Bytte plugin för mailprenumeration…

Pluginen för mailprenumeration som jag lade till igår var visst lite lynnig. Eller, den verkade strunta i inställningar jag gjorde. Och så var den ju på engelska. Och mailet blev fult. Men misströsta icke, jag hittade en ny som verkar bättre!

Nu ser signupgrunkan ut så här:

Prenumerera! Nu på svenska. :)

Får kolla med Jonas sen om den är bättre…

Testar, bara för att få se hur det blir i mailet, att lägga in lite slumpmässiga bilder också:

Nu ska det gå att få mail om nya inlägg igen

Jonas uppmärksammade mig på att han inte längre får mail när jag skriver något på bloggen. Och ja, den funktionen verkar ha försvunnit, så nu har jag riggat detta på nytt, med hjälp av en plugin. Tyvärr är de adresser som tidigare var registrerade för att få mail borta, så om du är i samma sits som Jonas får du lägga in dig igen.

Du hittar funktionen under “PRENUMERERA PÅ INLÄGG VIA E-POST” widgetkolumnen. Fyll i din e-postadress och klicka sedan på länken i bekräftelsemailet. Får du inget sådant, kolla skräpposten.

Ja, pluginen är mestadels på engelska just nu… men förhoppningsvis fungerar den i alla fall… Hör gärna av dig annars.

Nu kan du alltså följa bloggen via mail, via RSS-flödet eller via Helenas dagar på Facebook.

TILLÄGG: Detta gäller fortfarande, men jag bytte plugin och det ser nu lite annorlunda ut och är på svenska. Se Bytte plugin för mailprenumeration…

Hässelbyloppet

I söndags sprang jag Hässelbyloppet, första loppet som kunde genomföras utan några särskilda coronarestriktioner. Alltså ett vanligt Hässelbylopp! Det som ska vara så platt och i år skulle det vara ännu plattare. Hmm, jaså, jag tycker att det är ganska backigt ett tag och så även i år. :D Ja, jag är känslig… Men det var trevligt i alla fall.

Jag gjorde ett försök att hålla tillräckligt bra fart för att klara mig under timmen, men det höll inte hela vägen. Jag blir så seg i slutet av millopp, varje gång… Men jag är nöjd över mellantiden, 5 km under halvtimmen (29:54) i alla fall! Titta vilket fint diplom jag fick:

Häng med fika och bad

Idag hade vi vår kompisfamilj från Bagis på besök. Det var mysigt – väldigt länge sedan vi hade besök på grund av corona och andra omständigheter. Det blev fika och prat såklart, barnen lekte och jag och Malin tog ett (eller ok, flera) uppfriskande höstdopp.

Fix med förrådet

Vi har väldigt skrala förvaringsmöjligheter i lägenheten och bara ett litet förråd i lägenheten som dessutom måste rymma skafferi- och köksgrejer som inte får plats i köket. Allt hade varit så mycket enklare om vi även haft ett sånt där klassiskt förråd i en källare eller på en vind, men nej.

Behöver jag säga att vårt lilla förråd har brukat vara väldigt fullt?

Nu har vi faktiskt fått flytta en massa saker till ett förråd som tillhör svärföräldrarna. Yay! Vi klurade lite på hur vi skulle förvara kvarvarande grejer och ändå kunna hålla en mittgång fri i förrådet (tidigare har det varit grejer öööverallt). Idag åkte Jonas och köpte ett bord på Ikea, som fick agera lagerhylla! Så ikväll har vi tömt förrådet, städat golvet, monterat bordet och tryckt in allt (och lite till) igen.

Före-bilden i bildserien nedan visar före-läget idag, alltså efter att vi dumpat en massa kartonger, navkapslar, campinggrejer med mera. Innan dess var det väldigt mycket mer fullt…

Så himla lyxigt att kunna kliva in i förrådet och komma åt saker utan att behöva hiva ut en massa annat först! Vi kan säkert optimera lite till och förhoppningsvis få in lite annat som behöver förvaras, men vi ska verkligen försöka hålla den där mittgången fri nu… Får se hur det går!

Tjejmilen 2021

Idag sprang jag mitt sjätte Tjejmilen. Var lite rädd att jag skulle behöva bryta min streak eftersom Sander och Jonas har varit förkylda i veckan, men jag har i alla fall inte blivit det än.

Jag fick medalj och Piggelin!

Alltså, Tjejmilens bana är inte så lättsprungen… Jag hade en bra första halva (mellantid 5 km 30:17 – siktade på under 30, men så kom en backe och en druvsockerstation och en vätskestation precis innan bågen…), men sen segade jag ihop. Och så mördarbacken i slutet på det. Min tid blev 1:05:05, alltså långsammare än både Kungsholmen runt och Premiärmilen. Jag blev revanschsugen och har anmält mig till Hässelbyloppet i oktober för att få en ny chans.

I år var i alla fall första Tjejmilen då det inte var mastodontlång kö till bajamajorna. Ingen kö alls, faktiskt! Vore ju fint om man kunde fortsätta med de delar av coronaanpassningarna som faktiskt gör saker objektivt bättre… Så trist när man måste räkna med att hinna stå i bajamajakö i 45 minuter inför ett lopp.

Det blev en video av starten den här gången också:

20210904_122951

Håller tummarna för att upprätthålla den här streaken i många år och bli en sån där cool gammal springtant. :)

Premiärmilen

Igår gav jag mig in till stan i löparmundering utan att vara riktigt säker på om jag skulle starta i Premiärmilen eller inte… Efter att jag sprang i måndags har det knakat och knäppt väldigt obehagligt i knät. Mer obehagligt än smärtsamt och det har varit så förut och gått över, men… skulle det funka med ett millopp? Strategin “vila mig i form” räckte inte utan knakandet var rejält även på lördagsmorgonen. Planen var att komma på plats och köra lite uppvärmning och göra bedömningen då. För det är liksom inte samma sak att jogga runt köksbordet hemma…

Men först! Först fick jag träffa Karin! Min fina Malmö-baserade före detta kollega, som alltså precis slutat hos oss, var i Stockholm för att träffa nya kollegor och lite sådär. Vi tog en förmiddagsfika på Espresso House och vågade nog inte riktigt reda ut hur länge sedan det egentligen var vi sågs på riktigt… Fint att få ses och sorgligt att vi inte är kollegor längre, men jag hoppas förstås att det blir jättebra för henne.

Efter fikat tog jag en korv på Pressbyrån och sen tunnlade jag ut till Universitetet. Följde strömmen av medaljförsedda människor som gick i motsatt riktning för att hitta startområdet. Det var alltså en start klockan 11 för de som springer milen på under 50 minuter och en klockan 13 för oss andra.

Duggregn och grått, jag satte faktiskt på mitt regnskydd på väskan innan jag lämnade in den… men nej, det blev inget skyfall och det var ju skönt.

Jag hann använda bajamaja och jogga lite på det knöliga gräsområdet. Det knäckte rejält i knät, men gjorde inte ont. Kändes för okej för att sumpa chansen. Det går ju att bryta ett lopp om det inte känns bra, såååå jag lät mig vallas in i startfållan…

Här står vi och håller värmen i startfållan.

Och så starten:

Premiärmilen 2021 - starten

Tidtagningen funkar ju så att den startar när chipet på ens nummerlapp passerar bågarna och det är ju bra eftersom det kan bli lite trångt i början och antagligen skulle vara ännu värre om tiden räknades från tutan… Jag hade alltså god tid att sluta filma, växla till Jogg-appen och starta den innan jag faktiskt startade.

Knät besvärade mig faktiskt inte nämnvärt. Eventuellt knäckande ljud dränktes av omgivningarna och det kändes som att det lugnade ner sig när jag kom in i en riktig löplunk. Så det var väldigt bra att jag inte ställde in på grund av det.

Däremot var det oväntat tungt genast. Det brukar ju vara lätt i början, men nu kändes det trögt och jag fick håll, vilket jag inte brukar få. Det gick ändå i bra fart. Mitt stora mål är ju att komma in under timmen på ett riktigt millopp, har ju bara klarat det på virtuella Tjejmilen då jag fick välja banan och såklart tog en fördelaktig. Men för detta lopp var det mer realistiska målet att springa snabbare än Kungsholmen runt som jag sprang på 1:04:18 för två veckor sedan.

Efter första kilometern blev känslan lite bättre i alla fall. Fortfarande vid kilometermarkering 3 hade jag snittfart 05:59, vilket alltså är min stora målfart, men att hålla den i 10 km är tufft… Vid km 4 hade den ökat till 06:04, vilket fortfarande är en bra fart. Den höll sig också så i flera följande kilometer, men runt 7 km hände något. Jag springer ju oftast 5 eller drygt 6 till vardags och det märks tydligt att jag inte är van att springa längre… Jag segade ner och sprang plötsligt nästan ensam, efter att ha sprungit i klunga hela vägen. Dessutom kom det flera elaka backar just då… Den allra värsta var precis efter 8 km-markeringen, då gick jag faktiskt lite. Så mot slutet tänkte jag att jag skulle vara väldigt nöjd om jag kom in under 06:15 min/km. Lite snabb huvudräkning gav ju att det skulle bli en ordentligt bättre miltid än Kungsholmen runt och det kändes lovande… och jaaaa, det fungerade! Jag kom i mål på 1:02:15 och alltså en snittid på 06:13 min/km.

Jag brukar inte vara en sån som fastnar på loppbilder, men jag såg att en fotograf riktade kameran mot mig precis vid målgången och jodå, bilden kom med i albumet på Facebook:

Jag går i mål! Lånad bild från officiella bilderna tagna av fotograferna Ryno Quantz och Jonas Persson.

Medalj fick jag också:

Medalj!

Knäna ömmade efteråt, men det gör de alltid när jag sprungit så långt, så det verkar inte som att knasiga knät gjorde någon skillnad. Och nu efteråt är knät nästan som vanligt!? Så det kanske hjälpte att springa millopp…

Jag är nöjd att jag sprang snabbare än för två veckor sedan! Tjejmilen är om en vecka. Drömmen är såklart att komma in under timmen, men jag vet att det är ganska mycket att hoppas på. Det loppet avslutas med en hemsk och lång backe som kommer att sega ner mig, så jag skulle behöva springa de lättare delarna av loppet väldigt snabbt för att ha en chans.

Tänker att jag kanske borde öva på att springa långt. Springer ju bara milen när det är lopp. Om det var vardagsmat att springa 15 km, om än långsamt, kanske jag inte skulle vara lika knäckt under milloppens sista fjärdedel… Men det är såklart en betydligt större tidsinvestering att springa 15 km långsamt än att springa 5 km snabbt, så det finns ju en anledning till varför jag hållit mig till det senare. Plus att knäna brukar klara mitt vardagsspring bra, men jag är lite rädd för vad de skulle tycka om 15 km.

Kul med lopp! Det var mitt första Premiärmilen! Men jag har sprungit andra lopp där i krokarna och även geocachat där, så jag kände ju igen mig bitvis. Jag hade inte tittat så noga på kartan innan och jag har ju ingen känsla för hur saker ligger i förhållande till varandra, så jag blev lite konfunderad ibland. “Hmm, var vi inte här för ett tag sen? Är inte det där samma personer som hejar?” (jo, stämde nog, banan gick faktiskt som en krokig åtta ungefär) och “Hmm, var det inte här jag klev av tunnelbanan?” (jo). Men också “hmm, det här ser bekant ut” (nej, jag tänkte på Vegoloppet utanför Malmö, haha). Hur som helst ett fint område och det gavs ju en viss naturkänsla av att typ det första jag var tvungen att göra var att väja för en hög hästbajs. :)

Rabattkod: 15% rabatt på växter från Plantrédo

När jag köpte växter på plantredo.com fick jag en rabattkod att dela med mig av. Använd

HELENASVAXTER

för att få 15% rabatt.

Gäller ej redan rabatterade produkter.

Vad köpte jag då? Jo…

Ficus Elastica Belize:

Hoya Australis Lisa / Hoya Carnosa Tricolor:

Calathea Makoyana:

Och sist men inte minst chansade jag på att Rädda en växt för 49 kr. Då kan man få vad som helst som inte riktigt håller måttet för att sälja. Jag tycker att jag hade tur, jag fick en variegerad Grön Moses Stentavlor som hade lite brunt och var lite spretig. Har gjort ett räddningsförsök och än så länge ser den fin ut. :)

Vill du veta mer om mina växter, kolla in Instagram-kontot @helenasvaxter. :)