Hoppa till innehåll

Etikett: Språkligt

Kinesiska på jobbet

Publicerat den 1 april 2015

Idag var jag på en lite annorlunda kompetenslunch* på jobbet. Det var en introduktion till talad kinesiska som en hängiven kollega bjöd på. Väldigt intressant! Jag har ju pluggat lite japanska en gång i tiden, men kinesiska har jag av någon anledning aldrig satt mig in i hur det är uppbyggt. Nu vet jag i alla fall lite av grunderna! Faktiskt riktigt överskådligt, även om det såklart finns undantag sen.

Kollegan Gabriel håller på att ta fram ett material för att lära sig kinesiska utan att gå via det krångliga skriftspråket:

Prata kinesiska

Skriv kinesiska

Jag känner igen frustrationen över att lägga så mycket energi på att lära sig tecken (som man ändå aldrig kommer att lära sig tillräckligt av…) när man egentligen hellre skulle vilja lära sig prata åtminstone i enkla samtal.

Tillsammans med sin kinesiska fästmö har Gabriel även skapat en receptsida som ser väldigt lockande ut (och en hel del veganskt eller enkelt veganiserbart):

kinesiskarecept.se

Jättekul med något annorlunda på jobbet!

(* det är något av det bästa med min arbetsplats att duktiga kollegor bjuder på intressanta lunchpresentationer, jag går på något varje vecka)

Lämna en kommentar

Första advent

Publicerat den 29 november 2009

Idag har vi julstädat åtminstone litegrann och packat upp adventsgrejer. Det var lite i senaste laget, visade det sig… Adventsljusstaken hade rostat (!) och åker därför till tippen. Den elektriska adventsljusstaken ville inte tändas. Gick igenom alla lampor och skakade på dem, möjligtvis pinglade det lite om den i mitten, så vi får väl testa att byta ut den, men givetvis hade vi inga reservlampor hemma. Så det blev väldigt lite adventstämning hos oss… men vi hade i alla fall pepparkakor och lusselängd. Och så ordnade vi en provisorisk adventsljusstake så vi fick tända första ljuset. Men lite av poängen förloras förstås när det är värmeljus:

Första advent

Skulle vilja pynta lite mer och köpa fler adventsljusstakar och adventsstjärnor till fönstren, men det är ju grymt opraktiskt med en massa prylar som Ava kan dra ner… och dessutom kan vi inte riktigt gödsla med pengar nu, så jag försöker intala mig att det enbart är positivt att vi spartanpyntar.

För övrigt tycker jag det är grymt opraktiskt att adventsljusstake betyder både den elektriska man har i fönstret och den man ställer fyra stearinljus i. Finns det några bättre, särskiljande ord?

5 kommentarer

Dagens irritationsmoment: byta ä mot e

Publicerat den 2 oktober 2009

Jag ser alldeles för ofta att man bytt ä mot e i de fall ä inte går att använda. Exempelvis loggade jag precis in på min bank och såg en betalning till “SVENSKA MESSAN” (inträdet till bokmässan). Varför, varför gör man så? Det är så otroligt fult och dumt och fel! Visst är det väl bättre att slopa prickarna än att stava fel? Då blir det uppenbart att det inte är felstavning och ordbilden är fortfarande snarlik. Just i fallet messan/massan blir det förstås lite lustigt, eftersom massan också är ett ord, men det är ingen ursäkt att stava fel. Hellre en massa än en mess.

Lämna en kommentar

Ava daddar

Publicerat den 9 juni 2009

Det daddas och babbas och diddias för fullt här hemma nu. Det är fantastiskt gulligt och jag har flera gånger försökt fånga det på film, men det är banne mig inte lätt, för det är klart hon blir tyst när jag hivar fram kameran… Jag lyckades få en kort (och lite smått hysterisk) snutt i alla fall:

Lämna en kommentar

En ny Lennart Hellsing?

Publicerat den 30 april 2009

Man “ska” ju sjunga fina sånger och rabbla roliga ramsor för bäbisar, men jag är lite dålig på det… eller rättare sagt, jag sjunger massor för henne, men improviserar mest texter till befintliga melodier. Oftast blir det inte särskilt käckt, men några favoriter har lyckats bli standardsånger. Vad sägs om:

Hej bäbis!
Melodi: Oh Carol med Neil Sedaka

Hej bäbis!
Du är jättesöt!
Du är min bäbis
å jag älskar dig

(ja och där tar den slut…)

Eller låten jag sjunger när jag klär (klädde… det är varmt nu…) på overall…. “Bråka, bråka bäbis ner i overall” på melodi Imse vimse spindel. Fortsättningen blir fortfarande olika varje gång.

Vad gäller rim och ramsor så är det rätt snålt med det, förutom att jag brukar säga saker i stil med “hördudu flickan med hickan, vad är det som är grejen, tjejen”?

Eller vad sägs om denna:

Det var en liten flicka
som alltid hade hicka
Klockorna de tickade
och lilla flickan hickade
Ja inte tog det slut
förrns hickan kommit ut

Är jag den nya Lennart Hellsing? :)

1 kommentar

Ica stormar enligt Swedbank

Publicerat den 16 april 2009

Hur många gånger har jag inte irriterat mig på att meddelandena man får bifoga en nätbanköverföring är löjligt korta? Även namn på betalningsmottagare kortas ner, så att jag väldigt ofta ser “ICA KVANTUM LAND” på kontoutdraget, eftersom VETTER inte får plats.

Ibland blir det lite roligt också.

Kontoutdrag...

“Barnens bo” är ganska gulligt – det ska vara “Barnens bokklubb”, som jag inte kunde låta bli att gå med i för Avas räkning.

Men sen blir det riktigt roligt… MAXI ICA STORMAR!

…knad ska det förstås vara, men det blir roligare utan.

Lämna en kommentar

Läste i Språktidningen om SÖ-stilen…

Publicerat den 31 mars 2009

Språktidningen (nr 2, 2009) gav mig en intressant aha-upplevelse. I artikeln “Skrivstilen som havererade” skriver Mats Karlsson om den misslyckade skrivstilsreformen som genomfördes i skolan 1975. Plötsligt tvingades alla lärare predika denna hemska stil:

SÖ-stilen (Språktidningen)
SÖ-stilen, bild från Språktidningen

Framsidestexten om artikeln fångade intresset direkt: “Därför skriver du så fult! En hel generation gick vilse i skrivstilen.” Artikeln handlar sedan om hur dumt och svårt det var att försöka introducera en onaturlig och trist handstil utan bindning mellan djupgående konsonanter och intilliggande bokstäver. Motståndet var stort och tydligen släpptes kravet att lära ut denna stil 1985.

Varför härjar jag om det här nu då? Jo, för att jag tvingades skriva så här i skolan när jag gick i mellanstadiet och jag hatade det. Det gick så långsamt och var så förbaskat trist! Man fick inte ens välja storlek själv eftersom man skulle skriva på papper med förtryckta rader – baslinje, mittlinje och topplinje. Man var tvungen att skriva jättestort! Det var långt efter 1985, närmare bestämt 1990-1993. Ingela, som kom till klassen i fyran, skrev med en fin, gammaldags skrivstil som jag avundades. Jag minns att jag vid något tillfälle efter mycket tjat fick skriva en uppsats eller flera med valfri stil, men jag fick ju aldrig lära mig någon vettig skrivstil, så det blev knappast särskilt lyckat det heller.

Idag skriver jag med något mellanting till textning och skrivstil. Det vill säga, jag textar egentligen, men är för lat för att lyfta pennan om det inte behövs. Så här kan det se ut:

Handstilsprov
Handstilsprov från föreläsningsanteckningar

Undrar om jag ska skylla på SÖ-stilen..? :)

7 kommentarer

Ngäh!

Publicerat den 3 februari 2009

I början lät ju inte Ava särskilt mycket annat än när hon skrek. Nu har förändringen kommit smygande så där som alla förändringar med henne gör, så där så det är omöjligt att säga när någonting hände. Men det var kanske ungefär vid 2½ månads ålder som hennes pratexperiment tog riktig fart. Ngäh! är ganska populärt att säga. Men allra bäst gillar hon märkliga gurglanden som vi inte har en chans att härma. Vi kanske borde börja lära henne franska, för hon gör väldigt fina rullande R.

1 kommentar