Hoppa till innehåll

Harry Potter and the Prisoner of Azkaban

Det här blev min första ljudbok på nya mp3-spelaren! Uppläsaren är härliga sagofarbrorn Jim Dale som pratar brittisk engelska och dramatiserar alla röster. Väldigt mysigt!

Det här är alltså den tredje boken om den unge trollkarlen Harry Potter och hans vänner Ron och Hermione. En massmördare är på rymmen från fängelset Azkaban och allt tyder på att han är ute efter Harry. Men trolleriskolan Hogwarts är som tur är det säkraste stället man kan vistas på och det är ju där Harry tillbringar skolåren.

Berättelsen är bra, som de tidigare böckerna om den unge trollkarlen Harry Potter. Som vanligt är boken full av hintar om det som komma skall, hintar så övertydliga att de knappt kan kallas hintar. Ändå är det snyggt gjort. Man vet att om den nya, häftiga kvastmodellen nämns tidigt i boken så kommer Harry flyga på den längre fram i berättelsen – men exakt hur det går till vet man ju inte, så man får sig en lista med saker att pricka av när de spelas ut. Överhuvudtaget bjuder berättelsen på en bra blandning av överraskning och förutsägbarhet. Vissa personer, som Potters ärkefiende Draco Malfoy, är rysligt endimensionella, men det kommer man undan med i en sagobok som denna.

Jag kommer att lyssna på Jim Dales fortsatta uppläsningar också. Jag kan verkligen rekommendera dem – han lyckas dramatisera rejält utan att det blir outhärdligt fånigt, vilket imponerar.

En sak stör jag mig dock på: Hur kan Rowling ha valt det outtalbara namnet Hermione till tjejen? Varje gång jag hört det sägas har det varit på ett nytt sätt. Till och med Jim Dale uttalar det olika i olika böcker!

BokinfoTitel: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
Författare: Rowling, J.K.
ISBN: 0807282324
Publicerat iBöckerVardagsliv

2 kommentarer

  1. Erik N Erik N

    Hermione är ett namn som ungefär motsvarar Maj-Lis, Margareta och Birgitta – s.k. “tantnamn” om man vill generalisera lite. Jag gissar att J.K. kan ha velat lägga an en “lillgammal” ton hos Hermione, som åtminstone till en början är just detsamma.

  2. Tredje boken är förmodligen den bästa. Och den sista innan allt gick helt fel med serien. Förmodligen den sista där hennes redaktörer vågade lägga sig i i någon nämnvärd utsträckning också.

    //JJ

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *