Hoppa till innehåll

Etikett: höst

En helg som kändes lång

Ett bra sätt att få en helg att kännas lång är att göra mer än man brukar. Den andra varianten, att ha långtråkigt, är inte så stor chans att den inträffar…

I fredags jobbade både jag och Jonas hemifrån. Jag var inte riktigt i form för att springa, men jag gick i alla fall ut på en liten höstpromenad:

Sen tog vi bilen och hämtade barnen, första gången någonsin. Jag hämtade Sander och Jonas hämtade Ava, som såg ut så här:

20161028_1704280

Sen åkte vi till Anna och Jonas och blev bjudna på tacomiddag, mycket gott och trevligt. Väldigt ovanligt att vi gör något sådant på fredagkvällar, så det bidrog nog till att det kändes som söndag redan på lördagen…

På lördagen åkte vi till Linköping för att fira Björn som fyllt 40 år. Vi har inte setts på ett tag, så det var även premiär för oss att besöka deras radhus och se yngsta barnet. Fotade inte så mycket där, men så här glada blev barnen i alla fall över att få chokladboll till efterrätt:

20161029_174424

På söndagen åkte Ava med farmor och Emma till Syfestivalen. Jag och Sander gav oss ut en sväng och började med att leta rätt på en ny multi (geocache) som publicerats på Hornsbergs strand. Vi skulle gå till några olika ställen och räkna saker, vilket passade väldigt bra att göra med Sander. Och till slut hittade vi skatten:

20161030_140334

Och väldigt många fina höstlöv:

20161030_140419

Sen åkte vi in till stan för att uträtta diverse ärenden. Vi började med att titta på skor. Jag var ute efter ett par mittemellanskor, typ fodrade sneakers med lite högre skaft, eftersom Sander har svårt att gå i sina klumpiga vinterkängor… Men vi hittade inga som passade och Sander fastnade i stället för ett par lite lättare stövlar:

sp_288665_w_w

Det kändes som att han rörde sig lättare i dem, jag hoppas att det faktiskt är en ordentlig skillnad för annars känns ju detta som ett smått onödigt inköp… eller tja, reservskor skadar väl inte. Såg nu på produktsidan att någon skrivit att de inte alls är vattentäta såsom påstås, men tja, de är ju tänkta som mittemellanskor så det blir kanske bra ändå.

Sen blev det en sväng till leksaksaffären för att köpa inbjudningskort till kommande kalas, samt presenter till kommande födelsedagsbarn. Samt att leka med diverse saker i affären förstås och beundra stooora legofigurer:

20161030_162658

Och så har vi städat och tittat på Stranger things och jag har förberett testbakning av födelsedagstårta och… tja, det känns som att vi hann med en hel del, helt klart.

Lämna en kommentar

Hösten kommer

image

Idag är morgonen kylig och dimmig. Det forna spökträdet har börjat få röda blad. Man ser inte längre att det varit ett spökträd om man inte vet vad det där gråvita på stammen har varit.

Lämna en kommentar

Att hinna se hösten

Det är rätt fint med hösten, om man bara hinner se den. Ibland flyger ju bara årstiderna förbi. Nu är vi i alla fall ute och promenerar en hel del, jag och Ava, och då kan man passa på att njuta av alla fina höstfärger.

Eller för all del, vi kan titta ut i trädgården också:

Höst i trädgården

Men det där med kyla gillar jag inte. Än så länge är det ok, men vinter ser jag inte fram emot. Gråkallt och slaskigt är ingen hit.

Idag tog jag på mig min vinterjacka för första gången den här hösten. Åh, vad skönt det var!

Lämna en kommentar

Höstpromenad med hela familjen

Jonas var i alla fall ledig en dag den här helgen, efter att ha kommit hem lagom till nattningen (som numera äger rum ca kl 20) av Ava hela veckan… men idag (söndag) är det alltså jobb igen. Det är ganska ofta som det är alldeles för mycket att göra på RUAG.

Igår hann vi i alla fall med en höstpromenad längs Backavägen, lite duktigsaker (Jonas städade förrådet medan jag och Ava städade köket) och ett parti Alfapet.

Här är ett par av bilderna från höstpromenaden (och fler finns här):

Höstpromenad med familjen

Höstpromenad med familjen

Höstpromenad med familjen

Jättemysigt! Kanonväder och vackra höstfärger! Men det var lite kallt och Ava blev väldigt kall om händerna, eftersom hon givetvis vägrade ha på sig vantarna i mer än fem sekunder…

Lämna en kommentar

Höstpromenader

Det blir många höstpromenader med färgsprakande ögongodis just nu. Bara det inte regnar så känns det bra att komma ut med Ava en sväng på eftermiddagen så vi får lite frisk luft.

Lite bilder från gårdagen:

Höst i Landvetter

På ena sidan om radhusområdet finns en vägg av träd. Det ser ut så i alla fall. Kärleksberget heter det faktiskt (eller okej, det står Brattåsberget på kartan, men det finns åtminstone en väg däruppe som heter Kärleksberget, så man kan ha det som adress), och det är himla snyggt nästan jämt.

Höst i Landvetter

Sån utsikt är det faktiskt ganska många i Landvetter som har. Sjön, kyrkan och skogen. Inte så illa, fast det är svårt att göra den rättvisa på foto.

Höst i Landvetter

Den här kullen ser alltid så spektakulär ut där den reser sig ovanför ett småhusgytter. Inte blir det värre med höstprakt och solglöd i löven precis.

Höst i Landvetter

Ava med skor och allt, för nu är det kallt.

Höst

Busken här hemma är också fin.

Lämna en kommentar

Nästan bortblåst idag

Idag gick jag och Ava åter på höstpromenad efter värmande sopplunch. Ava älskade för övrigt spenatsoppa! Hon har inte fått äta spenat tidigare, eftersom bäbisar inte får det, men nu är hon ju stora damen.

Lite höst i Stommen:

Höst

Okej, den är lite upphottad. Men här kommer ett par bilder au naturel från Landvettersjön:

Höst

Höst

Spongebob!

Jävlar i min lilla låda vad det blåste där nere vid sjön. Jag vågade inte släppa vagnen av rädsla för att den skulle flyga iväg… Men när jag gick med vinden i ryggen var det rätt häftigt. Som att bli föst av en jättehand. Kan knappt minnas att jag varit med om starkare blåst än vissa av vindpustarna som drämde in över stranden.

Undrar ni vad Svampbob gör i inlägget? Ja, jag undrar vad han gör vid sjön…

1 kommentar

Promenad i höstskog

Mysig dag idag. Skrivandet under Avas förmiddagstupplur kändes bra och jag började faktiskt på det sista kapitlet i mitt första utkast till en bok jag faktiskt har outat på Barnboksprat om du är nyfiken. Därmed inte sagt att allt innan det sista kapitlet är klart, men på det stora hela är det ett nästan färdigt grovt första utkast. Kul!

Sen åt jag en höstigt värmande murkelsoppa till lunch innan jag och Ava gav oss ut på en rejäl långpromenad. Vi inledde med att gå och titta på lite hus här i närheten, men sen kände jag mig obeskrivligt dragen till skogen i Gallhålans naturreservat. Ett par gånger lät jag mig nästan hindras av sörjiga pölar på vägen dit, men lyckligtvis stod jag på mig och det var inte så farligt när jag väl kommit in en bit.

Jag vet att Gallhålan inte låter alldeles lockande, men tydligen förklaras namnet så här:

Namnet Gallhålan (Galla-hula) går tillbaka till 1550. Galla torde vara detsamma som ”starkt ljudande, ekande”, jämfört med ”gallskrika” och hula ”hålan”, d.v.s. ”hålan där det ljuder starkt, ekohålan”.

Källa: Västkuststiftelsen

Först kommer man till Agntjärn, reservatets lilla sjö. Strax därefter korsas den lilla skogsstigen (precis tillräckligt bred för barnvagnen) av en större skogsstig, som jag och Jonas följde åt vänster förra och enda gången jag varit i Gallhålans naturreservat. Nu tänkte jag prova att gå åt höger. Det innebar att gå uppför världens längsta och brantaste backe. Efter den kom en ännu längre och brantare backe. Sen kom man till Paradiset. Ja, det hette faktiskt så. Paradiset är ett område med små, för tillfället höst-ödsliga, sommarstugor. Det föreföll mig inte särskilt paradisiskt för tillfället, men kanske mest för att jag hade slut på vatten och var alldeles matt.

Jag visste inte att jag hade varit i Paradiset förrän jag kom hem och tittade på en karta. Det märkliga är att medan jag gick där i skogen tänkte jag på allt otäckt som kan hända ensamma kvinnor med barnvagnar när de lämnar civilisationen sådär. Och så fabulerade jag ihop en ny bokidé, en sorts deckare fast ändå inte. Den skulle handla om just en kvinna med barnvagn som gick just där jag gick och sen försvann. Tanken var att hon och barnet kunde hittas mördade i en av de där sommarstugorna eller så. Och då skulle de alltså ha hamnat i Paradiset…

Hur som helst, efter Paradiset kommer Tahult. Det är ute på vischan och det finns en massa hästverksamhet där. Som en liten påminnelse om att civilisationen fortfarande existerade någon annanstans kom Röd Express brummande på vägen. Det kändes tryggt. Jag fortsatte att gå och kände så småningom igen mig. Vid det laget hade Ava somnat av allt vagnskak för länge sedan och det var egentligen inte alls planenligt, eftersom vi har nog besvär ändå med att få henne att sova på kvällarna, utan att hon sover mer än hon brukar om dagarna. Men jag hade just inte mycket att sätta emot en skakande vagn.

Nåväl. Det var en promenad som heter duga och imorgon lär jag väl ha träningsvärk i benen efter min klättring mot Paradiset. Men nu har jag varit där i alla fall.

Här är lite bilder. Tyvärr kan jag inte dela med mig av något fotobevis från Paradiset, endast Agntjärn och dess absoluta omgivning finns här till allmän beskådan (och visst är det trevligt att jag äntligen kan posta bilder i lite större format!):

Ballt träd @ Gallhålans naturreservat

Ava @ Agntjärn @ Gallhålans naturreservat

Agntjärn @ Gallhålans naturreservat

Spång @ Gallhålans naturreservat

Alla bilder finns här

2 kommentarer