Hoppa till innehåll

Mölnbo till Tvetaberg på Sörmlandsleden

Helgen 21-22 oktober täppte jag och Veroniqa till luckan vi lämnade på Sörmlandsleden i somras! Så nu har vi gått de första 12,5 av huvudetapperna. Den här gången blev det:

  • Etapp 12:1, Mölnbo – Etapp 12, 5 km (eller 4, olika info på olika ställen). Repris på denna, fast nu åt andra hållet. I somras avslutade vi med den här etappen när vi kom från Gnesta.
  • Etapp 12, den sista lilla snutten mot Vattgruvan som vi lämnade sist när vi vek av mot Mölnbo, kanske 2 km.
  • Etapp 11, Vattgruvan – Järna, 9 km. En hel etapp, wow! :)
  • Etapp 10, Järna – Tvetaberg, 12 km. En hel etapp till!

18 km dag 1, 10 km dag 2, Veroniqas klocka höll koll på oss:

Så här gick vi dag 1, Mölnbo – Järna, enligt Veroniqas GPS-klocka
Dag 2, Järna-Tvetaberg

Etapp 12:1 Mölnbo – Etapp 12, 5 km

Det blev en tidig lördagsmorgon för att hinna med pendeln som rullade mot Mölnbo 8:24. Det kändes bekant att komma fram till Mölnbo, där vi avslutade sist, och gå mot etappstarten vid Mölnbo IP.

Temperaturen låg på cirka 5 grader och enligt rapporterna vankades det ihållande regn efter ett tag. Men till en början var det bara blåsigt och grått, sådär grått så att det kändes som att vi gick i skymning hela dagen. När vi pausade helt kort vid Akaren kändes det så kallt att vi längtade in till trädens skydd igen.

Sist vi gick 12:1 skyndade vi mot pendeltåget och tyckte att etappen kändes längre än den borde. Det är ju lite förvirring kring den, på sajten står 4 km och på skyltarna står 5 km. Och så ligger etappstart/mål en liten bit från pendeln. Det var skönt att gå sträckan utan brådska nu!

Vi råkade ut för en del nerfallna träd och fick ibland göra intressanta akrobatiska övningar. :) Dessutom pågick älgjakt i skogen, vilket gav lite extra spänning … vi såg en del markeringar under vandringen och vid ett tillfälle hördes ett skott (på etapp 11 tror jag). Vi hörde också en del hundskall som kan ha haft med jakten att göra.

Etapp 12 (Yngsviken) – Vattgruvan (8,5) 2 km

Efter stigkorset hade vi cirka 2 km av etapp 12 att gå. Etappen är totalt 8,5 km lång och vi gick alltså ca 6,5 km av dessa i juni.

Väldigt snart nådde vi området med många vattenfyllda gamla gruvhål, som sedan fortsatte på etapp 11. Häftiga lämningar efter gammal verksamhet! Somliga hål låg öppet, andra var inhägnade.

På slutet av etappen finns ett vindskydd, som vi hade sett ut som lunchställe. Det visade sig vara ett väldigt nytt och fräscht vindskydd och en fin plats vid Stora Kobäcken. Här fick vi en skön lunchpaus i vindskyddet, men när vi satte igång igen hade vi hunnit bli väldigt frusna trots förstärkningskläderna. Lunchen blev en färdig påsrätt med ris och grönsaker, förstärkt med vår standard-“ölkorv” och Flapjacks.

När vi började gå igen dröjde det inte länge förrän det var dags för etapptavleselfie:

Etapp 11 Vattgruvan – Järna 9 km

Så var det äntligen dags för en hel huvudetapp i ett svep! Vi har ju annars pusslat ganska mycket …

Elvan är en riktigt fin etapp! Fin natur med rejäl skog och många spännande gruvhål. Vid 14-tiden började det regna och det höll i sig till tidigt morgonen därpå. Vi var ju inställda på det, men det kom lite tidigare än prognosen sagt. Men det var skönt att det var ett ganska lätt, om än ihållande, regn.

Ursprungligen var vår plan att gå etapperna i “rätt” riktning, det vill säga från Tvetaberg till Mölnbo i stället för tvärtom. Men vi ändrade oss när vi såg hur mycket regn det skulle bli. När vi gick Mölnbo-Tvetaberg passade det nämligen att tälta vid ett vindskydd, medan ursprungsplanen var att tälta vid kallkällan på etapp 11. Vi besökte den i alla fall, fyllde på vatten och konstaterade att ja, där hade det varit fint att tälta. Eftersom vi har vattenrening (Katadyn BeFree) tog vi det säkra före det osäkra och använde den, men jag tror säkert att vattnet var jättebra.

När det skymde på riktigt knatade vi in i Järna samhälle och fick en ganska blöt etapptavleselfie.

Etapp 10 Järna – Tvetaberg, 12 km

Ännu en hel etapp! Men den blev uppdelad på två dagar, för 2 km in på etappen planerade vi att slå läger. Vindskyddet vid Herrvreten hade vi sett på bild och vi visste att det skulle vara rejält nerklottrat, men vi höll tummarna för att det skulle vara i bra skick annars, eftersom vi inte var jättesugna på att slå upp tältet i regn och mörker.

För vid det här laget var det riktigt mörkt i skogen. Första biten gick längs ett elljusspår, men ganska snart ledde markeringarna oss rakt ut i svart, svart. Så det blev pannlampa sista biten, som ledde oss över en lång och rejäl spång. Visst undrade vi både en och två gånger vad vi gett oss in på, men vi samlar ju erfarenheter. :)

Vindskyddet var bra! Ja, nerklottrat, men annars inga problem! Det var så lyxigt att få sätta sig under tak, lägga av grejer i skydd från regnet, laga mat undan regnet. En bit bort fanns till och med ett dass, också det nedklottrat. Lite längre fram skulle det också finnas två kallkällor, men vi var glada att vi fyllt på till max vid källan vi besökte tidigare under dagen och därför slapp ge oss ut och leta vatten i mörkret.

Vi hörde pendeltåget och en person med hund och pannlampa passerade vid ett tillfälle … så vi var ju inte precis mitt ute i skogen.

Middagen bestod av snabbnudlar med stark smak + mitt “ostsåspulver” av bland annat cashewnötter och näringsjäst. Det var riktigt gott, även om det kanske inte heller var en otroligt instagramvänlig måltid. :)

Det var ju cirka 5 grader varmt/kallt och vi var bekväma när vi åt middag, men hann ändå bli kalla till läggdags. I början av natten var det kallt om fötter och höfter för oss båda. Jag hade med mig såna där engångsvärmepåsar, som var trevliga, men de värmer ju väldigt lokalt bara. Efter ett tag ordnade det upp sig med temperaturen och blev riktigt behagligt i sovsäckarna, som alltså användes för första gången (köpte ju nya, varmare, inför Jämtlandstriangeln som inte blev av). Däremot hade vi båda problem med stelhet och smärta i höftpartiet m.m. och vaknade och bytte ställning många gånger under natten. Vi är ju inga 20-åringar längre …

På morgonen fick vi se omgivningarna lite bättre. Regnet slutade någon gång frampå de tidiga morgontimmarna och i stället för smattrandet hördes allt mer fåglar. Det var verkligen tydligt att fåglar gillar morgontimmarna. Det var lite skumt ljus fortfarande när vi vaknade, men jag tror jag såg en rödhake framför vindskyddet och ett par koltrastar.

Vi åt varmt frukostglopp (typ overnight oats utan overnight och med varmt vatten denna gång) och drack te till frukost. Sen gav vi oss iväg och första anhalten var källan för vattenpåfyllning.

Vi märkte ganska snart att det hade börjat regna igen, om än lätt.

Början av etappen var väldigt fin. Vi tänkte ju att vi var väldigt nära Järna samhälle, men det var riktigt fin skog där ett tag och kändes inte alls så civilisationsnära.

Civilisationen gjorde sig dock påmind efter ett tag. Vi passerade villaområden och en enorm återvinningsanläggning. Vid Vaskasjöarna tog vi lunch. Där gick man en liten avstickare på en spång ut till udde och typ klättrade över ett berg för att nå den fina rastplatsen.

Sen kom ett trixigt parti med branta stigningar på blöta berg och stora berghällar.

Slutet av etappen gick längs en väg och vi kom fram med god marginal till bussen mot Södertälje. Vid det laget regnade det mer, så vi hittade en veranda med tak på Tveta friluftsgård där vi satte oss ett tag.

Ännu en vandring avklarad! Härligt! Och jag är så tacksam för möjligheten och för allt som underlättar: ledmarkeringar, vindskydd, spänger, källor, dass. Det är så fantastiskt att detta finns!

Jag är också glad att allt gick så bra. Det var ju första riktiga vandringen sedan Veroniqa skadade knät (huvudanledningen till att vi ställde in Jämtlandsresan i augusti), men det funkade! Vi tog det rätt lugnt och var ju inte supersnabba, men det behövde vi inte heller vara.

Vissa bilder i inlägget är lånade av Veroniqa, men jag håller inte reda på vem som tagit vilka. :)

Publicerat iVardagsliv

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *