Etikett: vänner

Vålådalsfyrkanten 2024

Publicerat den 30 juni 2024

Vilka vackra dagar jag och Veroniqa fick på Vålådalsfyrkanten! Vi riktade in oss på fyra dagars vandring i ihållande regn, eftersom det var så prognosen såg ut från början, men ju närmare vi kom resdagen desto bättre blev prognosen. Och visst fick vi lite blandat väder, men på det stora hela hade vi väldig tur med det.

Vi har slagit ihop våra bilder i ett gemensamt album, som nu innehåller 1091 foton (inkl. ett fåtal filmer), så det är inget litet jobb att gå igenom dem. Men jag gör ett försök att utse ett representativt urval.

Lördag 22 juni

Nattåget Stockholm – Undersåker

Så konstig dagen blir när man går och väntar på ett nattåg som avgår 22:55 … Men det var skönt att ha gott om tid att packa klart och så där. När det började närma sig tog jag en dusch, applicerade Absolut Torr (experiment som föll väl ut!), borstade tänderna och tog på vandringskläderna. Sen möttes vi på stationen, klev ombord och gick till sängs, i princip. Väldigt smidigt med nattåget, även om vi sov halvbra.

Söndag 23 juni:

Etapp 1, Vålådalens fjällstation – Lunndörren

På morgonen klev vi av i Undersåker. Vår dörr stannade precis vid en avspärrning, som vi fick forcera … det kändes ju sisådär välkomnande, men desto trevligare var taxichauffören som en stund senare gled in med en taxivan och började ropa upp namn. Bussen vi bokat hade nämligen ersatts av en bil som passade sällskapets storlek bättre. Dessutom skulle alla till Vålådalens fjällstation, så vi kunde åka raka vägen dit och resan tog väl ungefär hälften av tiden som angavs på biljetten!

När vi kom fram regnade det. Vi gick in på fjällstationen och lånade toalett och grejade lite med packning och påtagning av regnkläder. När vi kom ut regnade det knappt alls längre. Men vi satte igång att knata i (nästan) full regnmundering och det var nog bra så, för det kom ett par mindre skurar också. Skönt att få en tidig start, vi startade klockan redan 08:27. Eller rättare sagt, Veroniqa startade sin Garmin-klocka och jag snyltade på den, för jag ville hellre att min garanterat skulle ha batteri nog att räkna alla steg.

Till en början vandrade vi genom ganska klassisk svensk skog, med skillnaden att vi ibland skymtade blånande fjäll mellan träden. Det var också en hel del spångad myrmark och som alltid uppfylls jag av en sådan enorm tacksamhet att det finns spänger, broar, ledmarkeringar och allt som möjliggör vandring även för oss som inte är super hardcore.

Ganska snart efter start mötte vi ett par som vandrade motsatt riktning och lite senare en ensam kvinna. Vi stötte också på ett par tyska tjejer som åkt samma taxi som oss, ibland gick de om oss och ibland gick vi om dem.

Vi rörde oss svagt uppåt stor del av tiden och miljön blev mer och mer fjällig. Mot slutet lurade vi oss själva lite att vi skulle vara framme snart, när det egentligen var en bit kvar … men vad gjorde väl det när vi var i så god tid.

Vi var framme redan 15:27 och hade gott om tid att njuta av den vackra miljön vid Lunndörrsstugorna, som ligger så fint vid Lunndörrstjärnen. Tyskorna hade redan slagit upp sitt tält när vi kom fram, men vi fick ändå en svårslagen plats. Finaste tältplatsen nånsin?

Vår superfina tältplats vid Lunndörrstjärn. Såå fint och vi hade ett bord, till och med.

Stugorna öppnar först nästa vecka, men det var ändå väldigt bekvämt att tälta där, inte minst för att det fanns riktigt fräscha dass med toalettpapper och handsprit. Lyx! De var lika fina vid alla stugor vi sov vid, riktigt bra! Kan tänka mig att det är mysigt att bo i stugorna också. Alla vi besökte hade nödrum eller obemannade rum som man kunde nyttja mot en slant, men jag vill ju jobba ner mitt pris-per-natt för tältet. :)

Utöver tyskorna träffade vi en ensamvandrande kille som också gått från Vålådalen och ett sällskap som vi tror var tre personer som kom från ett annat håll.

Det gråa vädret hade hunnit bytas ut mot riktigt fint sådant när vi kom fram och jag tog mig ett uppfriskande dopp i tjärnen. Sen när vi lagade middag rullade molnen in igen och vi överrumplades av ett ordentligt regn när vi satt och åt. Då blev det lite bråttom, jag hade redan bytt om till sovkläder, så prio ett var för mig att få på regnkläderna, men sen också att få in alla andra grejer i tältet. Ujuj, blött blev det! Vi kröp till kojs tidigt (före 21) och jag var glad att jag tagit med mig ordentligt med sovkläder, för det var ganska kallt, men inte så att det blev jobbigt när jag klätt på mig.

Sammanfattning dag 1:
Antal kilometer: 12,87 km (enligt Vs klocka)
Starttid: 08:27
Ankomsttid: 15:27
Total tid: 7 timmar
Tid i rörelse: 5:25:57 (enligt Vs klocka)
Mötta människor: 9
Antal steg: 25 997 (enligt min klocka)

Måndag 24 juni:

Etapp 2, Lunndörren – Vålåstugorna

Vi förlät vädret allting, för vi fick en strålande morgon! Hängde ut allt på tork och tog det chill under tiden. Det gjorde visserligen att vi kom iväg väldigt sent och det på den längsta vandringsdagen, men men …

Klockan hann bli nästan 11, men till slut startade vi dagens vandring. Vi kom direkt ut i vansinnigt fin fjällmiljö och njöt för fulla muggar av vyerna.

Så visst, vi var kanske inte överlyckliga när det bar av nedåt igen, till myggiga skogen. Men dagen kom att bli lite så där upp ett tag och ned ett tag, så vi kunde inte klaga på omväxlingen i alla fall.

Vi fick uppleva en del spännande moment, som de där klassiska svajiga broarna man brukar se på folks vandringsbilder, men som jag såvitt jag vet inte provat tidigare. Det var coolt! Men jag förstår ju varför somliga är rädda för dem, lite läskigt var det allt.

Precis efter en sådan bro tog vi en fin lunchpaus. Huvudsakliga maten på vandringen var olika varianter av Huel Hot and Savory (Spaghetti Carbonara, Thai Green Curry, Chick’n & Mushroom, Korma). De är väldigt smidiga, veganska och lättlagade (blandar sig lätt med kokvatten – men pastan är svår att få mjuk, så som det brukar vara) och det är bra att kunna välja portionsstorlek själv eftersom de kommer i en större påse, men lite enformigt blev det allt då det kändes som att de var rätt lika trots att de också var väldigt olika. Jag skulle säga att Korma är min favorit. Vi har lite kvar av ett par sorter, men när vi ätit upp dem ska vi kanske testa något annat …

Det var en varm och stekande dag, men som tur var fanns gott vatten tillgängligt i många fina fjällbäckar. Sån lyx!

Vi fick också göra vårt första vad! Det var ett kortare vad över en av många åar med namnet Tvärån, som inte var utmärkt på kartan (till skillnad från de två vaden på etapp 3). Det var ganska lätt, men från vårt håll var det ett långt kliv ner från kanten och vidare ner till bottnen, så början var lite knepig. Men vi hade vandringsstavar som stöd, vilket kändes bra. Det som kändes mindre bra var väl mängden mygg, det bar emot att klä av sig … Jag tyckte det var kul i alla fall, Veroniqa kan möjligen ha känt sig lurad av att jag, som den vinterbadare jag är, inte reagerade på kylan. ;D

Ett nämnvärt fint parti var när leden gick uppe på en ås intill Vålån, med storslagen utsikt.

Vi fick en väldigt fin vandringsdag, även om det på slutet kändes som att vi aldrig kom fram. Vi plågades rejält av insekter – myggor, bromsar och knott turas om att förfölja oss, men myggmedlet hjälper i alla fall en liten stund.

Strax före 21 kom vi till slut fram i alla fall. Det var superfin utsikt från Vålåstugorna, men insekterna gjorde det lite svårt att njuta av den ordentligt. Det blev att skyndsamt få upp tält och få i oss middag och krypa till kojs.

Sammanfattning dag 2:
Antal kilometer: 16,1 km (enligt Vs klocka)
Starttid: 10:50
Ankomsttid: 20:50
Total tid: 10 timmar
Tid i rörelse: 7:16:07 (enligt Vs klocka)
Mötta människor: 0 (men 3 av dem vi mött dagen innan sov på samma ställe som vi)
Antal vad: 1
Antal steg: 32 665 (enligt min klocka)

Tisdag 25 juni:

Etapp 3, Vålåstugorna – Stensdalsstugan

Vi vaknade till en fin morgon vid Vålåstugorna. Innan vi startade kollade vi in omgivningarna lite mer. Det är fin utsikt, men platsen saknar badmöjligheter, vilket är ett minus. Vi oroade oss lite i förväg för att vi inte såg något vatten på kartan, men när vi kom fram var det ändå inte aktuellt att bada i mygghelvetet och det visade sig att det fanns en liten vattenhytt med en skyddad klippskreva gott och kallt dricksvatten.

Det blev en så sanslöst fin vandringsdag! Vykortsvackra vyer nästan prick hela dagen och strålande sol. Ibland var vi riktigt varma, ibland fick vi fläktande vind.

Vi noterade direkt att ledmarkeringarna och spängerna var i sämre skick på denna etapp, men det blev betydligt bättre efter de första kilometrarna, även om vi gärna tagit lite fler spänger över de klafsiga partierna.

På den här etappen finns två vad markerade på kartan, och det var också de två vi stötte på. Det var lite längre att gå än vid gårdagens vad, men det var lättare att kliva i, vilket gjorde att det kändes lättare ändå.

Vi såg en del spännande fåglar! På ett ställe var det ett helt gäng rödbenor som flög runt och lät. Två ljungpipare som stod och pep växelvis blev jag väldigt glad av att få se, eftersom jag inte fotat den arten ännu. Det blev en riktigt dålig mobilbild, men ändå en bild. Hoppas få ny chans! Vi såg också någon sorts falk som cirkulerade ovanför oss, men den var svår att få på bild.

Vi träffade tre personer på vandringen, först en ensam man och senare en man med en ungdom. Vid stugorna sov två andra sällskap, ett med två kvinnor och ett med en kvinna, en man och en hund.

Mot slutet var det väldigt mycket bromsar som uppvaktade oss. Hu! Och jag hade som vanligt slarvat med solkrämen. Jag bättrade på efter ett tag, men då var öronen redan rejält brända och jag missade några ställen som också blev ordentligt röda …

Efter det sista vadet var det inte alls långt kvar till Stensdalsstugorna och det kändes inte heller så där segt på slutet. När vi kom fram kollade vi runt lite och gick sedan till bastun (stängd, såklart), där det fanns en iordninggjord badplats med en liten sandbotten. Det var så skönt att ta ett dopp och tvätta av sig! Och det lyxigaste av allt var nog att det knappt var några insekter som besvärade oss då. Vi stod på verandan till bastun vid varsin bänk och grävde i lugn och ro i våra ryggsäckar för att byta om och hitta grejer. Lyx!

Vi åt middag på verandan med mäktig utsikt. Strax innan vi lade oss dök det upp en rejäl omgång svidknott som vi inte var glada åt, men det var väl ändå lite för bra för att vara sant att det varit så insektsfritt dittills?

Sammanfattning dag 3:
Antal kilometer: 13,5 km (enligt Vs klocka)
Starttid: 09:13
Ankomsttid: 18:21
Total tid: 9 timmar
Tid i rörelse: 7:01:42 (enligt Vs klocka)
Mötta människor: 7 + en hund
Antal vad: 2
Antal steg: 26 597 (enligt min klocka)

Onsdag 26 juni:

Etapp 4, Stensdalsstugan – Vålådalens fjällstation

Vi hade räknat med regn mot slutet, men det var mest mulet. Regn i luften och molnhöljda bergstoppar. Det var riktigt skönt att starta vandringen så, särskilt med tanke på att vi startade med en stigning.

Efter ett tag kände vi oss rätt kalla och då var det skönt att ha extrakläder i ryggsäckarna.

Vi hade ställt in oss på att ganska snart nå mygghelvetesskogen, men vi fick njuta av fjällmiljön längre än väntat!

Till slut nådde vi ju ändå skogen, men det blev aldrig riktigt så där vidrigt insektsintensivt och det var skönt. Vädret blev också allt bättre och varmare. Dessutom var det riktigt lättgånget på slutet, så det kändes som att vi kom fram fort.

Vi mötte två tjejer som sprang leden. Inget för oss …

Egentligen kom vi för sent för att checka in på fjällstationens camping, men vi fick infon vi behövde ändå och kunde betala nästa dag. För 300 kr fick vi tältplats och tillgång till vad som kändes som överdådig lyx: duschrum, vattentoaletter och kök! Vi duschade, slog upp tältet och lagade till Huel för sista gången, nu i riktiga kastruller! Vi hade en portion av varje kvar av Korma och Chick’n Mushroom-pastan, så vi lagade dessa och delade på. Och så hade vi lite snacks och godis kvar.

Sammanfattning dag 4:
Antal kilometer: 14,9 km (enligt Vs klocka)
Starttid: 09:24
Ankomsttid: 16:29
Total tid: 7 timmar
Tid i rörelse: 5:44:12 (enligt Vs klocka)
Mötta människor: 2
Antal steg: 32 622 (enligt min klocka)

Torsdag 27 juni:

Vilodag på Vålådalens fjällstation och hemresa

Sista dagen gick bussen (taxin) hem 15:40, så vi hade ju en del tid till vårt förfogande. Efter gårdagens dusch kände vi kanske inte för att sunka ner oss alldeles innan tåget, plus att det kändes väldigt skönt att ta det lugnt i stället för att potentiellt få jättebråttom tillbaka från någon dagstur. Vi besökte Naturum, gick en liten sväng och loggade en geocache, lunchade på cafét och bara hade det najs.

Bussen/taxin hade bara fyra passagerare den här gången och vi fick hänga lite på Undersåkers station innan tåget kom. Jag loggade en cache även där!

Nu hade vi ju vanliga sittplatser och själva tågresan varade 16:55-23:55. Klockan 18 hade vi bokat bord i Krogen och serverades lasagnette till huvudrätt och chokladboll till efterrätt. Det var väldigt varmt i tåget, men efter att vi varit i den ännu varmare krogvagnen kändes det riktigt skönt att komma tillbaka till våra platser. Läste, kollade grejer på mobilen och allmänt fick tiden att gå. Vid hemkomsten, dusch och sen i säng!

Någon sorts slutord

Vi är så nöjda med den här vandringsresan och att vi fick till det i år (till skillnad från förra året då vi fick ställa in vår planerade vandring på Jämtlandstriangeln). Nu har vi massor av mersmak!

Vi är inte särskilt snabba vandrare, har vi många gånger konstaterat. Tidsangivelserna i informationen från t.ex. STF brukar kännas väldigt optimistiska. Jag roade mig med att göra en jämförande sammanställning. Det är inte säkert att Garmin-siffrorna stämmer helt. Veroniqa pausade klockan när vi hade paus och vid åtminstone något tillfälle kom hon inte ihåg att starta den förrän vi gått en bit.

Etapp	Km enligt STF	Km enligt Garmin	Tid enligt STF (h)	Tid (exkl pauser) enligt Garmin	Total tid (h, ca)
1	12	12,9	4-5	5:25:57	7
2	15	16,1	5-6	7:16:07	10
3	15	13,5	5-6	7:01:42	9
4	13	14,9	4-5	5:44:12	7

Vi mötte totalt 18 människor och en hund ute på leden. Fler på fjällstationen, såklart, men det är ju värsta civilisationen. :)

Vi var väldigt nöjda med våra saker och vår packning.

Ryggsäcken: Jag känner att min Osprey Eja (55 liter) är lite i minsta laget om jag ska ge mig ut själv, men när Veroniqa bär tältet räcker den fint (det skulle gå lätt att banta volymen på t.ex. sovsäcken om jag ville använda dun, men som vegan föredrar jag ändå en mer skrymmande syntetsovsäck). Jag bar lite andra gemensamma saker, som köksgrejer. Ger jag mig ut själv och behöver gardera mig för kalla temperaturer kan jag såklart bära tältet utanpå ryggsäcken, så helt kört är det inte.

Tältet: Mitt Nordisk Halland 2 LW, ett väldigt smidigt tält på ca 1,5 kg. Bland det bästa är att det är så lätt att packa ihop. Den tunna och slinkiga tältduken går finfint att rulla ihop lite slarvigt och sen bara trycka ner i påsen. Eftersom det var ett dyrt inköp (6600 kr) håller jag reda på pris per natt och efter denna vandring ligger det nu på 470 kr. Jag fortsätter så gärna jobba ner det!

Sovsaker: Det funkar bra med den varmare sovsäcken jag uppgraderat till. Den heter Marmot Women’s Trestles Elite Eco 20 och är som sagt stor och tung, 1304 g blev det när jag vägde den inkl påsen. Liggunderlaget Thermarest Neoair Xtherm är bra och så har jag en enkel uppblåsbar kudde från Urberg för att jag tycker det ökar komforten tillräckligt mycket för att vara värt 107 g. Jag hade även med mig en sovsäcksliner Sea to Summit Thermolite Reactor Compact Plus (+11°C), men den använde jag inte. I klädväg hade jag mjuka strumpor, Heat Holder-strumpor, varma leggings, thermoshorts, långärmad tunn tröja, fleecejacka och mössa. Det var bara första natten jag använde allt det, men då behövdes de. Enligt prognosen skulle det vara 4 grader varmt första natten, och i såna temperaturer behöver jag mycket på mig, så helt rimligt.

Powerbank: Jag lånade makens powerbank för att jag kände på mig att min inte skulle räcka. Det gjorde den inte heller, så det var tur att jag kunde göra så. Bättre powerbank ligger på önskelistan.

Karta: Jag hade köpt en vattentålig karta över området och även om leden var bra markerad var det ett bra stöd att kunna titta på den emellanåt. Vi kunde se vad, broar, åar (vattentillgång), bedöma avstånd kvar med mera.

Mat: Vi körde som sagt huvudsakligen på Huel Hot & Savory. Vi körde 3 skopor per person, dvs en och en halv standardportion. Vi tycker de är bra, men de blev lite enformiga att äta i flera dagar för att de kändes lite lika trots de väldigt olika smakerna. Vi kompletterade med ölkorv, oliver och soltorkade tomater. Frukost stod var och en själv för, jag gjorde mitt vanliga “frukostglopp”, det vill säga en sorts overnight oats fast utan overnight. :) Till snacks hade vi trailmix (nötter och torkad frukt, egenkomponerade blandningar), Fibr bars, Flapjacks, godis och Dextro Energy Gums.

Vad jag inte använde: Jag använde det mesta jag hade med mig. Inte sovsäckslinern som sagt, men det kändes inte orimligt att ha för säkerhets skull. Id och betalkort använde jag inte, men de kändes också rimliga att ha. Samma sak med extra gasol och lite extra snacks. Var för lat för att använda skavsårskräm, och en sån kanske ändå är för sent att ta på om man står inför fullbordat faktum? Så den borde jag antingen använda eller skippa helt framöver … Använde inte solglasögon, vantar eller regnvantar. Inte heller mina neoprenstrumpor, vaden var inte så kalla, men det kunde jag ju inte veta. Extra sovkläder (täckshorts, tjocksockar, mössa) användes som sagt inte varje natt, men var skönt att ha under den kallaste natten. Hade alltså kunnat skippa: skavsårskräm, solglasögon, neoprenstrumpor. Resten av det jag inte använde kändes ändå värt att ha. Jag saknade inte direkt någonting.

Bra grejer vi hade med: myggmedel, hudkräm, solkräm, vandringsstavar. Jag använde inte mina stavar jättemycket, men åtminstone vid alla vad + vid något mer tillfälle. Det kändes väldigt tryggt att vada med dem.

Jag är så glad för möjligheten att njuta av Sveriges underbara natur, så tacksam för ledmarkeringar, spänger, stugor, dass, underhåll av allt nämnt, fjällstationer, allt! Det blir fler gånger!

2 kommentarer

Geocachingweekend i Arvika med Ann

Publicerat den 25 september 2023

Så blev det äntligen dags för en geocachingresa med Ann igen! Vi försökte redan i våras, men då ställde banarbeten till det för oss, det fanns helt enkelt inga resor till Arvika de datum vi redan bokat hotell, så vi avbokade hotellet och ställde in resan. Men nu fick vi till det!

Tidigare har vi rest till Oslo i maj 2019, Budapest oktober 2018, Kraków maj 2018, Tallinn oktober 2017 och så två vändor till Malmö i samband med Vegoloppet i maj 2017 och i maj 2016 (den sistnämnda utan geocaching, dock).

Så varför åkte vi just till Arvika? Jo, både jag och Ann hade poäng på Scandic som räckte till den billigaste sortens bonusnatt. Bland de orter poängen räckte till letade vi efter en ort som båda kunde ta sig till (Ann bor ju i Göteborgstrakten och jag i Stockholm) och där det såg ut att finnas ordentligt med geocacher. Arvika ploppade upp som det självklara valet! Så vi bokade varsin bonusnatt och fick därmed en riktigt billig weekend.

Fredag

Jag var ledig i fredags för att kunna resa i lugn och ro. Fick en riktigt behaglig tågresa på ett tåg med oväntat mycket plats – jag hade en hylla mellan mig och väggen, där jag kunde ställa min matsäckspåse, och framför hyllan fanns plats för mina väskor så att benutrymmet var helt ostört.

När vi kom fram regnade det. Ann kom fram först och tog skydd på hotellrummet tills jag kom. Och sen tog vi skydd ett tag till … Lyckligtvis fanns det vattenkokare, tepåsar och muggar på rummet, så vi kunde ta en liten fikastund medan regnet föll.

Till slut vågade vi oss ut en sväng i alla fall. Jag hade löst två mystar hemma, så vi knatade mot dem och loggade en del annat på vägen. Utöver de två mystarna blev det 5 traddar och en ALC som räknas som 5 i statistiken med sina 5 delsteg. 12 totalt.

Sen åt vi quesadillas på O’Learys till middag. Helt okej gott, men kanske inte riktigt vår dröm att sitta i en lokal som var fullkomligt tapetserad med stora skärmar med sportboll på. :) Men det fanns inte jättemånga intressanta alternativ i Arvika och vi var nöjda.

Sen var väl klockan ungefär åtta och tanterna heeeelt slut, så det blev till att gå och däcka på rummet. :) Jag somnade jättegott och sov som en stock.

Lördag med bibliotek, stadspark och skog

Vi tog en lugn morgon och avnjöt hotellfrukosten innan vi gav oss ut på dagens första uppdrag lagom tills biblioteket öppnade vid 10. Det finns nämligen en populär multi på biblioteket. Vi tror att man skulle hitta någon fysisk grej först, för att få veta var själva gömman fanns, men vi gick bet på det och folk hade skrivit i loggarna att de helt enkelt frågat en bibliotekarie i stället, så det gjorde vi också. Då hittade vi en jättefin gömma i en bok i en av bibliotekets bokhyllor. :) Kul, men inte riktigt lika kul som om det första steget hade funkat, såklart. Det verkar vara borta, så det fick duga med fuskvägen via bibliotekarien.

Sen gav vi oss bort mot stadsparken, som var fin! Och så fanns det cacher där, såklart. Två av dem gav vi upp, dock. Trist, men vi är ganska säkra på att i alla fall den ena var borta och den andra var nog bara svårhittad. En cache letade vi efter tillsammans med en trio tyskar.

Vi var sugna på att fortsätta bort mot Sågudden, ett område med ett “open air museum”, men gick tillbaka mot torget i stället eftersom det var lunchdags. Och tur var väl det, för då började det regna! Vi flydde in på Espresso House och åt mackor till lunch. Sen grejade vi lite på hotellrummet och tror ni inte att det regnade igen när vi skulle ge oss ut?! Espresso house fick rädda oss ännu en gång och vi fikade lite innan vi gav oss iväg.

Sen vågade vi oss faktiskt ut på en runda i skogen som vi spanat in! En trail med 19 cacher och vi hittade allihop och fick njuta av vacker skog, kvällssol och dimma. Mot slutet blev det mörkt och det var väl kanske i blötaste laget hela tiden och det fanns både myggor och äckliga älgflugor, men VAD GÖR VÄL DET när det var så sjuukt fint?! Jag älskar skogen.

Sen var det seeent och lyckligtvis kunde vi äta burgare i hotellets restaurang. Middag kl 21 …

Vet inte om kanske det sena ätandet bidrog, men jag sov riktigt uselt den natten! Trist, hade ju sovit såå gott natten innan.

Det blev en riktigt bra geocachingdag i alla fall, mycket tack vare trailen. 28 traddar, 1 multi och 5 ALC-steg = 34 st.

Söndag med farväl till Arvika och hemresa

På söndagen var vädret riktigt fint. Vi skulle åka 11:39, men vi hann i alla fall gå en sväng efter frukosten. Gick ner till vattnet och betade av några vi missat där. 4 traddar och sen blev det en multi vid stationen precis innan vi åkte också.

Totalt blev det alltså 51 cacher, varav 10 ALC-steg. 37 traddar, 2 mystar och 2 multi. Så här ser kartan ut nu (ALC-stegen syns inte, men resten):

Många glada gubbar i Arvika nu, men också tillräckligt kvar för en till weekend någon gång om man så skulle vilja (finns mer än det som syns i bild!). :)

Sen tog jag faktiskt en i Kristinehamn på hemvägen också. För hemresan var inte lika smidig som ditresan utan innefattade byte till buss i Kil och sen tillbaka till tåg i Kristinehamn, där det också var en stunds väntan. Men trevligt att hinna med en cache i alla fall (i Kil var det för tajt).

Det finns alltså mer att göra om vi skulle komma tillbaka till Arvika någon dag. Sågudden såg ut som ett intressant område och vi missade att vi hade kunnat logga en mystfinal till ALC-serien vid kyrkogården.

Jag är så glad för den fina helgen vi fick! Och även om vi gömde oss för regn en del av tiden hade vi ändå tur med tajmingen på det. Vi var alltid nära Espresso House och hotellet när regnet föll. Det hade kunnat komma när vi var längst bort i skogen, liksom.

1 kommentar

Mysig midsommar i Bagis

Publicerat den 25 juni 2022

Vi fick en mysig midsommarafton hos våra vänner i Bagis. Det var även Antons födelsedag, så det var dubbel anledning att fira.

Vi åt mumsig lunchpicknick i skogen och sen tårta hemma i vännernas svala (!! alltså Guuud, jag storknar av värme hemma hos oss just nu…) lägenhet. Vi vuxna spelade Wingspan, småkillarna gick ut på upptäcktsfärd och stortjejerna hängde mest i soffan. Ingen ville riktigt åka hem. Vi hade inte planerat så långt, men lunchmaten räckte till middag också och så åkte vi till slut hem strax före 21.

Hemma igen nyttjade jag Wingspan-peppen till att faktiskt lära mig ensamspelarversionen. Det var inte så krångligt när man väl listat ut hur man gjorde, däremot fick jag storstryk, hehe… Vill testa igen och försöka få lite bättre förutsättningar.

Lämna en kommentar

Uppsala och Ingela igen!

Publicerat den 15 oktober 2020

Jag har inte träffat Ingela på hela coronatiden, men nu bestämde vi att det var dags för ett escape room och ett restaurangbesök igen.

För att inte åka i rusningstid och för att få hänga i Uppsala lite extra åkte jag tidigt. Jag hade ett möte vid 10 som jag kunde ta som promenadmöte i Teams i telefonen och gick då till stationen. Jobbade på tåget och kom fram lagom till att ta lunch i Uppsala.

Lunchen blev enchiladas på Los Vegos:

Sen tog jag en liten promenad och loggade två geocacher. Därmed fick jag det sista underverket i utmaningen Wonders of the World som pågår nu!

Efter det blev det fika och jobb på Veganos. Det blev att jag satt där hela eftermiddagen! Mysigt!

Sen träffade jag Ingela på UniQuest och körde rummet Alice i Underlandet. Det var väldigt fint och vi klarade det!

Middagen blev på Klang Market och jag åt burgare och churros. Gott!

Så himla bra dag! Hoppas på repris snart!

Lämna en kommentar

Nyårsafton i Bagarmossen

Publicerat den 1 januari 2020

Igår firade vi nyårsafton i Bagarmossen med våra vänner och en till familj. Vi åt buffé som alla bidragit till – massor av gott. Vi pysslade roliga konfettikanoner av toarullar, ballonger och småbitar av silkespapper, vi provflög en drönare och vi skålade i bubbel och tittade på maffiga fyrverkerier. En mysig nyårsafton!

Lämna en kommentar

Weekend i Kraków med Ann, geocaching och veganmat, del 3: måndag i Wieliczka saltgruva och hemresa på tisdagen

Weekend i Kraków med Ann, geocaching och veganmat, del 3: måndag i Wieliczka saltgruva och hemresa på tisdagen

Publicerat den 3 maj 2018

Kraków-inläggen:

På måndagen hade Ann bokat en spabehandling på rummet och under tiden gav jag mig ut för att proviantera lite på en veganbutik. Tänkte att vi skulle ha något att äta på flygplatsen och köpte lite bars och choklad.

Sen gav vi oss ut och tog två cacher före lunch. Den första var ytterligare en i flodtrailen, som låg nära hotellet men inte på vägen hem kvällen innan, så vi orkade inte med den då. Sen blev det dags för en riktigt cool cache!

GEOCACHINGPROJEKT #6: ”Most favorited”:
Kanske mitt bästa geocachingtips när man åker på en sån här resa är att filtrera fram cacherna med flest favoritpoäng i staden. Det brukar vara väl värt det att prioritera dem! På plats nummer ett kommer i skrivande stund Massolit med 586 FP. Bara att läsa om den gjorde mig väldigt sugen: den ligger inuti en bokhandel! Så vi tog oss dit och när vi fick syn på ett misstänkt objekt hajade en ur personalen till och erbjöd oss en stege. :) Åh, en sån fin cache det var! Vi satte oss ner i den mysiga bokhandelns café och gick igenom alla TBs som fanns i den. Jag släppte min nyreggade TB Swedish Dala Horse och plockade upp två som fick följa med hem till Sverige.

#2 på listan tog vi också denna dag, eftersom den turligt nog sammanföll med eftermiddagsutflykten. Det var en earthcache, Wieliczka Salt Mine med, just nu, 318 FP.

#3, Wavel, tog vi redan första dagen (188 FP) och där släppte jag två giraffer som ska tävla mot varandra: Racing giraffe #1: Anders och Racing giraffe #2: Birgitta.

Efter besöket i bokhandeln hade vi inte långt till Smaki Roslinne där vi åt lunch. Ganska enkel mat, men allt veganskt och snabbt!

Sen var det dags för en inte särskilt geocachingrelaterad utflykt (även om vi tog två cacher där också…), nämligen saltgruvan i Wieliczka. Vi skulle ta lokalbussen och den första utmaningen var att köpa biljett. Vissa hållplatser har biljettautomater där man kan betala med kort, men det fanns såklart ingen där vi tänkte kliva på. Den gamla damen i biljettluckan var söt, men kunde inte engelska, så vi fick hjälp av en förbipasserande och fick veta att hon inte tog kort. Så Ann tog ut pengar och vi återvände med kontanter. Då gick det bättre…

Bussen var jobbigt full, men det är ju kul att använda lokaltrafiken och vi fick sitta på slutet i alla fall. Vi köpte biljett till saltgruvan preciiis när en engelsk rundtur skulle börja, bra flyt. Vi gick ner och ner och ner och ner för en lååång vindlande trappa… och möttes av vår guide, som visade oss en massa fina saker i gruvan. Där fanns mängder av statyer, kristallkronor och annat fint som var gjort av salt. Vi gick en bra bit, men fick veta att vi sett ungefär en procent av det enorma grottsystemet. Som tur var fick vi åka hiss upp, men det var en ganska klaustrofobisk flervåningskonstruktion som kändes mer som boskapsburar… tur att ingen fick panik. Väl ute på jordytan igen loggade vi earthcachen vid gruvan och tog en liten promenad för att logga en till innan vi åkte bussen tillbaka (nu betydligt mindre full).

Som avslutningsmiddag besökte vi en ganska tjusig restaurang, Veganic, där vi åt trerätters. Riktigt mysigt! Fast när vi skulle till hotellet igen regnade det…

MASSIV BILDDUMP:

Morgonen därpå ringde min klocka 03:40 och vi tog bussen till flygplatsen 04:47 för att åka med planet 06:25. Precis som på ditvägen hade vi skilda platser, eftersom Ryanair tar extra betalt för att man ska få välja plats… Jag läste It och sov om vartannat. I Göteborg var det kallt och regnigt, hu. Jag tog en cache innan Anns pappa hämtade oss och släppte av mig i Landvetter där jag tog Röd Express in till stan. Lyckligtvis funkade tidsschemat och jag hade tid att skaffa något att äta på stationen innan jag klev ombord på tåget. Jobbade på tåget, men nöjde mig med att få ihop en halvdag.

Längtar redan till nästa resa…

Kraków-inläggen:

Lämna en kommentar

Weekend i Kraków med Ann, geocaching och veganmat, del 2: söndag med Wały Wislane-trailen

Weekend i Kraków med Ann, geocaching och veganmat, del 2: söndag med Wały Wislane-trailen

Publicerat den 25 april 2018

Kraków-inläggen:

På söndagen åt vi en enkel frukost på hotellrummet. Vi hade hittat sojamjölk, flingor och blåbär i en butik i Gamla stan. Där hade vi också köpt med oss lite chips, nötter och sesamkakor att ha som proviant under dagen. Nu skulle vi nämligen ut på äventyr… Fast först spanade vi också in mysiga vegancafét Zaczyn där vi åt en väldigt god macka och drack te som “second breakfast” eller kanske jättetidig lunch. På vägen dit såg vi ett lopp som gick genom staden… men vi hade en annan sorts strapats planerad:

GEOCACHINGPROJEKT #5: ”Most finds in a day”:

Gårdagen kanske var kvalitetsgeocaching. Nu blev det kvantitetsgeocaching! Ända sedan vi började fundera på att åka till Kraków har vi spanat på den mycket frestande trailen som går längs med floden. Och nu fick vi äntligen chansen att testa den! Mitt tidigare dagsrekord var 15 st och Anns låg på 28. Vi slog bådas, då vi lyckades logga 38 stycken.

Vi hittade 36 från trailen och 2 övriga. Vi DNF:ade (did not find) 11 från trailen och 2 övriga. Totalt letade vi alltså efter 51 cacher. Många av DNF-erna hade fått många DNF-loggar, så dem lade vi inte så mycket tid på. (Totalt blev det 37 från trailen, eftersom vi tog en dagen efter också.)

Så här ser kartan ut nu med glada och ledsna gubbar längs floden (klicka för större):

Trailen fortsätter alltså en bra bit till, vi gick inte hela.

Med en ännu bättre (tätare och med bättre tillsyn) trail hade det kunnat bli vääldigt många loggade… så nu är jag sugen på att åka till Piteå, där det finns en trail med över 1000 burkar. :)

Vi gick i 10 timmar och när vi kom tillbaka till stan igen vid 21:30 var det beckmörkt och vi stapplade fram på onda fötter och ben. Det blev tyvärr ingen riktig middag, så vi gick miste om ett restaurangbesök vi hade hoppats på. Men det var det värt.

Det var såå varmt och soligt (tills solen gick ner)! Jag blev röd som en kräfta, såklart, eftersom jag är så motvillig att använda solkräm… Härligt ändå att få en försmak av sommaren. Och det var en fin promenad, det enda som var lite jobbigt var att vi gick större delen längs en kombinerad gång- och cykelväg och den var otäckt vältrafikerad. Det svoschade förbi cyklar jättenära hela tiden och vägen var alltså inte ens avdelad på något sätt. En solig och somrig söndag är kanske inte bästa tillfället att få ha vägen för sig själv…

Bilddump (klicka för större):

Här skulle det ha funnits en, men den var borta…

Min Fitbit-rapport för dagen:

På måndagen blev det ett helt annat fokus. Men mer om det nästa gång…

Kraków-inläggen:

1 kommentar

Weekend i Kraków med Ann, geocaching och veganmat, del 1: fredag i Göteborg och lördag i Stare Miasto

Weekend i Kraków med Ann, geocaching och veganmat, del 1: fredag i Göteborg och lördag i Stare Miasto

Publicerat den 24 april 2018

Kraków-inläggen:

I fredags blev det äntligen dags att påbörja en efterlängtad resa. Första etappen gick till Göteborg. Jag jobbade hemifrån på förmiddagen och på tåget på eftermiddagen, smidigt.

GEOCACHINGPROJEKT #1: “Most states in a day”:

Visste inte att det skulle bli just “states”, men det kändes ju i alla fall kul att logga i både Stockholm och Göteborg på samma dag. För att det inte skulle bli stressigt innan tåget gjorde jag i stället en “liten” avstickare till Ängbyplan efter att ha lämnat Sander på förskolan och loggade två cacher där. Området påminde en del om Herrängen, där jag bodde som liten. Små gulliga hus och en förskola som såg ut ungefär som min.

Och sen loggade jag en cache vid Järntorget i Göteborg.

Framme i Göteborg åkte jag till Järntorget med spårvagnen (åh! Nostalgin i detta!) och träffade Ann på indiska restaurangen Thali där vi åt en massa god… thali. :) Efter det blev det ytterligare en nostalgitripp: vi åkte Röd Express till Landvetter, eftersom Ann hade bilen där. Ojojoj. De hade lagt om turen i stan och i Landvetter finns ju förstås ett nytt resecentrum som blev klart efter att vi flyttade därifrån, men ändå, wow. Sen körde Ann ut oss i skogen där vi övernattade hos dem och 06:30 fick vi skjuts av Anns pappa till Landvetter flygplats och flyget som skulle gå 8:45 (men blev försenat).

GEOCACHINGPROJEKT #2: “Most countries in a day”:

Ann hade geocachat vid Landvetter flygplats tidigare, men som tur var fanns det en på nära gångavstånd från ingången som vi kunde ta, Skuggor av ulvar. Där var det bra att ha en lång kompis med sig…

Och sen var det ju inte så svårt att ta någon i Polen, så då var två länder samma dag ett faktum. Inte direkt många, men kan ändå bli svårt att slå, känner jag.

När vi kom ut från flygplatsen var det sommar! Mmm!

Vi såg buss 252 åka till hållplatsen och skulle bara köpa biljett i automaten. Men det var kö och det var tydligen väldigt svårt att köpa biljetter (lite oklart varför), så trots att bussen stod inne en god stund fick vi vänta en halvtimme på nästa. Sen tog själva resan ungefär 20 minuter och den gick genom villaområden med många fina hus att titta på. Smidigt och trevligt!

Det var spännande att kliva in på Emaus Apartments och se om det skulle leva upp till våra förväntningar. Det gjorde det! Phew! Rymligt, modernt, fräscht, rent. Kokvrå, matplats, soffa och så sängar såklart och eget badrum. Vi var verkligen nöjda.

Så promenerade vi iväg för att äta en ganska sen lunch i Stare Miasto/Gamla stan. Vi hamnade på Free Farma Burgerownia Roslinna, där vi köpte varsin sallad. De var helt okej, men inte mycket mer än så, men att döma av recensionerna på Happy Cow (länken) så är de bättre på burgare. Men vi hade planerat burgare på ett annat ställe och det verkade finnas överallt, så vi ville ta något annat.

GEOCACHINGPROJEKT #3: 300 geocacher
Jag såg till att min 300:e geocache blev den första vi tog i Polen. Fint!

GEOCACHINGPROJEKT #4: “Most cache types in a day”:

Både Ann och jag hade fyra typer samma dag som mest sedan tidigare. Här hade vi ganska många typer samlade inom räckhåll. En trad hade vi ju redan tagit på morgonen. Första i Polen blev en Virtual, Kocham Kraków, där vi fotade oss med en brunn. Sen loggade vi en Earth cache, Kolor granatu, som krävde att vi svarade på frågor om granater i en fontän av granit. Efter det promenerade vi runt en del i den 27-gradiga värmen för att logga en fin multi, Anioły / Angels [PL/EN], och till sist gick vi och loggade den mest lättlösta mysten vi kunde hitta, Szopka Krakowska. Däremellan klämde vi också in en trad med extra många favoritpoäng, Wavel. Den låg vid Wavel-kullen, som är en stor sevärdhet. Alltid kul att försöka få med dem med flest FP på en ny plats. Passade på att titta litegrann däruppe också.

När vi bockat av mysten gick vi till Krowarzywa och åt goda hamburgare.

Sen var det skönt att gå till hotellrummet och softa en stund innan vi sa ett tidigt god natt.

Det var fredagen och lördagen det. Resten kommer senare.

Kraków-inläggen:

Lämna en kommentar

Egentid, gymnasiekompisar i Linköping och festdagar i Nyköping

Publicerat den 9 augusti 2017

Jag åkte alltså hem med Swebus på måndagkvällen och Jonas och barnen kom hem till middag på onsdagen. Åhh, det finns så mycket att göra och tiden tar slut så fort. Jag försökte göra lite av allt… Jag sprang såklart och jag behövde upprätthålla min geocachingstreak. Jag läste och jag spelade faktiskt lite Skyrim på PS3, vilket jag inte gjort sedan februari 2014. Jag började gå igenom semesterbilderna. Ja, lite så.

På torsdagen skulle Jonas lämna mig och barnen i Nyköping, för att sedan komma dit på söndagen. Ja, så han fick alltså TVÅ HELA dagar hemma att göra vad han ville.

“På väg till” Nyköping hälsade vi på Maria med familj utanför Linköping. Vi hade synkat så att Ellinor också kunde komma dit med sina två barn, som jag inte hade träffat ännu (äldsta är 3, yngsta är bäbis). Marias familj har nyligen fått tillökning och består numera av fem personer. Jag avlastade villigt Maria från att bära runt på bäbis. Väldigt mysigt. Och oerhört lagom att bara låna bäbis en liten stund. Det är skönt att våra barn börjar bli stora. Men jag lånar gärna fler bäbisar, särskilt när de är så mysiga som denna. Hon somnade i min famn en stund. :) Överhuvudtaget var det ett mysigt besök. De stora barnen (de som inte var bäbisar) kunde springa runt och leka i trädgården utan vuxeninblandning och hade väldigt roligt. Och vi kunde sitta och äta och gulla med bäbisar. Perfekt.

I Nyköping blev vi bjudna på middag innan Jonas rullade vidare. Vi hade sån tur att vår vistelse sammanföll med Nyköpings festdagar, vilket innebar tivoli, marknad och konserter på stan.

På fredagen tog jag, barnen och mormor en sväng ner på stan. Först säkrade vi dagens cache och sen började det regna, så vi sökte skydd i Nicolaikyrkan en stund. Där hade de en kul grej för barn som gick ut på att man skulle leta rätt på “Luthergubbar” som var placerade på olika ställen i kyrkan, med hjälp av bildledtrådar. Klarade man det fick man en medalj, så det fick ju barnen såklart.

På torget underhöll Lollo och Bernie, som Sander kände igen från förskolan. Vi såg slutet av showen och deltog i kramkalaset efteråt.

Vi var såklart tvungna att besöka tivolit på Nicolaiskolans gård. Vi köpte ett klippkort med 8 åk, så barnen fick åka. Det kändes ganska lagom, inte minst för att åken höll på så länge!

Ava åkte en läskig gunga:

Den åkte hööögt upp. Hon åkte den två gånger, vilket blev en bonusgrej eftersom de bara tog ett klipp när barnen åkte i samma radiobil. Hon älskade det, men en stund efteråt började hon må väldigt illa… och kräktes i en papperskorg i en galleria… Men sen var det bra och hon säger att hon inte ångrar någonting.

På kvällen när jag och Sander gick och lade oss gjorde Ava en häftig grej: hon fick gå på sin första riktiga konsert med mormor! Det var Ace Wilder som gjorde en halvtimmeskonsert på torget klockan 8. Ava känner ju igen henne från Mello och var riktigt lycklig över att ha fått gå på konsert.

På lördagen fortsatte vädret att vara… märkligt. Jag skulle ut och springa på förmiddagen och det såg okej ut, men just när jag var redo öste regnet ner… och sen var det helt okej igen. Vi åkte med mormor till Näsudden och på vägen började det regna och det hällde verkligen ner när vi kommit fram till huset:

24 minuter senare tog jag den här bilden:

När vi badat klart började det blåsa kraftigt och strax hade vi skyfall igen. Sådär höll det på…

På lördagskvällen bakade vi pizza, mums.

På söndagen kom Jonas till lunch och sedan åkte vi till Hjortensbergsbadet. Det finns en utedel där också, men vädret fortsatte vara märkligt, så vi nöjde oss med innedelen. Det har blivit så fint där nu, jag har ju varit där med barnen och mormor en gång förut, men det var första gången Jonas var med. Jag blir dock helt väck av badhus, huvudvärk och avgrundstörstig. Men det var kul. Jag åkte vattenrutschkanan några gånger med Ava och den var ju fin. Och badade med Sander, som “simmade” riktig bra med sina armpuffar. Det är så många varma pooler där, det passar honom.

Middag i Nyköping och sen åkte vi hem till den sista, hemmabaserade delen av semestern.

Fler bilder från Nyköpingsdagarna:
» ‘Nyköping sommar 2017’ på Flickr

Lämna en kommentar

Malmöweekend med Vegoloppet, god mat och geocache #100

Publicerat den 31 maj 2017

Det blev verkligen som förra året. Skippade Vårruset pga förkylning och var på gränsen när det blev dags för Vegoloppet, men det gick i alla fall bra.

Fredagen var en klämdag och jag hade tagit ledigt. Barnen var också lediga och Jonas skulle jobba hemifrån. Men jag tog alltså tåget till Malmö och hade en härlig helg med Ann. På fredagkvällen promenerade vi runt och tittade bland annat på konst på Hedmanska gården och “examensprojekt från regionens arkitekt- och designutbildningar” på Form/Design Center. Sen åt vi god mat på gamla favoriten Kao’s. Vi misslyckades också med att hitta 4 geocacher..!

På lördagen var det loppdags. Loppet gick av stapeln i Bokskogen vid Torups slott. Det fanns exakt en buss man kunde ta dit och sen kunde man åka hem jäättesnart efter att ha sprungit eller vänta i ytterligare två timmar. Vi var lite nervösa att bussen skulle vara full, men vi fick plats. :)

Jag sprang 7 km i rejäl sommarhetta och det var tufft! Men det gick! Fast efter ca halva sträckan kändes min tå som en pinne, jobbigt det där… Banan var i alla fall snällare än förra året, vi sprang på en rejäl stig hela tiden. Aldrig trångt, aldrig dunderbrant, men jag gick ändå i de tuffaste backarna…

Vi valde att ta tidiga bussen hem, så det blev att snabbt köpa korv och fika, äta och knata iväg. Hann inte se prisutdelning eller ens mitt officiella resultat – de visade på en skärm, men har fortfarande inte lagt upp på hemsidan… Nåja, det var ju inte så att jag försökte slå något rekord och det gick ju inte så fort. 57 minuter och x sekunder blev det nog. Sträckan jag mätte upp var 7,77 km.

Efter uppfräschning blev det geocachingrevansch! Ann skakade liv i sitt ganska vilande konto, så vi loggade båda två och hittade 8 stycken. Det var rekord på antal samma dag för min del. Dessutom nådde jag upp till 100 st totalt!

Middagen fick bli på ett nytt ställe: Sájvva. Och det var ju cirka hur gott som helst, fast starkt, heh.

Huvudrätt: Koreansk BBQ Street Bowl, 179 kr
Ris i buljong, sesampicklad gurka. kimchi, crunchy asian slaw, marinerad tofu med sesamcrust, sesamgroddar, vårlök med färsk koriander. Serveras med Nouc Cham sås, lime och portabellosvamp.

Dessert: Chokladtryffel, 75kr
Serveras med hallonsorbet och pistage.

Och till det ungefär femtitusen kannor vatten, för jäklar vad varmt det var. Jag var glad att jag tagit t-shirt till loppet, Ann brände sönder sina axlar… men tomatnäsa fick jag.

På söndagen var det hotellfrukost, ihopplock och så en massa timmar med bok på tåg innan jag kom hem och blev morsdagsfirad. ♥

Lämna en kommentar