Avas nya ytterkläder

Det blev lite panik när Avas jacka försvunnit på skolan och vi skulle åka på weekendresa till ett svinkallt Helsingfors… och inte hade vi tid att gå på stan. Men jag körde en chansning, sprang in på Lindex när jag var på väg för att hämta Sander och fick faktiskt syn på en jacka som kändes Ava:

Lyckligtvis gillade hon den också, så det löste sig! Superbra att den har ordentligt stängbara fickor, det har vi tidigare misslyckats med att hitta.

I lördags köpte ju nästan hela familjen skor och Ava valde dessa i storlek 38 från damskoavdelningen. Jösses, jag kan ju ha dem… (även om de inte matchar mina numera väldigt specifika skokrav pga mina fotproblem)

Sander 6 år!

Idag fyllde Sander 6 år!

Vi uppvaktade såklart på sängen med skönsång och paket. Bland paketskörden återfanns en del Nerf Guns som vi har haft mycket kul med idag. Han fick två vapen och en måltavla, så vi har skjutit både på tavlan och på födelsedagsballongerna.

Han fick också ett air football-spel, eftersom det var så kul att spela sånt på finlandsbåten. Fast hans var såklart mycket mindre… men det har vi också spelat en del idag. I presenthögen fanns också en Tomu-tröja (Tomu hörs skrika från sin YouTube-kanal till vår lägenhet väldigt ofta… han spelar spel och det är tydligen roligt att titta på :) ), böcker och pyssel som framför allt egentligen var ett medlemskap i pysselklubben Club Creo, men eftersom välkomstpaketet inte har kommit fick han lite fina pärlor och tråd idag. Farmor och farfar hade också fifflat in ett paket i högen, det var en supercool dinosaurietröja med vändbara paljetter, som Sander sett på stan när han var med farmor och farfar.

Till lunch blev det schnitzel och spaghetti och så tårta till efterrätt:

I brist på tårtljus hade vi faktiskt en ljusstake med rätt antal ljus:

Sen åkte vi till Åkeshovs simhall och hade skoj. Sander har blivit så trygg i vattnet nu. I våras var simskolan inget vidare, men senaste omgången blev jättebra. Nu har han tyvärr uppehåll för att vi var för sena med att söka plats, men i januari börjar han igen på nästa nivå. Till dess badar han och Jonas en gång i veckan och övar på förkunskapskraven till nya nivån. Vi har fått ett simkort som låter honom och en vuxen bada gratis hela skolåret, som en del i en simkunnighetssatsning. Superbra!

Hemma igen blev det våfflor till middag och snacks.

En riktigt mysig dag! Enda trista är att jubilarens förkylning gjorde sig ordentligt påmind på morgonen och kvällen. Dagen var ingen fara alls, men… ja, vi får se hur läget är imorgon.

Vegovision och shopping

Idag åkte hela familjen till mässan Vegovision och smakade en massa gott, trängdes och hejade på veganbekanta. Vi såg också till att sitta i publiken när det var intervju med Moa Murderess, en av Avas YouTube-idoler. Efteråt fick man dessutom chans att hälsa på henne, få autograf och ta foto ihop. Stort!

Kom hem med lite saker från mässan också, men var inte så shoppingfokuserade utan mer smakprovsfokuserade. :)

Hade gärna köpt Mattias Kristianssons nya kokbok, men får göra det senare, orkade inte släpa på den. Vi skulle ju på stan sen också…

Nästan hela familjen skodde sig på Skopunkten. Även om man kanske skulle kunna tro det är inte damskorna i storlek 38 närmast i bild mina utan Avas…

Sen blev det en sväng till BR där barnen fick köpa varsin present till varandra enligt traditionen. Efter det åkte resten av gänget hem och lagade middag medan jag även handlade lite grejer inför kvällens tårtbak. I morgon har vi ju nämligen en 6-åring i familjen!

Vargarnas tid av Elisabet Nemert

Vargarnas tid är en storslagen och gripande berättelse som utspelar sig mestadels i Sverige under andra världskriget. Författaren har gjort ett gediget jobb att placera sina karaktärer mitt i historien med händelser och personer från den bistra verkligheten under den här mörka tiden.

Jag har svårt att sammanfatta allting i korta ordalag, märker jag nu när jag försöker, och det är inte så konstigt eftersom boken rymmer väldigt mycket. Men jag säger i alla fall att allt kretsar kring syskonen Magdalena och Nils, som gjort en klassresa och kommit upp sig. Det handlar om hur de hittar kärleken och kämpar mot ondskan i världen.

Elisabet Nemert har skrivit flera historiska romaner och har blivit mycket uppskattad för dem. Jag är full av beundran… och ändå känner jag att det inte riktigt, riktigt är min grej. Absolut inte så att jag önskar läsningen ogjord, det var som sagt både storslaget och gripande… men det är en del saker jag inte riktigt ”köper”. Dels är det den övernaturliga biten med djur som tänker som människor, djur som leder människor rätt, telepatiska förmågor osv. Jag vet att många älskar böckerna just på grund av sådana inslag, men för mig var det för osannolikt. Och så är det lite… präktigt. Både språket och karaktärerna. Och förälskelserna som klaffar så fint… ja, jag får svårt att ta det riktigt på allvar.

Läsutmaningen
Det här är en bok jag planerat in på grund av läsutmaningen! Så yay, jag får ihop två:
1. En bok av en svensk författare. (Upptagen)
8. En historisk roman. (Upptagen)
59. En bok din mamma gillar. (Yay! Jag har lånat den av henne.)
61. En bok du lånat för länge sedan men ännu inte läst. (Yay! Lånade den i mars. Det får duga som ”länge sedan”.)
67. En bok som utspelar sig under andra världskriget. (Upptagen)
75. En bok med ett vilt djur. (Upptagen)

BokinfoTitel: Vargarnas tid
Författare: Nemert, Elisabet

Veganbokprat #10: Binas historia av Maja Lunde

Det tionde Veganbokpratet ägde rum igår på Shahrzad där nio veganer åt god persisk mat och pratade om denna fantastiska bok.

Tvärtemot vad titeln kanske får en att tro är Binas historia inte en faktabok, utan en skönlitterär roman som växlar mellan tre berättelser i olika tidsepoker. Kopierad beskrivning:

William är en melankolisk biolog och fröhandlare i England 1852, som bygger en helt ny sorts bikupor för att ge ära och berömmelse åt sig själv och familjen.

George är biodlare i USA 2007 och kämpar för sin överlevnad men hoppas att sonen kan rädda gården. Men något håller på att hända med hans bin.

Tao arbetar med handpollinering i ett framtida Kina där bina har försvunnit. Hennes högsta önskan är att sonen ska få ett bättre liv.

Det handlar alltså om bin på ett skönlitterärt men väldigt faktabaserat sätt. I boken beskrivs hur bisamhällen kollapsar. Colony Collapse Disorder är ett vedertaget begrepp och existerar redan idag. Maja Lunde driver det till sin spets: om vi låter det fortsätta hända, vad blir konsekvensen? Utan bin, ingen pollinering. Utan pollinering, ingen mat. Bin är oerhört viktiga för mänsklighetens överlevnad.

Alla i bokcirkeln var eniga, det är en fantastisk och fascinerande bok. Bra som skönlitterär berättelse med väl tecknade karaktärer och sen som en extra dimension kopplingen till det ytterst verkliga hotet CCD.

Binas historia är första boken i den planerade Klimatkvartetten. Hittills finns en ytterligare bok, Blå, som handlar om vatten. Jag är mycket nyfiken på den och kvartettens fortsättning. Jag hoppas att Lunde kommer att ta sig an livsmedelsproduktionen, som ju har så stor påverkan på klimatet.

Läsutmaningen
Det här var inte en bok jag läste pga läsutmaningen och det blir ju allt mindre troligt att jag prickar in något utan att göra det med avsikt, men jo, här blev det faktiskt en träff!
21. En dystopi. (Upptagen)
75. En bok med ett vilt djur.
89. En bok du lånar på bibblan. (Upptagen)
98. En bok som får dig att gråta. (Upptagen)

BokinfoTitel: Binas historia
Författare: Lunde, Maja

STHLM Xploration Run

Idag var jag med på STHLM Xploration Run! Och därmed har jag hela serien med årets schnygga STHLM Challenge-medaljer:

Om det hade varit ett vanligt lopp vet jag inte om jag hade deltagit idag… Förkylningskänningar och knasigt knä. Men nu var det ju mer av ett upplevelselopp med fokus på orientering. Ingen tidtagning och uttalat att man fick gå om man ville. Jag var anmäld till Nature Run, som skulle vara ca 10 km fågelvägen mellan kontrollerna, men jag kände att det skulle vara lite mycket, så jag bytte till Culture Run på 5 km. Fanns Family Fun också och ångrar lite att jag inte hade fattat hur trevligt det verkade vara, hade varit kul att vara med tillsammans med barnen.

Hur som helst, orientering alltså! Det var roligt att testa navigering med papperskarta – ingen liten plupp som visar var man är. :) Man kunde använda en app också, men jag körde pappret. Man fick lägga upp sin rutt själv och eftersom det var tre olika banor sprang folk i skrikorange t-shirtar runt kors och tvärs överallt. :)

Det var ruggigt kallt innan start! Hu! Jag hade på mig mina vinterlöpartajts, långärmade varma löpartröjan, min löparjacka, loppets t-shirt och min fleece ovanpå det + mössa och vantar. Heh. När vi kom igång kändes det såklart bättre. Jag småjoggade lite ibland men gick mest. Eftersom jag tog det så soft loggade jag även tre geocacher under loppet (+ en innan start). :)

En fin promenad runt Djurgården och jag är glad att jag kunde delta på mina villkor. Efteråt kunde man köpa vegansk wrap med Vegme av City Gross – superbra när veganskt är norm!

Fler bilder:

Hässelbyloppet

I söndags sprang jag Hässelbyloppet. Det är ju känt för att vara en lättsprungen mil… men hu, det blev inte så för mig. Jag hade en dålig löpardag, tråkigt nog.

Eftersom jag inte har varit så vass på löpning på sistone var egentligen min enda förhoppning att inte få ett nytt bottenrekord och jag lyckades faktiskt få en något bättre tid (1:06:57) än på Tjejmilen (1:08:30), så det var ju bra i alla fall. Men det kändes såå tungt och mina ben var inte alls mina vänner.

Jag hade inte de bästa förutsättningarna. Några dagar innan loppet gav jag mig ut och sprang några galna intervaller på absolut maxfart. Det gillade inte mitt knä. Något hände så att det nu liksom känns ”fel” på något sätt och det knäpper i det. Jag har haft mycket så tidigare, men varit förskonad länge. Ibland gör det ont att gå, inte nu-haltar-jag-jättemycket-ont, men så att det känns.

Även om det inte gjorde jätteont på loppdagen knäppte det och kändes skumt och sånt hjälper i alla fall inte mig att känna mig på topp, så det bidrog säkert. Värmde väl upp för dåligt också… fick jättekramp i benen en bra stund och när det väl släppt något hade den mesta energin gått åt.

Måste säga att det var ganska mycket backar ändå för att vara ett platt lopp… hehe…

Sen hade jag visst tittat lite dåligt på anmälningsinfon. Man kunde anmäla sig antingen till tävlingsklassen eller motionsklassen. Jag tänkte att tävling = tidtagning och motion = fun run, så jag anmälde mig till den sista tävlingsklassen. Hehe. Det stämde ju inte så bra. Motionsklassen var också tidtagning med jättesnabba löpare och jag skulle snarare ha varit i sista motionsgruppen… Väldigt snart var de andra i min startgrupp långt borta. Lyckligtvis var vi i alla fall ett par stycken som hamnat fel, så jag såg en person framför mig och en bakom mig ända tills första motionsgruppen kom ifatt någonstans mellan 3 och 4 km. :D

Sista loppet jag är anmäld till i år är upplevelseloppet STHLM Xploration Run nu på lördag. Jag har knasigt knä och är förkyld, så jag ska nog i alla fall inte springa milbanan jag är anmäld till… Men förhoppningsvis kan jag byta till någon av de lindrigare varianterna och ändå klara STHLM Challenge i år också.

En liten ljusglimt i mitt löparliv är att jag i alla fall gjorde en riktigt bra femma nyligen under ett vanligt vardagspass. Under 30 minuter, dvs min idealfart som mitt stora mål är att lyckas hålla i 10 km också. Men de flesta passen är tyvärr betydligt segare än så…

Nu håller jag tummarna för att den här omgången knäkrångel inte blir en långkörare.

Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo

Ny ungdomsbok av Lisa Bjärbo känns som ett säkert kort. Bjärbo skriver alltid bra och jag tror att hon överträffar sig själv varje gång. Inte så att jag helt säkert kan säga att braighetsordningen stämmer med utgivningsordningen, men… ja, med mitt inte alltför detaljerade bokminne känns det ändå rimligt. Jag tror att jag gillade den här snäppet mer än de andra? Nåväl, spelar kanske inte så stor roll, men jag gillade i alla fall verkligen boken.

Det handlar om Liv som flyttar till en håla efter att ha bott i Stockholm. Pappan ser fram emot en nystart för dem båda, men för Liv är det en mardröm. Hur ska hon kunna skaffa nya kompisar, hon som knappt vågar möta någons blick? I stället för att som normala människor typ svara på tilltal och sånt blir Liv som en tyst tomat i sociala sammanhang. Hon vet ju att hon kan vara en rätt kul person, men hur får man fram den där personen som gömmer sig inuti när man plågas av social fobi och får panikångestattacker av att behöva typ… säga nåt inför klassen?

Jag gillade Liv och beskrivningen av henne och hela grejen med att skriva en bok om den sortens människa som vanligtvis inte syns och hörs så mycket. En grej jag gillade särskilt mycket är hennes tanke att hon är olika procentsatser av sig själv i olika situationer, beroende på hur bekväm hon är.

Ja, jag gillar Liv, jag gillar människorna runt omkring henne och jag gillar den gripande backstoryn (säger jag lite lagom o-spoilande) och… ja, jag gillar boken!

Läsutmaningen
Nä, det här var ju inte heller något jag läste för läsutmaningens skull…
1. En bok av en svensk författare. (Upptagen)
9. En Young Adult-bok. (Upptagen)
28. En bok som är utgiven under de senaste tolv månaderna. (Upptagen)
64. En bok som är skriven i jagform. (Upptagen)
89. En bok du lånar på bibblan. (Upptagen)
98. En bok som får dig att gråta. (Upptagen)

BokinfoTitel: Inuti huvudet är jag kul
Författare: Bjärbo, Lisa

Geocaching i Budapest

Nu har jag och Ann varit på en resa igen! Denna gång blev det två dagar (+ två resdagar) i Budapest. På schemat stod såklart geocaching, sightseeing och besök på veganrestauranger.

Så här såg geocachingkartan ut efter vår framfart, 48 stycken loggningar (glada gubbar) blev det:

Både Ann och jag firade jubileum, hon loggade sin nr 400 och jag min nr 500. Stort!

Vi testade Airbnb för första gången och hyrde en jättefin liten lägenhet på Pest-sidan med allt vi behövde på lagom avstånd från allt. Vi hade sett till att den låg nära ett veganskt frukostställe och det visade sig att det dessutom fanns en veganpizzeria runt hörnet. Eftersom vi åt stor frukost ganska sent blev det kanske mat vid 15-tiden och sen delade vi på en pizza som ”kvällsmacka” hemma i lägenheten båda dagarna…

Jag kom fram på söndagskvällen och Ann under natten till måndagen. På måndagen gick vi över till Buda-sidan för att spana in kullen med slottet och en massa andra pampiga byggnader. Och vi loggade ett gäng cacher såklart. Sen gick vi tillbaka till Pest och åt mat innan vi deltog i ett geocaching-event anordnat av ett par från Guernsey som också turistade Budapest. Ett danskt par och en norsk kvinna dök också upp, så det var bra skandinavisk uppslutning. :) Strax dök faktiskt en ungrare upp också.

Efter eventet åkte vi en sväng i pariserhjulet Budapest Eye och beundrade utsikten med alla upplysta pampiga hus. På hemvägen besökte vi en bar där man skulle be om att få låna en cache som var en speciell utmaning att ta sig in i, men vi klarade det. :)

På måndagen började vi med att gå till ön Margitsziget och titta på den spektakulära dansande musikfontänen. Hade gärna gått runt hela ön, men vi hade ett större projekt att gå trailen Danube Promenade, som vi förstod skulle ta oss åtskilliga timmar… vi loggade första 13:04 och sista 21:04. Då hade vi såklart pausat för mat och så också.

En härlig resa till en vacker stad! Men nästa gång ska vi nog försöka undvika att flyga eftersom det ger dåligt samvete beträffande klimatpåverkan…

Bilddump:

Vänd rätt upp av Emelie Novotny

YA-bok om hästar..? Ja, jag medger att det är ett lite otippat bokval för mig, men i det här fallet finns det utöver själva berättelsen många saker runtomkring boken som väckt mitt intresse. Som att debuterande författaren Emelie Novotny hade sitt barn på samma förskola som jag fram tills nyligen, så att jag har träffat henne ett gäng gånger. Och som att jag läst hennes inlägg på Debutantbloggen samt omdömen om boken och bara blivit ännu mer nyfiken.

Hur som helst, det handlar om Ylva som älskar hästar. Det är sommaren efter studenten och hon jobbar i Solveigs stall och sköter om hästar som elitryttaren Fredrik rider i dressyrtävlingarna. Hon hjälper också Nicole, som halkar efter i ridkarriären, och Sara, som knappt syns till i stallet längre sedan hon fick barn.

Ylva har en hel del att brottas med bland ridvärldens alla orättvisor. Som om det inte vore nog med det hårda arbetet som ofta är otacksamt (alla kan inte ha rika föräldrar som glatt köper hästar barnen ska rida på och sen lämna över till den hängivna stalltjejen för skitgörat…), blir det knepigt socialt i stallet. Fredrik och Nicole verkar ha ihop det… men Fredrik är väl en sån som är med alla? Och även om Ylva kanske inte vill erkänna det är hon ju också intresserad… fast kanske inte bara av Fredrik…

Även om jag inte är någon hästtjej är det alltid kul att läsa om någon som brinner för någonting. Jag gillar Ylva och jag gillar att mestadels ogilla de andra karaktärerna… Berättelsen har bra driv och får med väldigt mycket relevanta grejer, t.ex. om synen på hästen som kompis eller arbetsredskap, klassfrågan gällande vem som har råd att ha en egen häst, olika livsprioriteringar och såklart mycket kring den komplicerade kärleken som får Ylva att göra, eller gå med på, saker som hon egentligen inte står för.

Jag tyckte om boken!

Läsutmaningen
Nu har jag kommit så långt med läsutmaningen att det inte hjälper att en bok prickar in ganska många kriterier…
1. En bok av en svensk författare. (Upptagen)
6. En kärlekshistoria. (Upptagen)
9. En Young Adult-bok. (Upptagen)
20. En bok som har ett HBTQ-perspektiv. (Upptagen)
22. En debutroman. (Upptagen)
28. En bok som är utgiven under de senaste tolv månaderna. (Upptagen)
63. En bok berättad ur kvinnlig synvinkel. (Upptagen)
77. En bok med sport. (Upptagen)
89. En bok du lånar på bibblan. (Upptagen)

BokinfoTitel: Vänd rätt upp
Författare: Novotny, Emelie