Hoppa till innehåll

Författare: Helena

Nygammalt tema på bloggen

Galleriet i WordPress gick sönder för mig (och många andra) vid senaste automatiska uppdateringen av WordPress. En stunds googling ledde mig till att man nog inte kan hoppas på att det löser sig i en uppgradering utan att det beror på att man kör gammalt skräp… så jag testade lite och upptäckte att det funkade igen om jag bytte tema.

Såå… jag började testa en massa nya teman. Arrggh, jag hatar att leta WordPress-teman. Det ena otänkbarare än det andra… fy vad alla suger. Det blev till slut att jag bytte till ett jag testat förut, kanske använt ett tag? Jag är inte helt nöjd med det och det finns annat som buggat ur som jag får krångla med… men nu funkar gallerierna igen i alla fall.

Får se var detta slutar. Trist att det ska vara så omöjligt att hitta ett cleant och trevligt tema som känns modernt men inte överlastat och som uppfyller mina krav i övrigt också. Och nej, jag pallar inte göra ett eget… tyvärr.

Lämna en kommentar

Sörmlandsledens etapp 5 med Veroniqa

Idag fortsatte jag och Veroniqa vår vandring på Sörmlandsleden. Vi lyckades verkligen pricka in bra väder! En underbart fin dag, mer som september än november.

I somras avslutade vi ju i Handen och nu var det dags för etapp 5 mellan Handen och Paradiset. Dock visade det sig vara väldigt snålt med bussar till och från Paradiset, så för att slippa försöka passa den enda rimliga bussen hem valde vi att ta den enda rimliga bussen ut till Paradiset i stället och gå mot Handen. En sorts baklängesvandring, alltså. :) Fast det gick ju lika bra (eller ännu bättre, kände vi, när vi utan att ha kollat tider klev ut på pendeltågsperrongen i Handen och såg att nästa tåg skulle gå om 1 min).

Vi klev av bussen på hållplatsen Ådran, där det fanns en massa böcker i busskuren och jag nätt och jämnt lyckades motstå frestelsen att plocka ett par stycken (det fanns faktiskt några intressanta!). Från Ådran fick vi gå en bit till etappstarten vid Paradiset. Där blev det en kort paus för obligatorisk starttavleselfie och besök på bajamaja. När jag stod där plockade jag upp telefonen för att kolla var geocachen fanns, som jag visste skulle vara där någonstans. Det visade sig att jag stod nästan precis rätt. Jag lyfte blicken och såg cachen. :)

Obligatorisk etappstartsselfie

Ganska snart kom vi till fina sjön Trehörningen, där det fanns ett fint vindskydd. Men för oss var det inte ens dags för rast än, så vi fotade lite och knatade vidare. Vid Långsjön fick det bli en liten clementinpaus.

Så gick vi vidare och hittade till slut en fin lunchplats vid Öran. Det var så fint att titta ut över sjön med höstfärgerna! Vi hade inte med köket den här gången utan bara termosar med varmvatten. Lagade snabbris i påse, linsgryta från pulver (rester från maten jag lagade till förra vandringen) i kåsorna och hade oliver till. Sen blev det te och saffransbulle innan vi knatade vidare.

Civilisationen närmade sig alltmer ju längre mot Handen vi kom. Vi knatade på rätt bra ett tag och tog en sista paus för te och saffransbulle på en brygga vid Nedre Rudasjön. Vi orkade inte alla saffransbullar, så Veroniqa slängde den sista i vattnet och vi trodde väl att änderna som simmat förbi en stund tidigare skulle komma och ta dem, men i stället attackerades bullbitarna underifrån av ett fiskstim! Fascinerande att titta på, önskar att vi hade kunnat se själva fiskarna.

Därifrån var det bara en kort bit till pendeln och resan hem, men det kändes lagom eftersom himlen färgats solnedgångsrosa och mörkret kröp sig på.

En riktigt fin vandring! Får se om vi kanske får till etapp 6 i december? Vi siktar på någon vandring varje månad fram till att vi planerar att gå Jämtlandstriangeln i juni.

Obligatorisk etappslutsselfie.
Lämna en kommentar

Ava 14 år!

Idag firade vi Ava, 14 år! För hennes del hamnade ju födelsedagen på en vanlig måndag, så vi körde en snabb Ja, må hon leva i morse och hon fick ett paket på morgonen, för att få resten sen efter skol- och arbetsdagen.

Sen åt vi Pong-mat (sushi till barnen och pad thai till mig och Jonas) och spelade lite Gang Beasts, för att sedan fika kladdkaketårta. Det är ju även kladdkakans dag på Avas födelsedag, så det passade bra. :)

Lämna en kommentar

Sander 10 år!

Igår fyllde Sander år! Han prickade in en dag på höstlovet i år, till skillnad från Ava som fyller år på måndag.

Höstlovet var så här: Jonas och jag jobbade måndag-torsdag. Sander var på Klubben måndag-onsdag. Ava var på Kulturskolan och skrämde små barn måndag-onsdag (de ordnade spökvandring, jag och Sander gick den, coolt!). Fredag födelsedag, som sagt, och helgen bjuder på mer skoj. Lördag: Jonas och barnen går på Halloween på Gröna Lund. Söndag: Jonas och barnen går på Comic Con. Jag vilar från dessa tillställningar i år och är hemma och städar och fixar i stället…

Men, åter till Sanders födelsedag! Vi var alltså lediga allihop, så vi började traditionsenligt med sång och paket. Sander fick välja aktivitet och mat, vilket ledde till att vi hamnade på Sollentuna rackethall och körde pingis i en dryg timme. Det blev väldigt bra, vi fick ett eget rum med ett pingisbord i, så himla skönt! Efter det susade vi över till Sollentuna centrum och lät Pong följa ping pong. Sushi, alltså!

Hemma blev det tårta och lite chill innan vi testade nya Brillo pizza här i närheten och såg Nightmare Before Christmas.

Lämna en kommentar

Veganbokprat på Saltarö

Vilken fin helg jag haft! Josefine bjöd hela bokcirkeln hem till sig på Saltarö, där vi promenerade ner till havet, hade picknick i regn – jättebra att få testa mina nya regnkläder, som jag känner mig väldigt nöjd med – badade (tre av oss i alla fall) och sen gick tillbaka till Josefine igen och satte upp tält till de fyra av oss som skulle sova där. Josefine bjöd på mumsig middag och en hel massa mys. Och just ja, lite bokprat blev det också. :) Boken var Skogen där stjärnorna slocknar av Kristin Harmel.

Josefine är bra på friluftlivsgrejer, så hon hade lite outdoorworkshop med oss. :) Jag och Veroniqa sov i mitt tält och lånade liners av Josefine för att förstärka våra sovsäckar. Vi behöver båda jobba lite på vår utrustning, perfekt att få testa grejer!

Lämna en kommentar

Speciellt ljus

En morgon för någon vecka sen var det dimmigt och ett speciellt ljus låg över världen… så jag hivade fram kameran och det blev såklart inte alls samma sak. Med lite distans till den verkliga upplevelsen tycker jag ändå att bilden blev rätt fin nu när jag till slut fick över den till datorn…

Lämna en kommentar

Shopping med Sander

Idag gick jag och Sander en sväng på stan. Han behövde vinterjacka, vinterskor och innegympaskor. Hittade grejerna i bilden.

Men det Sander egentligen ville göra på stan var att besöka konst/graffiti-butiken Highlights, så det gjorde vi också och Sander köpte två Posca-pennor.

Sen blev det korvkiosk, café och biblioteket också innan vi åkte hem och var trötta…

Lämna en kommentar

Åreskutan runt (led 211)

Helgen 9-11 september drog jag till fjälls. Tog ledigt på fredagen och hoppade på 07:48-tåget mot Åre. Frukost, lunch och läsning på tåget. Framme 14:41 och gick direkt till Åre torg och tog Bergbanan upp till Fjällgården där led 211 Åreskutan runt (24,7 km) startar och slutar.

Det blev så många bilder att jag lade dem på Flickr. Jag bäddar in några här på sidan, men man kan också bläddra alla i detta bildspel:

Åreskutan runt september 2022

… eller gå till albumet på Flickr:

Albumet ‘Åreskutan runt september 2022’ p¨å Flickr

Packningen vägde 13,5 kg från start och innehållet kan man se här: Åre september 2022 på Lighterpack. Maten finns redovisad här.

Jag startade vandringen från Fjällgården vid 15:30 och valde att gå mot Skuttjärn för att sova första natten där (kom fram vid 19). Det tog en stund att komma ut till den rätta fjällkänslan – det var något jippo med hög livemusik nere i Åre by och såklart kom det väldigt många cyklister farande på stigar som korsade min vandringsled. Jag skulle ju följa led 211, men i början var mest 214 skyltad, så det var skönt att enkelt kunna se på vandringskartan (finns att ta vid startpunkten vid Fjällgården!) att jo, de går parallellt en bra bit i början. Det var mycket uppför genom skog i början. Lyckligtvis var det tydligt var 214 gick åt sitt eget håll och jag fortsatte följa 211 och 210. Då blev miljön också mycket fjälligare och äntligen var det tyst… Det var inte lika tydligt när 210 och 211 gick isär. Enligt kartan skulle 210 gå ner mot Buustamon och 211 mot Stendalen, men 211 var inte skyltad alls utan 210 var skyltad åt båda hållen..? Det var rätt skönt sen att se rätt skyltning…

Vid Stendalen kom det första klafsiga partiet, men än så länge var det inga problem att gå runt. Jag hade tvekat inför den här turen just för att jag läst att det skulle vara blött, så jag var lite inställd på att eventuellt vända om det blev sådär hemskt att man sjönk ner till knäna hela tiden … men nej, jag kan säga direkt att riktigt så illa blev det aldrig! Men visst, vissa partier var svåra att gå torrskodd över. Det var också en hel del torkat klafs, så känslan var att det hade kunnat vara betydligt värre.

Närmar mig tänkta sovplatsen Tältet och Skuttjärn

I vackert kvällsljus nådde jag Skuttjärn, där två andra ensamvandrare redan slagit läger. Jag gav mig direkt av för att hämta vatten i bäcken och slog sedan upp tältet. Efter det satt vi alla tre i vindskyddet en stund och jag lagade mat och åt. Kylan kröp sig på och när jag gick därifrån var jag huttrande kall. Inte så bra … för redan då var väl egentligen natten dömd att bli kall. Brr, brr, kallt var bara förnamnet. Sov inte så mycket, huttrade mest. Visste ju att sovsäcken var i klenaste laget och det blev flera minusgrader. Frost på tältet när jag gick upp på morgonen …

Jag hade inte riktigt något bra förslag på var jag skulle slå upp tältet andra natten och eftersom första natten blev så kall bestämde jag mig för att köra på plan B: jag bokade en hotellnatt i Åre. Så när jag startade vid tiotiden var målet helt enkelt att nå fram till hotellet i tid för att hinna duscha och softa på rummet ett tag på kvällen.

Stigen fortsätter på himlen..?

Andra dagen bjöd på åtminstone till en början fantastiskt vacker vandring. Det fanns bra delmål att ta sikte mot, först ut var Bjelkes gruva. Där skulle det finnas ett vindskydd och först trodde jag att vindskyddet var ett igenbommat skjul precis efter bäcken man gick över … men nej, det fanns ett öppet vindskydd lite längre fram. Där blev det en kort paus i värmande sol! Skönt efter den kalla morgonen (enligt telefonen var det 5 grader när jag startade, vet inte om det stämde förstås, men det låg i alla fall fortfarande frost i skuggiga partier…). Nästa delmål var Blåsten, där det fanns ett riktigt fint vindskydd. Och en geocache, som jag faktiskt kom ihåg att leta efter. Tyvärr hade jag helt glömt bort det fram till dess, så jag missade några stycken … skit också.

Efter Blåsten var det fjälligt och fint en stund till. När leden gick ihop med led 216 sluttade den ganska brant nedåt och snart var man nere i skogen och gick flera kilometer på bred grusväg i lätt nedåtlut. (Annars gick leden till stor del i trädgränsen, skulle man väl kunna säga. Det vill säga, ovanför riktiga skogen, men bland låga träd och buskar.) Strax innan Björnen vek leden av från grusvägen och in på spänger och sedan mindre skogsstigar med en del uppåtlut för att komma upp till Fjällgården igen. Jag konstaterade att det var bra att jag hade en hotellnatt bokad, för den sista biten bjöd inte på några uppenbart bra tältplatser.

18:40 var jag framme vid Hotell Åregården. Dag 2 hade jag alltså vandrat i 8 timmar och 40 minuter. Men då gick jag förstås (fel) till hotellet också, så räknar vi bara själva leden blev det 8 timmar och 15 minuter. Ihop med första dagens tid blev det alltså 3:30 + 8:15 = 11:45. Enligt vandringskartan skulle leden ta 9-11 timmar att gå. Enligt vandringsboken jag lånade på biblioteket skulle det gå ännu snabbare, men jag har väl aldrig påstått att jag vandrar särskilt snabbt. Plus att jag inte vet hur mycket pauser de räknar in då? Jag pausade såklart en hel del.

Det var såklart väldigt skönt att komma till hotellrummet, där jag fick ta en välbehövd dusch samt hänga kläder och tält på tork. Lustigt nog fick jag exakt samma hotellrum som när jag var i Åre 2020! Mysigt, eftersom jag gillade det så mycket. Och jag fick en god och varm natts sömn i en skön säng.

Bergen runt Åre

Dagen därpå hade jag ett antal timmar att slå ihjäl, eftersom tåget gick först 15:50. Jag hade kunnat boka ett vid 11, men det skulle ha varit för tajt om jag hade tältat på fjället och jag visste ju inte hur jag skulle göra. Men det var ganska mysigt att promenera i Åre och sitta och läsa på café och sådär. Såg framför mig att jag skulle sitta på Espresso House, men både det och Pinchos har försvunnit sedan jag var i Åre 2020! Det blev Åre kafferosteri i stället, där jag avnjöt en kanna te.

Sådant som snurrade i huvudet dessa dagar: Drottning Elizabeth, som precis gått bort. Lee Fiora, huvudpersonen i Prep, boken jag läste. Och så valet, förstås.

Tips till den som vill gå Åreskutan runt: Är det viktigast att maxa fjällupplevelsen och inte att få bocka av exakt hela leden skulle jag rekommendera att ta liften upp till Mörvikshummeln och följa led 216 ner till där 211 tar vid. Då kommer man ganska snart till den underbara fjällmiljön. Sen kan man gott vända efter Blåsten. :) Vill man gå hela leden och tälta en natt någonstans ser jag två bra alternativ. Om man, som jag, startar ganska sent (15:30) passar det bra att gå leden medurs och sova vid Skuttjärn. Startar man tidigt och ska med eftermiddagståget hem dagen därpå är det bättre att gå moturs och också sova vid Skuttjärn (det tog mig alltså 3,5 timmar att gå från Fjällgården till Skuttjärn, så jag hade nog velat räkna med minst 4,5 timmar innan tågets avfärd för att gå ner till stationen och sådär också). Gärna vid Blåsten också, så kan man få lugnare dagar. Jag kände ändå en viss stress att inte komma fram för sent och ska försöka tänka på att planera lite kortare dagsetapper i framtiden när det är möjligt. Karttips: Ta en karta vid starttavlan vid Fjällgården, kalasbra att ha! Mattips (veganskt): Jag köpte en Yoga bowl på Lounge i stationsbyggnaden att ta med på tåget. Den var riktigt god, klart över förväntan!

Justeringar av utrustning som behövs:

  • Sovlösning: Det mest uppenbara problemet var förstås att jag frös så mycket på natten. Jag borde ha hållit mig varmare innan jag kröp ner i sovsäcken, men jag behöver också en varmare sovlösning. Varmare sovsäck, dubbla sovsäckar eller varm liner i sovsäcken, det får framtiden utvisa. Man kan såklart också ha värmeflaskor, värmepåsar och varmare sovkläder.
  • Ryggsäck: Jag behöver också en större ryggsäck. Jag tycker om den jag har nu, men 40 liter är i minsta laget, särskilt om jag nu ska ha en ännu mer skrymmande sovlösning… I nuläget bar jag tältet utanpå ryggsäcken, fastklämd mellan topplocket och säcken. Det händer att jag tappar det när det är så … och ja, det hände en gång under denna vandring. En dum risk att ta, trist om man tappar det ner för ett stup eller i en sjö. Jag vill ha en ryggsäck där allt får plats inuti. Den ska såklart också vara bekväm, praktisk (vill ha vattenflaskefickor på sidorna, bältesfickor, topplock för lätt access till prylar m.m.), skapligt lätt (troligtvis blir det ingen riktigt ultralätt, då de sällan ser ut att uppfylla alla önskemål jag har kring att den ska vara praktisk och bekväm) och inte alltför dyr. (En av de andra ensamvandrarna vid Skuttjärn, som var på väg hem till Stockholm, erbjöd mig faktiskt att låna en av hennes sovsäckar – hon hade kört dubbla – för att klara natt två. Nu blev det ju väldigt skönt med hotellet, men hade jag haft plats för en sovsäck till i ryggsäcken hade det förstås varit ett intressant test.)
  • Kök: Mitt Trangia (den mindre varianten, 27:an) är bra och smidigt när jag vill göra lite mer avancerade grejer som t.ex. att steka bröd, som jag gjorde på denna tripp. Men jag är också sugen på ett mindre och smidigare kök, en sån där liten sak man bara monterar på toppen på gastuben och som mer är lämplig för att koka vatten. På Sörmlandsleden var det trevligt och roligt att laga mat, men på denna vandring var jag ärligt talat inte så pepp utan hade gärna haft riktigt enkla alternativ, typ bara hälla vatten i påse, och då är Trangia-köket lite overkill.
  • Spade: Jo, alltså, jag hade behövt en liten spade för nr 2 ni vet … inte skaffat det än …

Åh, vilken vacker vandring Åreskutan runt är! Och jag älskar att jag kunde göra det i september, när alla höstfärger hade börjat komma. Någon vecka senare hade säkert varit ännu mer awesome, men det räckte fint som det var. Jag längtar efter meeeer!

Skönt att se rätt skylt 5 kommentarer

Milstolpe i platespottingprojektet

2018 startade vi vårt lilla platespottingprojekt – dvs att hitta och logga bilar med registreringssiffror från 001-999 i ordning.

1 år, 4 månader och en vecka senare såg vi nr 100.

Igår såg jag nr 250.

4 år, 1 månad och 3 veckor från starten.

Högsta antal vi sett på en dag: 6 st. Det var på Öland sommaren 2021. Vid några tillfällen har vi också sett 5 på en dag.

Högsta antal dagar utan någon spottad bil: 64 dagar mellan februari – april 2021. 63 dagar mellan december och februari 2019.

Vi får se när/om vi kommer till 999 …

Det är mycket svårare nu, när alltfler registreringsskyltar slutar på en bokstav. Vi läste ju tidigt en artikel om någon som klarat projektet på 17 år. Än så länge verkar den takten stämma skapligt för oss också, men det blir som sagt svårare och svårare …

251, vi håller utkik!

Lämna en kommentar