Sidensvansar i Karlbergsparken

Idag visade jag fågelmatningen i Karlbergsparken för Sander och Jonas. Jag hade med mig kameran och stod en liten stund och misslyckades med att fota snabba blåmesar, talgoxar, pilfinkar och nötväckor. Sen sa Jonas: “Det är några fåglar i trädet där borta också.”

Sander och Jonas vid fågelmatningen

Det satt ett helt gäng medelstora fåglar högt uppe i ett träd och i vanliga fall hade jag inte kunnat göra mycket annat än att konstatera att ja, det sitter någon sorts fåglar där. Nu zoomade jag in och… hmm, tofsiga huvuden, markant gul teckning på vingarna… sidensvans? Jajemän! Jag kunde identifiera och dokumentera identifierbart redan när de satt där högt uppe i trädet, men tack vare att jag fått span på dem såg jag sedan när några av dem flög ner till en bärbuske och kunde fånga dem bättre där. Vid det laget hade Sander och Jonas gått till Ica i stället. :)

Nytt kryss och ny fågelsida för sidensvans! Yay!

I busken hade jag säkert kunnat få identifierbara bilder även med gamla kameran, men jag hade förmodligen inte fått syn på dem till att börja med. Så roligt att kameran ger mig nya fåglar! <3

Andra fågelpromenaden med nya kameran

Dagens blåmes

Idag var det påtagligt lite fåglar ute. Till och med vid matningen i Karlbergsparken var det näst intill tomt, både på mat och fåglar. Såg två blåmesar där bara. Det räckte i alla fall till en ny halvdan bild på blåmessidan, för jag hade bara dåliga bilder sedan innan.

Jag hade med mig gamla kameran också för att jämföra litegrann. Först testade jag att fota samma gräsänder med båda kamerorna.

GAMLA:

NYA:

Inte exakt samma bilder såklart, men jag knäppte ett gäng med båda kamerorna och valde ut två av de bättre. Snabb jämförelse bara, inga fantastiska bilder. Det kändes ändå tydligt att jag kommer närmare och får tydligare färger med nya kameran. Visst går det att fota bättre med gamla om man har koll på alla ziljarders inställningar också, men… hehe… det var ju just det. Jag är mer av en point-and-shoot kind of fotograf, helt hopplös på att lära mig fota på riktigt faktiskt… är märkligt nog heeelt ointresserad av den biten.

Sen fick kameran tillfälle att imponera på mig igen. Det är ju såå ofta som jag ser fåglar, eller snarare mer som mörka silhuetter av fåglar, högt upp i träden och inte har en chans att se vad det är. Men med kameran kan jag zooma in så de syns och färgerna trollas fram!

Kolla:

Med blotta ögat en färglös silhuett högt uppe (jag är inte ens helt säker på var den är i bilden, men den är där…) och så zoomar man in och en blåmes framträder! Bilden blev ju inte fantastisk, men jag såg tydligt att det var en blåmes och det syns ju på bilden också! Inte ens jag blir egentligen glad över en sån bild på just en blåmes, men jag blir så glad över konceptet att jag kan fota så här. Tänk dokumenterbar fågelskådning snarare än artsy fotografering, liksom. Hade det varit en fågel jag inte tidigare sett eller fotat hade jag varit väldigt glad för en sådan bild!

Sen kan det också vara så att jag aldrig kommer att ledsna på att göra såna här testa-hur-långt-jag-kan-zooma-jämförelser… :D

Får man önska lite sprickor i det massiva grå molntäcket + påfyllning av fågelmatarna till nästa promenad? :) Snön kan få vara kvar också, det är fint. Jag är inte så sugen på det där jojo-vädret kring nollan som den här årstiden brukar ägna sig åt att ge oss.

Test med ny kamera – Nikon Coolpix P950

När jag var på utflykt med fågelkursen i höstas och fick låna en kikare kände jag att jag inte kunde fortsätta försöka fågelskåda utan att ha en kikare… men det kändes samtidigt opraktiskt om jag skulle behöva ha med mig både kamera och kikare. Så riktades min uppmärksamhet mot Nikon Coolpix P950. Det är en “kompaktkamera”, dvs med ett fast objektiv, även om den ser ut som en systemkamera, och den har ett enormt zoomomfång och skulle enligt recensioner jag läste kunna funka som både kamera och kikare. Vet ni?! Det gööör den! Yaaaay!

Idag gav jag mig ut och provfotade lite. Wow, vilken känsla att zooma in tills fågeln tar lagom plats i bilden och inte tills det tar stopp men man hade behövt mer!

Gräsand, inte supernära fotad :)

Jag testade lite på skoj att stå på samma ställe och fota utzoomat och inzoomat. Ett exempel:

Nästa exempel:

Jag fick äntligen en ärlig chans att fota storskrakeparet jag ser ibland, men som alltid är lite för långt borta. Nu kom jag nära, men det var fortfarande svårt att få en bra bild eftersom de inte poserade särskilt snällt… och så snöade och blåste det en hel del, vilket förstås inte heller underlättade.

Liksom… vad göööör ni? Simma bara fint bredvid varandra och titta upp i profil, ok..?
Jamen typ nästan så i alla fall… lite mer näbb bara, tjejen?
Så kan man också tänka sig, antar jag…

Det blev en ny bild på storskrakesidan i alla fall, även om jag hoppas på en ännu bättre fotochans snart.

Sen gick jag för att se om jag kunde få syn på rörhönorna jag såg på min löprunda häromdagen. Det fick jag! De är rackarns svåra att fota eftersom de gömmer sig hela tiden, men jag lyckades få bilder som uppfyller kravet identifierbar fågel i alla fall, vilket innebar en ny fågelsida med rörhönan!

Rörhöna

Det här känns väldigt lovande! Det är en värld av skillnad jämfört med gamla kameran!

Julafton 2020

I år blev det alltså en jul hemma, med bara oss själva. Det gick ju det med. Till frukost hade Ava gjort såna där chokladbollar fyllda med O’boy, marshmallows och strössel, som vi smälte i varm mjölk och drack till sista avsnittet av julkalendern på tv, Mirakel. Den var helt okej i år och vi har avnjutit ett avsnitt till frukosten varje dag hela familjen.

Vi hade såklart massor av julmat:

  • Vegansson med kapris och trattkantareller
  • Grönkålspaj med tofu och valnötter
  • Långkål
  • Köttbullar – Anammas färdiga + egna
  • Prinskorv – Anammas
  • Brysselkål
  • Mandel- och sesamtofu
  • Tofusill, senap + drömsås
  • Grönkålssallad med apelsin, hjortron och pistagenötter
  • Kokt potatis
  • Vörtbröd, smör, ost, veganskinka

och godsaker:

  • Chokladtryffel från Apoteket
  • Pepparkakstryffel
  • Vaniljfudge
  • Chokladkola och kaffekaramelltryffel från Åre chokladfabrik
  • Brända mandlar med saffran
  • Ischoklad (blev på kokosolja i stället för sånt där block med cocosfett, riktigt gott!)
  • Julig valnötskaka med lingon och citronglasyr
  • Tomteskallar från Bubs
  • Chokladtomtar från MooFree
  • Polkagriskäppar
  • Pepparkakor, clementiner, fikon, dadlar, nötter…

Vet inte riktigt hur det är meningen att vi ska kunna äta allt? :)

Efter lunchen gick vi ut en sväng och fick se lite soooool! Det har vi verkligen inte varit bortskämda med. Barnen spelar nu Pokémon Go båda två, vilket är hjälpsamt för att motivera alla att gå ut.

Vi tittade på Kalle Anka, såklart. Sen fick Sander och Ava agera tomtar och dela ut alla paketen. Barnen fick varsin dator av lite olika typ som vi tror passar dem – Sander en speldator och Ava en nättare variant mer lämpad för att sitta var som helst och t.ex. titta på film. Båda fick också pennor och Funko Pop-figurer, med mera.

Jag är mycket nöjd med min egen julklappsskörd:

Kameran har jag köpt till mig själv. :) Jonas motsvarande present skulle ha varit en PS5, men han har tyvärr inte fått tag på någon ännu, så den får han ha innestående tills vidare.

I övrigt ser man ju att familjen har stenkoll på vad jag gillar. Jag fick ett pussel med en gammal fin bild på Ava och Sander, te, en tekula, choklad, tre småpaket från ett julklappsbyte på swap-bot med pennor, en hand- och nagelkräm och tepåsar, spelen Wingspan och Matcha fågelparen, ett block med fågelmotiv och brevpapper.

Vi hann också spela Animal Crossing och göra specialuppdrag för Toy Day = typ julafton. :) Och några ytterligare bitar lades i Harry Potter-pusslet som har ockuperat vårt soffbord ett bra tag nu.

Årets adventskalendrar

I år har barnen kalendrar med Funko Pop minifigurer, Ava från Nightmare Before Christmas och Sander från Fortnite. Jonas har en olyckokakekalender :D och jag har såklart en teadventskalender. Och så har vi radio- och tv-kalendrarna, Bamse-kalendern och en från Ica.

Här är några av figurerna barnen fått (de stora är normalstora Funko Pops och alltså inte från kalendern):

Jag köpte egentligen en kaffeadventskalender till Jonas, men det råkade tajma med att han slutade dricka kaffe igen, så han fick byta till någon annan. Då valde han den här med svarta “olyckokakor” med en förolämpningslapp i varje dag, haha.

Min teadventskalender har varit mestadels bra och den är väldigt fin. Men det känns som att det roliga är slut nu eftersom det bara är 12 olika sorter och det verkar som att de kommer igen i samma ordning i andra halvan. Stämmer det blir det örttrams på julafton. :(

Jag får en liten låda med en tepåse i varje dag:

När man vänder på dem och sätter tillbaka dem blir det en bild:

Jag hade varit sååå nöjd med kalendern om det varit 24 olika sorter! Alla hade inte behövt vara så himla holiday-iga, bara olika sorters te duger fint. Kanske får spara lådan och ordna en egen till nästa år (faller dock lite på att jag gillar överraskningsmomenten…). :)

Tidig julklapp till familjen – ny TV

Förra helgen hade vi fullt upp med en tidig julklapp. Vi köpte en tv (65 tum stooor) på Black Friday och ny tv-bänk samt soffbord på Ikea. Så det blev mycket fix och det har varit stökigt sedan dess, men idag sålde vi åtminstone gamla tv:n (47 tum) som har stått på golvet i en vecka nu.

Vi invigde tv:n med att titta på en dokumentär om en väldigt söt kängururåtta. Verkligen stor skillnad på bildkvaliteten!

Om vi säger så här: Jonas var nog mer angelägen om ny tv än jag, men jag är ändå väldigt nöjd med den nya. Det är ju riktigt trevligt med en smart-tv med en massa appar. Tidigare tittade vi ju t.ex. på Netflix via PS4:an, som ibland låter väldigt mycket och såklart måste styras med spelkontrollen. Nu kör vi Netflix på tv:n med fjärrkontrollen och det funkar superbra, tv-appen känns precis som PS4-appen.

Premiärtitt

Det som var mindre roligt var förstås att få in tv:n – trots att vi fick den levererad till trottoaren var det plågsamt att få in den. Den stod fastsurrad på en pall som inte precis gjorde det lättare. Och så kom den några dagar innan tv-bänken och vi var tvungna att få plats med lådan någonstans så länge…

Förvaring av enorm tv-låda…
Jonas bygger tv-bänk

Vårt soffbord har länge sett hemskt ut, men vi har inte hittat något vi vill ersätta det med. Nu blev det till slut ett likadant billigt Ikea-bord som tidigare, fast i mycket ljusare färg eftersom den vi hade inte fanns längre. Egentligen ska det vara en skiva under också, men då kan man inte sticka in benen under bordet, så på det gamla bordet tog vi bort den och nu monterade vi den inte ens.

Nytt bord – gammalt bord

Det syns inte så bra på bilden men det gamla bordet är sååå slitet.

Nu är det lite roligare att se julkalendern varje morgon (via SVT-appen på tv:n så vi inte behöver passa någon tid).

Stygnborttagning

(Varning för lite äckliga bilder…)

I fredags hade jag tid på husläkarmottagningen för att ta bort stygnen efter avlägsnandet av talgkörtelcystan, som då hade suttit i två veckor. Som jag såg fram emot att bli av med de kliande, stickande stygnen och det äckliga jobbiga plåstret som var fullt av stelnat gammalt blod… Och som jag såg fram emot att kunna duscha utan att akta ryggen för att bli blöt. Men det var visst att hoppas på lite för mycket…

Hon som skulle plocka stygnen fick börja med att lösa upp en massa levrat blod för att komma åt dem. Sen var hon inte riktigt nöjd med hur det hade läkt och övervägde att låta ett av tre stygn sitta kvar. Hon tog in en till person och de konfererade.

Jag tyckte inte att det var jätteläskigt eller så, men ändå blev jag plötsligt väldigt snurrig och fick lägga mig ner medan de gjorde klart. Tillsammans bestämde de sig för att ta bort alla stygn, men sätta Steri-Strips i stället, alltså en sorts sårtejp. Och så vanlig kirurgtejp utanpå. Som kliar och man ska duscha försiktigt med… och som ska sitta “så länge som möjligt”. Nåväl, det är i alla fall lite mindre störande än det var innan:

Kirurgtejpen lossnade rätt mycket efter ett par dagar, så då tog jag loss den. Alla Steri-Strips utom en följde med…

Men det ser rätt okej ut ändå och Jonas hjälpte mig att sätta på ett nytt plåster (som också håller på att trilla av nu):

Jag fortsätter att vara extra försiktig och duscha utan att blöta ryggen, men snart ska det väl vara bra! Med tanke på hur mycket läkaren plockade ut därifrån tycker jag ändå att det är ett ganska litet sår…

(Och jo, jag försökte blogga om det här tidigare, men det gick inte… nu, på nytt webbhotell, verkar det gå bättre! Yay!)

Hej från Oderland

När det här inlägget syns ligger Helenas dagar på ett nytt webhotell. Jag har haft så mycket problem med Miss Hosting under det år mina sajter bott där och nu gjorde jag slag i saken och flyttade till det webbhotell jag alltid hör nämnas som det bästa: Oderland. Det är såklart mycket dyrare, men om det innebär att jag kan använda min blogg igen utan att bli förbannad är det faktiskt värt det.

Ska bli spännande!

Första advent och julpynt

Idag är det första advent och vi har julpyntat! Jag fick också ihop pepparkakshuset (färdigbakad byggsats med Villa Villekulla) som vi dekorerade igår – i år blev det med baking glue och det var skönt att slippa smält socker. Funkade ganska bra, men det tar ju en stund att torka, så framför allt taket var lite knepigt och jag är fortfarande rädd att det ska ha glidit av nästa gång jag går förbi…