäckade i soffan när vi kom hem vid fem-sex och sov sedan hela natten. :)

I måndags åkte vi en sväng till stan strax innan mormor skulle åka hem med bussen. Vi rekade gardintyg på Åhléns (rätt sort fanns inte…) eftersom mormor föreslog att hon kunde sy våra vardagsrumsgardiner som julklapp – inte mig emot, och fikade på Espresso House. Jag ville testa deras goda chokladboll på Delicatobollsälskande Ava, fast hon åt tyvärr inte så mycket av sin, så jag antar att den inte blev en hit.

Det blev en bra helg, men nu är det skönt att ha Jonas hemma igen. Han kom en stund efter att Ava somnat igår, så vi hann mysa lite och redogöra för våra respektive helger och så.

Mer Jesus Christ Superstar

Vi satt längst fram på Jesus Christ Superstar. Det var häftigt. Visst kunde vi haft bättre överblick, men det var häftigt att t.ex. se Maria Magdalena pressa en apelsin över Jesus ansikte blott en meter framför oss… Och det var ärligt talat lite läskigt också, med alla kundvagnar som virvlade runt liiite för nära. Och den stora rull-hammocken… och folk som slängde ut benen nästan i ansiktet på oss… Men jag är väldigt nöjd. Dessutom var det gott om benutrymme och jag hade lätt kunnat smita ut om jag hade behövt, utan att tvinga folk att resa sig.

Man fick förstås inte fotografera under föreställningen, men de var snälla nog att påpeka att det var tillåtet under applådtacket. Så då gällde det att hala fram och starta mobilen illa kvickt.

Tiden efter en bra musikalupplevelse är så härlig, med en massa musik som snurrar runt i huvudet. Jag är glad att vi inte ställde in!

Jesus Christ Superstar

Idag har jag och Jonas sett Jesus Christ Superstar på Göta Lejon. Det var bokat sedan länge och jag ville inte ge upp det bara för att jag råkar vara i odugligt skick just nu. Och jag överlevde faktiskt.

Musikalen var förstås häftig och det var kul att känna igen musiken (jag har sett en gymnasieuppsättning av musikalen tidigare och musiken är förstås också allmänt känd)  samtidigt som texterna av Ola Salo förstås var nya.

Jag hade skyhöga förväntningar på Ola Salo som Jesus och visst var han bra, men han överskuggades faktiskt en smula av Patrik Martinsson som spelade Judas.

Pimpa på Tittut

Idag har jag, Ava och en kompisfamilj varit på Pimpa – den lilla hunden med röda prickar, en skuggteater i färg på Dockteatern Tittut.


Foto: http://www.dockteatern-tittut.com

Vilket mysigt ställe och vilken mysig show! Barnen var hänförda och jag börjar genast fundera på när vi ska gå dit nästa gång. De har så mycket fint i repertoaren – tyvärr har pjäserna om Pomelo och Lillasyster Kanin (två olika, alltså) slutat gå, men Den vilda bebin och mamman verkar ju kul. Och Nu är vi Gorillor låssas vi. Bara som några exempel. Ja, vi ska helt klart dit igen.

Sista helgen i Landvetter

FREDAG: Jag åkte buss från stan efter jobbet tillsammans med mamma, som kom för att passa Ava åt oss. Ava visste att hon skulle komma, men inte att hon skulle vara med och hämta på dagis. Det blev en väldigt glad överraskning och jag vet inte hur många miljarder gånger Ava lyckligt upprepade att mormor kommit och hämtat henne…
Sen blev det en lugn kväll hemma i radhuset, förutom för Jonas som var på hejdå-utekväll med jobbkompisarna.

LÖRDAG: Antalet packade kartonger ökade rejält, mycket tack vare att Ava lekte med mormor i stället för med oss… Och på kvällen, efter en hård dags flyttstök, fick jag och Jonas vår efterlängtade vuxenkväll med West Side Story på Göteborgsoperan. Mycket trevligt och musikalen följde filmen väldigt nära. Roligt att se alla dansare som slog knut på sig själva. Åh, den är så speciell, WSS, musiken är så härligt udda! Och det var lite speciell nostalgi för oss också, eftersom filmversionen var en av Avas favoritfilmer när hon var riktigt liten.

Efter musikalen tog vi en sväng till Järntorget och köpte varsin vegankorv på 7-Eleven. De finns under en testperiod för att förhoppningsvis tas in i riktiga sortimentet. I bästa fall kan de alltså komma att finnas på alla 7-Eleven OCH Pressbyrån (eftersom det är samma ägare) i hela Sverige. Det skulle sitta fint. Det vore så skönt att kunna köpa en snabbmåltid nästan var som helst, särskilt med tanke på att korv funkar för Ava också.

SÖNDAG: Mormor åkte hem på morgonen. Jonas åkte en vända till Bråta (återvinningscentralen) och till IKEA för att köpa fler flyttkartonger (de går åt…). Jag var med Ava och lyckades väl inte med så mycket mer än att diska, tvätta, klippa Avas lugg och duscha henne… På kvällen tog vi ledigt och jag aktiverade multisite här på bloggen och gjorde boksidorna till en egen ”underblogg”. Snajdigt.

Lillskrutt med nyklippt lugg läser med kartonger i bakgrunden

Ava 2 år

För 2 år sedan:

Ava och mamma

För 1 år sedan:

Ava fyller 1 år

Igår:

Avas 2-årskalas

Idag blev min lilla älskling 2 år gammal. Igår hade vi kalas med mormor, morfar, farmor, farfar och faster på besök.

Mormor och morfar kom redan i fredags vid tretiden (jag jobbade halvdag pga dag före helgdag!) och var barnvakter när jag och Jonas åkte in till stan och såg Sunset Boulevard på Göteborgsoperan – maffigt! En mycket snygg föreställning och barnvaktandet gick utmärkt trots att det innefattade läggning, skönt!

Igår anslöt farmor, farfar och för några timmar även faster Emma och det blev tårta och kalas med en herrans massa paket. Ava har haft en fantastisk helg med idel succéer. Hon har fått både nya och gamla (dvs som jag hade när jag var liten) presenter: en jättefin sprillans ny trehjuling (att växa i, det är ett par centimeter kvar för att hon ska nå pedalerna), min gamla dockvagn med nytt bäddset, ny babydocka som man kan bada med + en uppsättning kläder, mitt gamla dockskåp + lite nya möbler, ett lotto-spel, ett trebitars ord-och-bildpussel, en superfin hemstickad klänning (att växa i) med strumpbyxor till, samt ett kök med spis och diskho + eventuellt något jag glömt. Hon hade jätteroligt med att öppna alla paketen igår och alla presenterna blev mycket omtyckta. Köket fick hon inte förrän idag på den riktiga födelsedagen, vi byggde ihop det igår kväll när hon somnat och så väntade det på henne när vi kom ner i morse.

Vi har även haft bra väder och varit ute och promenerat medan Ava sovit lunch i vagnen både idag och igår. Ava har varit på strålande humör och skrattat och busat och lekt och lagat soppa till alla och promenerat med sin bäbis i vagnen och pratat massor.

» Fler bilder

Mamma Mia i Globen med Ingela

Jag har ABBA-låtar på hjärnan efter helgens lilla utflykt… I lördags åkte jag till Stockholm och lunchade med Ingela innan det var dags att ta sig till Globen och se Mamma Mia i internationell variant, det vill säga på engelska.

Jag har länge velat se musikalen, men haft på känn att det skulle vara mer kul att ha sett den än att faktiskt se den. Det stämde väl ganska bra också, även om det var väldigt trevligt – storyn är ju ganska banal och nivån på skämt och lustigheter riktigt låg. Musiken var förstås bra, eftersom det var ABBA-låtar, men Agnetha och Frida är ju svårslagna sångerskor så det var en ganska otacksam uppgift för artisterna som visserligen var bra men ändå inte kom i närheten av originalen. Det roligaste var kanske att sitta och lyssna efter de små förändringar som gjorts i texterna för att få låtarna att passa in i handlingen, och att överhuvudtaget se hur de fått låtarna att passa in. Någon låt kändes väl mer krystad än andra att få in, medan somliga rentav fick nya intressanta betydelser.

Det var perfekt att se Mamma Mia med Ingela eftersom vi var otroligt hängivna ABBA-fans i yngre år. Nostalginivån var skyhög!

Efter musikalen åt vi oss proppmätta av Örtagårdens vegetariska buffé och åkte sedan till Uppsala och sov hos Ingela och Magnus i deras fräscha lägenhet som jag inte hade sett ännu. Vi gick även ut och tittade på månförmörkelsen när månen var nästan helt täckt.

På söndagen regnade det i Uppsala, men inte i Göteborg när jag kom fram!

För övrigt åkte vi lite tunnelbana och jag fick tillfälle att förundras över att Stockholm fortfarande kör med otympligt långa pappersremsor som man måste köa för att en anställd ska stämpla för hand. Det var barndomsnostalgi, men tänk så mycket modernare vi är i Göteborg. :)

YP-vecka på Acando

Jag är en Young Professional på Acando. Så heter nämligen introduktionsprogrammet som nu har inletts med en intensivvecka och kommer att fortsätta med träffar då och då i nio månader. Introveckan hölls här i Göteborg, men det var bara jag och Julia från göteborgskontoret som var med. Resterande sex, fem killar och en tjej, kom från Stockholm och bodde på hotell. Senare blir det vi som får röra på oss i stället, men vi kommer i alla fall inte behöva vara borta mer än ett par dagar då.

Vi har träffat VD:n och en massa chefer och andra inom företaget och fått föreläsningar och diskussioner om allt möjligt – företagshistoria, företagskultur, konsultrollen, marknadsföring, med mera. I tisdags var vi på teater och såg Nuts på Artisten, teaterhögskolan här alltså. Det handlade om ungdomar som festade i ett hus som en av dem var ansvarig för och givetvis var det inte helt lyckat. Skådespelarna var väldigt uttrycksfulla, men det mesta var ganska tröttsamt överspelat och hysteriskt – och sen gjorde pjäsen en helomvändning till misshandel och sexuell tortyr som väl inte var sådär alldeles behagligt att se… men det är ju alltid kul att bli bjuden på teater, förstås. Tolkningsmöjligheterna för den något udda berättelsen var flera, men man skulle kunna säga att det handlade om att ställas till svars.

Det är bra att ha fått en ordentlig introduktion på Acando. Nu i veckan fortsätter jag att plugga Java-certifiering, vilket faktiskt är riktigt kul.