Hoppa till innehåll

Månad: maj 2012

Drömsaksbok till mor

Idag fick jag ett paket av Ava. Hon var väldigt duktig som lyckades hålla sig från att berätta vad det var i förväg. Hon berättade dock ATT de hade köpt någonting till mig. :) Det visade sig att det var den maffiga boken Grönt, som vi spanat in tidigare. Den rymmer massor av bra info om grönsaker, snygga bilder och recept. Fast definitionen på grönt när det gäller recepten är samma som typ Ica brukar köra med i sina broschyrer, dvs “ta lite grönsaker till köttet”. Tyvärr. Men en del av recepten var gröna i sann bemärkelse och många går att grönifiera.

När Ava säger grönsaker låter det mer som drömsaker. Och det passar ju bra, eller hur? Och detta är såklart en drömsaksbok.

» Bläddra i boken här

Nu är Jonas och Ava på kalas för en dagiskompis och mor får dessutom en lugn stund hemma i present. Så här såg Ava ut innan de gav sig av:

Kalasdags

2 kommentarer

Skulle så gärna vilja ha…

…ett riktigt skötbord till barn nummer två. Till Ava har vi bara haft en skötbädd (en dyna bara, den här) som vi till att börja med kunde ha på hennes byrå, men som sedan fått läggas på golvet. Vi använder den fortfarande och den tar i nuläget massor av plats i Avas garderob tillsammans med övriga skötsaker. Jag har egentligen alltid velat ha ett riktigt skötbord, men det var så mycket som skulle köpas där i början och vi prioriterade inte det. Och sen var det ju “ingen vits att skaffa så sent”, typ. Men nu är det en hel ny blöjperiod vi snackar om.

Jag skulle gärna vilja ha Ikeas Hensvik, till exempel.

Men det är ju inte HELT lätt att få in en sån där i lägenheten. Mitt bästa förslag just nu är att ha det i kontoret. Men då måste vi flytta eller göra oss av med fåtöljen som står där nu och det känns inte jättebra. Möjligtvis skulle den kunna stå i vardagsrummet, men risken är stor att den skulle kännas onödig och ivägen där. Fast om jag måste välja så väljer jag faktiskt skötbord före fåtöljen. Använder den ändå inte så mycket som jag önskar att jag gjorde…


Sen är det ju lite annat som ska skaffas till bebisen också. Spjälsäng (i vårt sovrum, det blir också en spännande ommöblering) framför allt. Jag skulle gärna vilja prova en babysitter den här gången, alltså en sån där som bebisen sitter/ligger i. Och ÅH, jag ska köpa en ny skötväska, vilket vi egentligen har behövt väldigt länge, då vår gamla är trasig. Och vi funderar på hur vi ska göra med vagn. Det känns liksom lite väl att köpa ett mastodontschabrak till syskonvagn när Ava kommer att vara hela fyra år. Samtidigt är jag ju inte dummare än att jag begriper att det är jobbigt att hålla reda på det stora barnet medan man kör vagn, att hon inte kan förväntas gå hur mycket som helst och att hon mycket väl kan bli svartsjuk på att bara bebisen får åka vagn. En variant är förstås att ha bebisen i bärselen mycket och låta Ava åka. Man kan ju växla en del i så fall. Vagnen görs ju lätt om från liggvagn till sittvagn, eftersom vi har en mjuklift man lägger direkt i sittdelen.

Sen finns ju varianten ståbräda. Det finns till och med ståbräda med stol på! Spana in denna, den heter Easy Rider X:

Alltså, jag vet inte… vilket jäkla ekipage det blir! Men det är rätt smart, förstås.

Ja, jösses, det blir mycket att fundera på. Och beträffande lägenheten hade ju inte ett rum till suttit fel. Planen är att bebisen får sova i vårt rum till att börja med, för att senare flytta in hos Ava i hennes lilla, lilla rum. Längre fram kanske vi måste offra kontoret, men hur det ska gå till vete katten. Får ju tränga in allt i ett litet hörn av sovrummet då, där vi nu har tvättkorgarna. Det finns inte alls plats nog och jag vet inte var vi skulle ha tvättkorgarna.

Men det är ju ganska spännande bekymmer och vi börjar bli ganska bra på att rationalisera bort saker. Vi hade FEM stycken stora Billy-bokhyllor i Landvetter. Vi har inte en enda av dem kvar, den sista hämtade bättre behövande grannar så sent som idag.

3 kommentarer

Glimtar av en lördag

Jag börjar nästan få upp hoppet om att måendet går åt rätt håll nu! Men jag ska inte ropa hej för tidigt. Idag har jag i alla fall varit ute med familjen, det kändes stort. Vi gick genom strandparken bort till den stora lekplatsen vid Kristineberg. Där träffade vi en av Avas dagiskompisar, som hon hade jätteroligt tillsammans med. Nästa gång vi går dit får vi se till att ha med badgrejer, för där finns en rejäl plaskpool som Ava naturligtvis fann ytterst intressant.

Fast dagen började med att Ava byggde ett tåg här hemma… Allt och alla fick åka med.

Ava bygger ett tåg

Ava har byggt ett tåg. Alla får åka med.

Kristinebergs strandpark

Kristinebergs strandpark

Kristinebergs strandpark

Mamma och Ava i Hornsbergs strandpark

Jag är för övrigt barnsligt förtjust i Avas nya tröja. :) Den med HEJ! alltså. Jag gillar vanligtvis inte text på kläder, men det kan ju bero delvis på att klädtext ofta brukar vara både fånig och på engelska.

» Fler bilder från idag

Lämna en kommentar

Ava har varit hos frisören

Ava var hos frisören för första gången nu i veckan. Tidigare har jag klippt henne, men just nu gör jag ju så lite som möjligt… Jag var inte ens med hos frisören. Det gick tydligen väldigt snabbt och smidigt, inga problem alls. Om “pissören” inte blev förnärmad av Avas uttal förstås. :)

Jag var heller inte med och köpte skor till Ava förra helgen.

Jag har haft stenkoll på allt med Ava tidigare och fixat nästan alla inköp och ta-med-till-dagis-grejer. Men det känns bra att dela upp det mer och det lär vi ju behöva göra mer i fortsättningen när vi har två. Kanske rätt nyttigt att bli oduglig ibland. :)

Obs! Jag påstår alltså inte att Jonas är dåligt engagerad i vanliga fall, men han är ganska lat (puss, älskling!) och jag är snabb på att känna ansvar.

Lämna en kommentar

Kiosk och tandläkare

I andra änden av vårt hus har det nu öppnat en kiosk och en tandläkarpraktik. Perfekt, då kan vi köpa godis i kiosken och när vi fått hål kan vi laga dem hos tandläkaren. Och vi kan slänga sopor när vi ändå håller på, eftersom soprummet ligger mellan de båda nya inrättningarna.

Lämna en kommentar

Jobbat

Idag har jag jobbat. Det gick ganska bra. Jag var inte så där löjligt, flåsande, vita-prickar-för-ögonen-utmattad när jag kom dit och det dröjde ett tag innan jag började må illa. Och det förblev hanterbart. Det är ju praktiskt för jobbets skull att jag mår som bäst på morgonen. Men det var skönt att dagen inte var så lång… Fyra timmar kändes inte så lite som det låter. Jag tror absolut att man hinner mer än på en halv åttatimmarsdag, för man orkar vara effektiv en större del av tiden och man blir mer medveten om tidssvinn när det är en större andel av dagen.

Efter jobbet var jag tvungen att gå lite på stan, det var nästan jobbigare än att jobba… Men nu har jag i alla fall två par mammabyxor, i stället för ett. Och jag förvånade mig själv genom att köpa en Hello Kitty-pyjamas. Till mig själv. Jag behövde verkligen nya pyjamasbyxor och dessa var de enda som passade. Det var ingen katt på dem, lyckligtvis. Det tillhörande linnet åkte direkt ner i påsen med utgallrade kläder som jag ska försöka bli av med på något sätt snart.

Nu är det kväll igen. Det är inte roligt. Då mår jag sämst. Det är som sagt bra för jobbet att jag mår som bäst på morgonen, men jäkligt opraktiskt för mitt övriga liv att jag mår sämre och sämre ju senare det blir.

Lämna en kommentar

50%

Imorgon börjar jag jobba igen. Fast bara 50%. Resten av tiden är jag sjukskriven.

Två veckor 50% är det som gäller nu, sen görs en ny bedömning.

Hur som helst, det känns skönt. 8 timmar går verkligen inte…

Lämna en kommentar

Alltså den här våren…

Vi flyttade hit i oktober. Sen blev allt mörkare och kallare. Som vi såg fram emot denna vår och sommar och allt vi skulle göra! Visst tog vi några vintriga promenader, men vi fantiserade om hur mycket mer vi skulle göra när det äntligen blev ljust och varmt ute.

Nu ligger jag i sängen mest hela tiden. Det är klart att man känner sig snuvad…

Jag har varit ute idag, eftersom jag hade läkartid. Det var väldigt, väldigt skönt och fint ute. Tänk om man kunde uppbåda lite ork nu snart..?

Lämna en kommentar

The Help

Jackson, Mississippi, 1962. En tid av rassegregation och fruktansvärda orättvisor. Vi följer Aibileen och Minny, två färgade kvinnor som arbetar som hembiträden hos vita familjer.

Aibileen har levt ett hårt liv och förlorat sin ende son Treelore i en olycka på arbetet. Hon tar hand om vita familjers barn och älskar dem som om de vore hennes egna. Just nu arbetar hon hos familjen Leefolt och den känslokalla Elizabeth, som inte visar sin lilla dotter Mae Mobley någon kärlek eller uppmärksamhet. Miss Leefolts vänner kommer ofta på besök och Miss Hilly uttrycker stor motvilja mot att behöva använda samma toalett som Aibileen. Enligt hennes åsikt ska färgade ha en egen toalett ute på gården, och när Miss Hilly sagt något blir det så. Aibileen gör som hon gjort hela livet, sväljer och tar emot under tystnad, medan bitterheten växer sig starkare inom henne.

Minny har en stor familj och en suput till karl som slår henne. Dessutom har hon problemet att hon inte kan hålla tyst. Att ge svar på tal när en vit kvinna spyr ur sig elakheter kan få ödesdigra konsekvenser och Minny får erfara detta när Miss Hilly går in för hämnd. Minny får sparken från hembiträdesjobbet hos Miss Hillys mamma och Miss Hilly sprider ryktet att Minny stulit, så att ingen annan vill anställa henne.

Miss Skeeter är den enda av de vita kvinnorna som talar med hemhjälpen. Hon har studerat på college och drömmer om att skriva. Hon lyckas få uppdraget att skriva en husmorstipsspalt för den lokala tidningen, men kan ingenting om att sköta ett hem. Hon börjar då fråga Aibileen om råd och detta ska bli början på någonting så ovanligt som vänskap över hudfärgsgränserna. Miss Skeeter bestämmer sig för att skriva en intervjubok om de färgade kvinnor som arbetar åt vita familjer. Aibileen går motvilligt med på att berätta sina historier, men till en början blir det svårt att få någon annan att ställa upp. Trots att Miss Skeeter arbetar anonymt och i hemlighet kryper hennes åsikter fram på olika sätt och hon blir snart utfryst av Miss Hilly och vännerna.

Det här är en fantastiskt bra bok, tycker jag. Rasismen är upprörande, kvinnornas öden engagerande. Det är riktigt spännande och väldigt, väldigt bra. En av mina favoriter hittills i år.

Jag är glad att jag läste boken på engelska. Aibileens och Minnys röster skrivs nämligen som deras talspråk och jag tror jag skulle tycka att det var väldigt irriterande att läsa en svensk översättning av hur färgade sydstatskvinnor pratar på engelska.

BokinfoTitel: The Help
Författare: Stockett, Kathryn
Lämna en kommentar

Persuasion

Familjen Elliot består av Sir Walter och döttrarna Elizabeth, Anne och Mary. Familjen bor till en början på Kellynch, men måste på grund av ekonomiska svårigheter hyra ut egendomen. Sir Walter och Elizabeth bosätter sig i Bath, medan Anne tillbringar några månader hos Mary, den enda av systrarna som är gift.

Sir Walter och Elizabeth är självupptagna och ytliga människor som inte har mycket till övers för Anne, som är berättelsens huvudperson. Anne är intelligent och godhjärtad, men ständigt förbisedd av sin familj. För många år sedan träffade Anne sitt livs kärlek, Frederick Wentworth. De förlovade sig, men eftersom familjen inte ansåg att han var god nog blev Anne övertalad att bryta förlovningen. När Anne bor hos Mary och hennes familj kommer han och hälsar på hos Marys svärföräldrar som bor alldeles intill och Anne blir tvungen att umgås med honom under stela och artiga förhållanden. Hon måste dessutom se hur han uppvaktar döttrarna i familjen, Louisa och Henrietta. De är alldeles uppenbart förtjusta i honom och han kommer dit så ofta att folk börjar ta för givet att någon av dem snart blir gift.

Till slut följer Anne efter sin familj till Bath, där hon nås av nyheter om Louisa och Henrietta. Båda ska gifta sig, men ingen med Wentworth… Sen dyker Wentworth upp i Bath, men då har Anne redan en friare i sin kusin Mr. Elliot, som dessutom är hennes fars arvinge.

Persuasion är härlig läsning. Slutet kommer väldigt fort och berättelsen känns därför kanske inte lika utvecklad som i de andra Austen-böcker jag läst, Pride and prejudice och Sense and sensibility. Men vägen dit är trevlig på det där typiska Austen-viset. Jag kommer säkerligen att läsa mer av Jane Austen, även om jag fortsätter tro att Pride and prejudice är hennes bästa.

BokinfoTitel: Persuasion
Författare: Austen, Jane
1 kommentar