Fix med förrådet

Vi har väldigt skrala förvaringsmöjligheter i lägenheten och bara ett litet förråd i lägenheten som dessutom måste rymma skafferi- och köksgrejer som inte får plats i köket. Allt hade varit så mycket enklare om vi även haft ett sånt där klassiskt förråd i en källare eller på en vind, men nej.

Behöver jag säga att vårt lilla förråd har brukat vara väldigt fullt?

Nu har vi faktiskt fått flytta en massa saker till ett förråd som tillhör svärföräldrarna. Yay! Vi klurade lite på hur vi skulle förvara kvarvarande grejer och ändå kunna hålla en mittgång fri i förrådet (tidigare har det varit grejer öööverallt). Idag åkte Jonas och köpte ett bord på Ikea, som fick agera lagerhylla! Så ikväll har vi tömt förrådet, städat golvet, monterat bordet och tryckt in allt (och lite till) igen.

Före-bilden i bildserien nedan visar före-läget idag, alltså efter att vi dumpat en massa kartonger, navkapslar, campinggrejer med mera. Innan dess var det väldigt mycket mer fullt…

Så himla lyxigt att kunna kliva in i förrådet och komma åt saker utan att behöva hiva ut en massa annat först! Vi kan säkert optimera lite till och förhoppningsvis få in lite annat som behöver förvaras, men vi ska verkligen försöka hålla den där mittgången fri nu… Får se hur det går!

Tjejmilen 2021

Idag sprang jag mitt sjätte Tjejmilen. Var lite rädd att jag skulle behöva bryta min streak eftersom Sander och Jonas har varit förkylda i veckan, men jag har i alla fall inte blivit det än.

Jag fick medalj och Piggelin!

Alltså, Tjejmilens bana är inte så lättsprungen… Jag hade en bra första halva (mellantid 5 km 30:17 – siktade på under 30, men så kom en backe och en druvsockerstation och en vätskestation precis innan bågen…), men sen segade jag ihop. Och så mördarbacken i slutet på det. Min tid blev 1:05:05, alltså långsammare än både Kungsholmen runt och Premiärmilen. Jag blev revanschsugen och har anmält mig till Hässelbyloppet i oktober för att få en ny chans.

I år var i alla fall första Tjejmilen då det inte var mastodontlång kö till bajamajorna. Ingen kö alls, faktiskt! Vore ju fint om man kunde fortsätta med de delar av coronaanpassningarna som faktiskt gör saker objektivt bättre… Så trist när man måste räkna med att hinna stå i bajamajakö i 45 minuter inför ett lopp.

Det blev en video av starten den här gången också:

20210904_122951

Håller tummarna för att upprätthålla den här streaken i många år och bli en sån där cool gammal springtant. :)

Premiärmilen

Igår gav jag mig in till stan i löparmundering utan att vara riktigt säker på om jag skulle starta i Premiärmilen eller inte… Efter att jag sprang i måndags har det knakat och knäppt väldigt obehagligt i knät. Mer obehagligt än smärtsamt och det har varit så förut och gått över, men… skulle det funka med ett millopp? Strategin “vila mig i form” räckte inte utan knakandet var rejält även på lördagsmorgonen. Planen var att komma på plats och köra lite uppvärmning och göra bedömningen då. För det är liksom inte samma sak att jogga runt köksbordet hemma…

Men först! Först fick jag träffa Karin! Min fina Malmö-baserade före detta kollega, som alltså precis slutat hos oss, var i Stockholm för att träffa nya kollegor och lite sådär. Vi tog en förmiddagsfika på Espresso House och vågade nog inte riktigt reda ut hur länge sedan det egentligen var vi sågs på riktigt… Fint att få ses och sorgligt att vi inte är kollegor längre, men jag hoppas förstås att det blir jättebra för henne.

Efter fikat tog jag en korv på Pressbyrån och sen tunnlade jag ut till Universitetet. Följde strömmen av medaljförsedda människor som gick i motsatt riktning för att hitta startområdet. Det var alltså en start klockan 11 för de som springer milen på under 50 minuter och en klockan 13 för oss andra.

Duggregn och grått, jag satte faktiskt på mitt regnskydd på väskan innan jag lämnade in den… men nej, det blev inget skyfall och det var ju skönt.

Jag hann använda bajamaja och jogga lite på det knöliga gräsområdet. Det knäckte rejält i knät, men gjorde inte ont. Kändes för okej för att sumpa chansen. Det går ju att bryta ett lopp om det inte känns bra, såååå jag lät mig vallas in i startfållan…

Här står vi och håller värmen i startfållan.

Och så starten:

Premiärmilen 2021 - starten

Tidtagningen funkar ju så att den startar när chipet på ens nummerlapp passerar bågarna och det är ju bra eftersom det kan bli lite trångt i början och antagligen skulle vara ännu värre om tiden räknades från tutan… Jag hade alltså god tid att sluta filma, växla till Jogg-appen och starta den innan jag faktiskt startade.

Knät besvärade mig faktiskt inte nämnvärt. Eventuellt knäckande ljud dränktes av omgivningarna och det kändes som att det lugnade ner sig när jag kom in i en riktig löplunk. Så det var väldigt bra att jag inte ställde in på grund av det.

Däremot var det oväntat tungt genast. Det brukar ju vara lätt i början, men nu kändes det trögt och jag fick håll, vilket jag inte brukar få. Det gick ändå i bra fart. Mitt stora mål är ju att komma in under timmen på ett riktigt millopp, har ju bara klarat det på virtuella Tjejmilen då jag fick välja banan och såklart tog en fördelaktig. Men för detta lopp var det mer realistiska målet att springa snabbare än Kungsholmen runt som jag sprang på 1:04:18 för två veckor sedan.

Efter första kilometern blev känslan lite bättre i alla fall. Fortfarande vid kilometermarkering 3 hade jag snittfart 05:59, vilket alltså är min stora målfart, men att hålla den i 10 km är tufft… Vid km 4 hade den ökat till 06:04, vilket fortfarande är en bra fart. Den höll sig också så i flera följande kilometer, men runt 7 km hände något. Jag springer ju oftast 5 eller drygt 6 till vardags och det märks tydligt att jag inte är van att springa längre… Jag segade ner och sprang plötsligt nästan ensam, efter att ha sprungit i klunga hela vägen. Dessutom kom det flera elaka backar just då… Den allra värsta var precis efter 8 km-markeringen, då gick jag faktiskt lite. Så mot slutet tänkte jag att jag skulle vara väldigt nöjd om jag kom in under 06:15 min/km. Lite snabb huvudräkning gav ju att det skulle bli en ordentligt bättre miltid än Kungsholmen runt och det kändes lovande… och jaaaa, det fungerade! Jag kom i mål på 1:02:15 och alltså en snittid på 06:13 min/km.

Jag brukar inte vara en sån som fastnar på loppbilder, men jag såg att en fotograf riktade kameran mot mig precis vid målgången och jodå, bilden kom med i albumet på Facebook:

Jag går i mål! Lånad bild från officiella bilderna tagna av fotograferna Ryno Quantz och Jonas Persson.

Medalj fick jag också:

Medalj!

Knäna ömmade efteråt, men det gör de alltid när jag sprungit så långt, så det verkar inte som att knasiga knät gjorde någon skillnad. Och nu efteråt är knät nästan som vanligt!? Så det kanske hjälpte att springa millopp…

Jag är nöjd att jag sprang snabbare än för två veckor sedan! Tjejmilen är om en vecka. Drömmen är såklart att komma in under timmen, men jag vet att det är ganska mycket att hoppas på. Det loppet avslutas med en hemsk och lång backe som kommer att sega ner mig, så jag skulle behöva springa de lättare delarna av loppet väldigt snabbt för att ha en chans.

Tänker att jag kanske borde öva på att springa långt. Springer ju bara milen när det är lopp. Om det var vardagsmat att springa 15 km, om än långsamt, kanske jag inte skulle vara lika knäckt under milloppens sista fjärdedel… Men det är såklart en betydligt större tidsinvestering att springa 15 km långsamt än att springa 5 km snabbt, så det finns ju en anledning till varför jag hållit mig till det senare. Plus att knäna brukar klara mitt vardagsspring bra, men jag är lite rädd för vad de skulle tycka om 15 km.

Kul med lopp! Det var mitt första Premiärmilen! Men jag har sprungit andra lopp där i krokarna och även geocachat där, så jag kände ju igen mig bitvis. Jag hade inte tittat så noga på kartan innan och jag har ju ingen känsla för hur saker ligger i förhållande till varandra, så jag blev lite konfunderad ibland. “Hmm, var vi inte här för ett tag sen? Är inte det där samma personer som hejar?” (jo, stämde nog, banan gick faktiskt som en krokig åtta ungefär) och “Hmm, var det inte här jag klev av tunnelbanan?” (jo). Men också “hmm, det här ser bekant ut” (nej, jag tänkte på Vegoloppet utanför Malmö, haha). Hur som helst ett fint område och det gavs ju en viss naturkänsla av att typ det första jag var tvungen att göra var att väja för en hög hästbajs. :)

Rabattkod: 15% rabatt på växter från Plantrédo

När jag köpte växter på plantredo.com fick jag en rabattkod att dela med mig av. Använd

HELENASVAXTER

för att få 15% rabatt.

Gäller ej redan rabatterade produkter.

Vad köpte jag då? Jo…

Ficus Elastica Belize:

Hoya Australis Lisa / Hoya Carnosa Tricolor:

Calathea Makoyana:

Och sist men inte minst chansade jag på att Rädda en växt för 49 kr. Då kan man få vad som helst som inte riktigt håller måttet för att sälja. Jag tycker att jag hade tur, jag fick en variegerad Grön Moses Stentavlor som hade lite brunt och var lite spretig. Har gjort ett räddningsförsök och än så länge ser den fin ut. :)

Vill du veta mer om mina växter, kolla in Instagram-kontot @helenasvaxter. :)

Kungsholmen runt blev första riktiga loppet efter pandemirestriktionerna

Nu får man springa lopp igen, nästan som vanligt! Jag hade bokat två lopp i våras, Premiärmilen och Kungsholmen runt. Båda går nu i augusti i stället och sen har jag Tjejmilen i början av september, så nu duggar loppen tätt. Men det är ju kul, häftigt att saker börjar komma igång igen. Håller verkligen tummarna för att vi kan fortsätta gå åt rätt håll.

Det var ett lite annorlunda Kungsholmen runt, såklart på grund av kvarvarande restriktioner och för att banan om man ska vara petig i år faktiskt inte var Kungsholmen runt utan typ halva Kungsholmen fram och tillbaka. Starten gick som vanligt vid Rålis och man sprang längs Norr Mälarstrand och Kungsholms strand, men sen vände man precis vid bron här vid oss. Så i år gick loppet inte förbi vår lägenhet.

Jag hade en väldigt bra start, men sen kom backarna i mitten vid vändningen och då segade jag ihop en del… och sen blev det riktigt trögt på slutet. Jag är ändå nöjd att det gick så bra som det gjorde. Mellantiden vid 5 km var 0:30:50, så det var ju ganska nära att springa i alla fall halva loppet i min drömfart (målet är ju milen under timmen) och sluttiden blev 1:04:18.

Länge sedan sist man låg i gräset och pustade ut efter ett lopp…

Gröna Lund

Så var det äntligen dags för vårt bokade besök på Gröna Lund. 9:30-15 fick vi vara där och i år behövdes inga åkband. Jag var fortfarande lite skruttig efter covidspruta 2, men jag klarade en del i alla fall…

Stora nyheterna:

  • Sander fick åka Twister. Vi åkte den så snart vi kunde och, Sander var allt lite nervös, men sen älskade han den. Vi hade även en bokad expressingångstid till den 13:00, men just då var den stängd. Lyckligtvis hann den öppna igen inom timmen som bokningen gällde vid driftstopp, men då valde jag att agera fotograf när de andra åkte (sista bilden i collaget).
  • Monster, såklart, nya värsting-berg-och-dalbanan. När vi delade upp oss gick Ava och jag direkt till den. Den var ju mjuk och skön och så, men fyyyy vad snurrig och illamående jag blev. Får väl försöka igen nästa år och hoppas att det går bättre utan pågående vaccinbiverkningar. Åkte knappt något efter den…
  • Sander vågade går House of Nightmares!

Jag åkte/gick i alla fall Lustiga huset, Vilda musen, Twister, Monster, Blå tåget, Lyktan och Veteranbilarna. De andra åkte mer, hemska snurrade saker och så…

Spelade bort lite pengar på att tyvärr inte vinna en enorm låda vegansk kexchoklad, men kul att man kunde göra det i alla fall. Åt sojakorv med pommes till lunch och milkshake lite senare.

Glad att jag i alla fall inte var så dålig att familjen fick åka utan mig.

Dos 2 sänkte mig…

I fredags fick både Jonas och jag andra dosen covidvaccin, han Pfizer i Kista på morgonen och jag Moderna i Skärholmen på eftermiddagen. Jag passade på att ta en sväng till Ikea efteråt och bland annat köpa lite krukor.

Haha, hon missade med plåstret…

Sen blev jag mosig… Hade tänkt fortsätta gå igenom fågelfoton från Öland och Oskarshamn på kvällen, men dög ingenting till.

På lördagen låg jag bara och… låg. Hade 39 graders feber innan jag till slut orkade ta tag i att sänka den och mildra huvudvärken med Alvedon. Ont i armen hade jag också, och upp i nacken med mera. Kunde bara ligga på ena sidan eller på rygg.

Egentligen skulle vi ha åkt till Trosa hela gänget, för att Ava skulle till sin kompis, men det blev bara hon och Jonas som åkte.

Sen orkade jag i alla fall se lite film, nyfilmatiseringen av Rebecca (svårt att slå den äldre…) och Min pappa Marianne (fin).

På söndagen var febern borta! Jag gick upp och frukostade som vanligt, men sen blev jag trött och… sov till lunch. Nej, fortfarande inte helt hundra. Var vaken och pysslade bilder och sånt sen i alla fall.

Och idag, dag 4 har vi varit på Grönan och jag var mer vimmelkantig och trött än jag brukar… Så fortfarande inte bra även om det är bättre nu. Armen fortfarande öm, men den är i alla fall inte näst intill obrukbar längre.

Ska bli spännande att se om jag får en hudreaktion efter en vecka igen… Lite rött och hettande är det redan, men inte så där extremt.

Tur att Jonas klarade sig från tyngre känningar så att jag har kunnat ligga och vara oduglig… Det var ju modigt av oss att köra samma dag…

Skönt ändå att ha det gjort, väldigt glad för det såklart!

Öland och Oskarshamn

Jag är så glad att vi kom iväg en sväng till Öland även i år! Nu vågade vi tack vare vaccinet mellanlanda hos svärföräldrarna i Oskarshamn också och det blev totalt 5 nätter på Öland, Neptuni camping i Byxelkrok såklart, och 3 nätter (1 + 2) i Oskarshamn. Som vanligt lyckas vi pricka in just den period då vädret blir sämre, så vi fick en del regn, men det var i alla fall inte lika kallt som förra året.

Vi blev försenade med att komma iväg för att vi, mest Ava, var lite krassliga ett tag. Så tyvärr tappade vi några sommardagar som vi hade kunnat göra roliga saker på, men så kan det vara. Det är väl kanske ett lyxproblem att man har fler saker man vill göra än dagar att fylla med dem…

Torsdag 28 juli: Oskarshamn

Fyra dagar senare än planerat körde vi äntligen mot Oskarshamn, för att sova där en natt innan det bar vidare mot Öland. Barnen var sugna på att bada på Gunnarsö, Ava mer specifikt på att testa hopptornet, men det regnade. Vi försökte vänta ut det, men… det blev bad ändå, dock bara för barnen. Ava hoppade från femman (tornet går upp till tian, som hon sparar till en annan gång) medan Sander briljerade i simtag på grundare vatten. Han avbröt ju simskolan just när han började kunna simma på grund av corona och sedan dess har han inte haft något bra tillfälle att öva – utanför oss är det så djupt att vi kör med simpuffar och det räknas ju inte – men här fanns ett bra ställe och han klarade att simma några meter i alla fall.

Vi passade även på att utnyttja att farmor och farfar har badkar. Sander hade sett till att vi beställde sånt där pulver som man häller i badvattnet så att det blir slajm…

Mmm, bada i slajm…

Fredag 29 juli: Byxelkrok

Så kom vi iväg och checkade in på Neptuni camping, där vi bott de senaste tre föregående åren. Vi har bott på samma plats varje år, men tyvärr var den upptagen nu. Men vi fick en annan bra plats så det var okej. Det var väldigt mycket folk på campingen, nästan helt fullt när vi körde runt och letade platser.

Det var ganska blåsigt och barnen var förstås badsugna, men vi gjorde Byxelkrok lite först. Lunchade hamburgare på Englunds grill. Besökte såklart Bok-Olle och köpte lite böcker – till mig köpte jag Under vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson (som blev min Ölandsläsning) och Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Provianterade på Ica.

Sen blev det bad i alla fall, trots att det fortfarande blåste…

Några minuter senare regnade det…

De har ju gjort om en hel del i Byxelkrok på senare år och bland annat förlängt sandstranden, så numera kunde man bada precis nedanför Bok-Olle, vilket vi gjorde i rejäla vågor. Efter en stund kom ett vasst regn som i kombination med ilsken blåst som piskade sand på oss kanske inte var sådär jätteskönt. Vi rafsade ihop våra saker och skyndade oss till bilen fortfarande i badkläder… men det var ett fint dopp i alla fall.

En stund senare var vädret fint igen och det blev softande och middag på campingen.

Vi avslutade kvällen med en promenad ner till vattnet, tvärs över gatan från campingen och vidare bort mot hamnen. Avslutade med att köpa glass på grillen.

Fredag 30 juli – Lådbilslandet och Borgholm

Jomen, visst var vi tvungna att åka till Lådbilslandet. :) Förra året var det stängt på grund av pandemin, men nu var det öppet med ett lite nytt koncept. I stället för ett begränsat klippkort fick barnen åkband som lät dem åka hur mycket de ville. Bra! Fast om det blir något mer besök på Lådbilslandet kanske det bara blir Sander och en vuxen, Ava är ju lite för stor nu… (Rekommenderad ålder är 2-10 år.) Det blev såklart en del regn under besöket…

Sen åkte vi till Borgholm och strosade lite innan vi åt mumsig middag på Pappa Blå.

Vi strosade sedan lite i hamnen och jag fick logga en geocache. :)

Lördag 31 juli – Beijershamn

Jag hade glömt det själv (skyller på att de har flyttat den…) men detta var min namnsdag och familjen överraskade med paket. En uggle-byggsats i serien vi börjat samla på så smått. Sen blev det fika på Göthlins café och efter det fick jag dessutom lyxen att tillbringa några timmar i Beijershamn och spana på fåglar medan resten av familjen åkte till Kalmar och såg Tom & Jerry på bio.

Jag hade mer tid i Beijershamn än förra gången, men lyckades ändå inte utforska hela området. Längtar redan tillbaka. I år såg jag framför allt sjuuuuukt många kärrsnäppor. Flera nya sorter för mig fastnade på bild: kärrsnäppa, spovsnäppa, kustsnäppa, kustpipare, grönbena och gulärla. Samt en del gamla godingar, förstås.

Söndag 1 augusti – Bergraset, minigolf och kvällsjogg

Vi åkte söderut så nära kusten det går, så väldigt vackert där! Stannade vid Bergraset vid Fornbo, där det finns en stenig strand som jag gillar. Så skönt att man inte får sand överallt… Det blev ett skönt dopp. En herre med badtermometer upplyste om att det var 21,5 grader i vattnet.

Sen blev det lite häng i Byxelkrok och på campingen. Vi testade campingens minigolf för första gången.

På kvällen tog jag en liten joggingtur mot Neptuni åkrar. Såå fint, som alltid, och jag såg myrspovar!

Måndag 2 augusti – Lindreservatet, Lyckesand och Neptuni åkrar

Efter en mysig frukost i vackert väder åkte vi till Lyckesand redo för lunch och bad, bara för att givetvis mötas av regn. Vi hann så långt som till parkeringen på Lyckesand, men sen körde vi vidare. Stod en stund på parkeringen vid Långe Erik för att se om det möjligen skulle lätta, så att vi kunde ta en promenad runt fyren, men nej… så vi åkte tillbaka till campingen. Lyckligtvis funkar skärmen längst fram på tältet bra som regnskydd, så vi kunde sitta där och luncha.

När det slutat regna åkte vi och tog en promenad i Lindreservatet. Vi brukar ju försöka göra någonting nytt varje år vi är på Öland, även om det mesta vi gör är gamla favoriter, men i år var alltså första gången vi besökte Lindreservatet. Det var jättefint och väldigt varierat, både öppna ängar och tät skog. Vi såg en del fåglar som jag gärna hade stannat och spanat på… Och får, de varnade för att baggen kunde försvara flocken om man gick för nära, så det gjorde vi såklart inte.

Sen fick vi faktiskt till ett dopp på Lyckesand i alla fall.

Avslutade sista kvällen på Öland med en ljuvlig kvällspromenad på Neptuni åkrar.

Tisdag 3 augusti – Kroppkakor och Oskarshamn

Vi packade ihop och tog farväl av campingen. I vanlig ordning hade jag kunnat stanna mycket längre, medan resten av familjen längtade hem. :´) Vi lunchade på ett för oss nytt ställe, Ninnis kroppkaksbod. Eller, jag och Jonas i alla fall, barnen fick annan mat… Vi har provat att ge dem kroppkakor förut… Och nej, det är ju inte så gott egentligen? Men lite kul ändå. Slemmigt, men mättande…

Sen var det ändå rätt skönt att komma hem till svärföräldrarna i Oskarshamn och ta det lugnt.

Onsdag 4 augusti – Oskarshamn

En heldag i Oskarshamn! Lite varierande väder såklart, men barnen fick cykla med farfar och jag fick jogga och geocacha (och upptäcka att mina skor gått sönder). Jag, Jonas och barnen tog också en promenad till Ernemar, där jag stannade lite längre för att fota fåglar. Blev överlycklig för att den söta rödbenan ville posera så fint för mig! Fick också en bild på havstruten, som inte fanns i samlingarna sedan innan.

Torsdag 5 augusti – Hemfärd

Ja, då var det bara hemfärden kvar då. Vi åkte efter frukost och pausade för lunch på Max i Norrköping, precis som vi gjort på nervägen. Väl hemma kunde vi konstatera att Sanders solros på balkongen hade slagit ut:

Sanders solros hade slagit ut när vi kom hem! Han sådde den i skolan.

Och jag satte igång att ta hand om växter i sisådär ett par timmar… och sen har det varit tvättberg och uppackningskaos och allt sånt där, ni vet.

Men jag är såå glad att vi kom iväg, jag säger som jag brukar: jag behööööver en dos Öland varje år!

Min 41-årsdag

Idag blev jag 41 år! Jag hade redan fått en present i förskott, en växthylla så vi får plats med fler växter:

Eller, Jonas uttryckte det väl som att det nu inte kommer behöva vara lika trångt bland växterna. Ja ba… ge mig några veckor. :D (Följ mina växtäventyr på: https://www.instagram.com/helenasvaxter/)

Men i morse fick jag ännu mer presenter!

Sen var det dags för lyxfrukost! Jonas bakade scones smaksatta med basilika och soltorkade tomater. Jag drack mitt blommande te i min nya mugg (men missade visst att fota sconesen):

Blommande te i sengångarmugg.

Sen gav vi oss iväg på utflykt. Jag visste inte vad som skulle hända utan följde snällt med. Jaha, tunnelbana från Kristineberg… hmm, kliva av i Björkhagen..? Det visade sig att vi skulle gå etapp 1 på Sörmlandsleden, Björkhagen – Skogshyddan, 8,5 km. Vilken överraskning! Alla i familjen är ju inte alltid jättepepp på sånt, men på mammas födelsedag ställdes det upp, minsann, imponerande!

Inledningsvis gick vi på bred gångväg nära civilisationen och vi passerade badplatsen vid Söderbysjön, som vi besökt tidigare. Sen kom vi till delar med mer skogskänsla och rötter som slingrade över stigarna. Bra blandning! Vi passerade flera sjöar och fina utsiktsplatser.

Vi lunchade vid Ulvsjön, där familjen överraskade med hembakade piroger.

Piroger med utsikt mot Ulvsjön.

Vi hade läst om en kallkälla som skulle finnas på leden och den var verkligen jättefin. Över förväntan! Iskallt och gott vatten, ångrar bara att vi inte bytte allt vatten vi hade med oss.

Mot slutet kom vi till Strålsjön, där vi fick oss ett välförtjänt dopp! Jättefin badplats och coca cola-färgat vatten. :)

Jag fick hitta två geocacher också, en ganska snart efter starten i Björkhagen och en vid Ulvsjön. :)

Efter badet var det bara en liten bit kvar av etapp 1, samt en bit till närmaste busshållplats. På väg hem var alla väääldigt trötta!

Hemma vankades det tårta (kladdkaka med Bubs-fluff, grädde och godis). Jag fotade alla böcker jag fått, inklusive fågelboken som inte var med förut och Mattväverskan som jag köpt själv men som råkade komma idag och därför fick räknas som en födelsedagspresent från mig själv. :) På kvällen chillade jag med chokladpraliner och spelade Animal Crossing, som vi egentligen inte spelar längre, för att bli grattad där också.

En mycket fin födelsedag!