Skriva – Helenas dagar

Nu skriver jag i Word igen

Jag skriver i Word igen, efter att inte ens ha haft det på min dator på evigheter.

Ett tag skrev jag i liknande gratisprogram, jag testade Open Office och Libre Office. Men de var inget vidare då i alla fall (länge sen). Så jag bytte till Google Docs. Det är ju ganska enkelt, men väldigt bra… tills dokumentet blev för stort. Då blev det dundersegt att redigera, så det funkade helt enkelt inte längre (också ett tag sedan, så möjligheten finns förstås att det är åtgärdat). Att ha allt online var ju också trevligt, så det blev att jag testade ett annat onlineverktyg, nämligen Novlr. Jag gillade det! Det hade en smidig kapitelindelning så att man jobbade med ett kapitel i taget och växlade mellan dem i en lista till vänster. Man såg också wordcount per kapitel nere i hörnet, vilket jag gillade. Gränssnittet och texten när man jobbade med den var riktigt snyggt, men det var bökigt att få ut texten från Novlr (även om jag gillade att det var lätt att exportera till .epub) och formateringsmöjligheter för exporten saknades. Det saknades också många viktiga funktioner, som att kunna köra sök-och-ersätt i hela dokumentet.

(Jo, jag har testat gratisversion av Scrivener också, men inte fastnat.)

Så nu är jag tillbaka i Word sedan en tid. Det känns bra. Framför allt för att navigeringspanelen finns, där man får en klickbar lista med alla kapitel. Det är ju så svårt att ha överblick över ett manus, men det här underlättar verkligen.

Ja, de oklatschiga kapitelnamnen är alltså mest för att jag ska hitta rätt i dokumentet. Får se om jag ens ska ha kapitelnamn sen.

Hoppas att jag lyckas sy ihop det här manuset snart…

Redigering efter lektörsfeedback

Min påsk går i redigeringens tecken! Jag har fått min lektörsfeedback från Johanna Lindbäck på Jessicamilla, så det är den jag jobbar med nu.

Johanna anmärkte på en hel del saker som jag nog egentligen själv känt att de skaver i texten. Verkligen bra att få dem konkretiserade, för det var så luddigt och svårgreppbart innan, men har klarnat en del nu så att det känns mycket tydligare vad jag behöver åtgärda (om än inte alltid lätt…). Det handlade mycket om att bättre hålla mig inom ramarna för mina karaktärsbyggen, samtidigt som karaktärerna inte får bli för svartvitt antingen onda eller goda. Ett par karaktärer ska lyftas fram mer, andra ska mest balanseras och bli mer trovärdiga. Och så behöver det hända något mer i mitten av berättelsen, där det blir lite segt. Typ så…

Annars var hon väldigt positiv och det är ju kul! Så här:

Nu har jag läst ditt manus Jessicamilla med stort nöje. Jag tycker att det är jättebra! Och detta säger jag med total ärlighet, inte bara för att vara snäll i början innan det stora men-et kommer farande. Ditt manus känns verkligen bearbetat, genomtänkt och kunnigt. Du har undvikit så många nybörjarfel; skriva för långt eller kort, ligga mycket eller lite fel i ton och innehåll mot den tänkta läsaråldern, ösa på med handling som aldrig fördjupas, vara för gullig och/eller för gammaldags, med mera. Allt det där glider du galant förbi. Från första sidan känns istället det mesta väldigt säkert och bra i fråga om både hantverk och handling. Som tur är så höll den känslan i sig fram till slutet. Jag tycker att du har fått ihop en vardagsskildring med en fin mix av humor, mys, känslor och djup. Grattis till det!

(sen kom såklart det lilla men-et)

Jag fick bra boktips också och reserverade därför tre böcker på biblioteket. Vilken bra tajming att jag fick mail om att de kommit in så att jag kunde hämta ut dem igår, lagom till min skrivarhelg!

Skrivarhelg på Värmdö med Malin – och Jessicamilla är nu hos lektör

Förra helgen var riktigt lyxig! Jag och Malin hade skrivarhelg ute på Värmdö, där hennes (sambos) familj har ett nybyggt hus med alla bekvämligheter.

Det är ju helt otroligt vad mycket tid man har när man skalar bort vardagsbestyren! Vi fick så mycket gjort, trots att vi också kände att vi verkligen tog det lugnt.

Våren gjorde sig påmind på våra promenader längs med vattnet, solen sken och vi såg ett par storskrakar (tog en stund att komma fram till att det var just såna) som simmade längsmed iskanten och en porlande bäck. Vi lagade och åt en massa god mat och snacksade ordentligt.

Men viktigast av allt, alltså: Malin fullkomligt sprutade ur sig text till sitt ganska nystartade skrivprojekt och jag betade av min åtgärdslista för mitt inte fullt så nystartade skrivprojekt Jessicamilla. Det är nu tio år sedan jag skrev det första utkastet… Det har såklart legat på vänt under större delen av tiden, men det har också gjorts om ordentligt sedan första versionen (bara en sån liten ”detalj” som att första versionen var skriven i tredje person presens och nu är det första person preteritum). Tänk om det är färdigt snart?

Jag avslutade helgen med att maila Jessicamilla till Johanna Lindbäck, som jag anlitat för lektörsläsning. Jag fick ju en lektörsläsning i julklapp julen 2017 och nu är det alltså dags – ja, det tog ett tag innan jag kände mig redo. Det hjälpte förstås att jag fick en gratis lektörsläsning från en lektörsstudent nyligen. Det ska bli väldigt, väldigt intressant att se vad Johanna tycker att jag ska jobba vidare med. Kul, spännande och läskigt på samma gång!

För den som kanske inte vet det är Johanna Lindbäck författare av böcker för unga och en stor förebild för mig. Så det känns extra värdefullt att just hon ska hjälpa mig.

Nu tar jag skrivpaus åtminstone tills feedbacken kommer och fokuserar på läsning i stället. Just nu läser jag Karta för förälskade & andra vilsna av… tadaa… Johanna Lindbäck! Efter den har jag läst alla hennes böcker (utom typ hennes medverkan i novellsamlingar och böcker hon översatt).

Jag har fått lektörsfeedback!

För ett tag sedan skrev jag om att jag haft turen att få mitt mellanåldersmanus Jessicamilla ”antaget” till att bli kostnadsfritt lektörsläst av en student på lektörsutbildningen. Jag blev ihopparad med Sara Perlerot Göransson (@sperlerot_bokliv på Instagram och http://www.saraperlerot.se/ under uppbyggnad) och nu har jag fått hennes feedback.

Wow! Vilken grej att någon utomstående sammanfattar ens text, gör en dramaturgisk analys, lyfter styrkor och svagheter, presenterar en åtgärdsplan. Så himla kul! Jag blev verkligen sugen på att ännu mer få bolla texten med någon utomstående, professionell, som vill den väl. Jag blev också lite golvad av hur positiv lektören var. Jag menar:

Du har ett fint språk, bra tempo och en väl fungerande dramatisk kurva. När jag jämför med alla de barnböcker jag läst som bibliotekarie innehåller ditt manus många av de kvalitéer som en bok för mellanåldern bör ha. Det har därför varit lite av en utmaning för mig att ge konstruktiva råd i ditt fortsatta arbete, eftersom jag tycker att ditt manus är relativt redo för en förlagsredaktörs bedömning.

Nejdå, något storhetsvansinne för det får jag inte. Jag ser det där ”relativt” i ”relativt redo” och jag vet att jag har en bit kvar. Men jag är kanske inte helt ute och cyklar i alla fall? Jag blir hoppfull!

Jag har ju bloggat en del om mitt skrivande tidigare, men jag har varit relativt hemlig med det ändå. Tänk om jag skulle försöka vara lite mer öppen med det? Kanske blir det en sorts bra press på mig själv om jag faktiskt skriver helt öppet att mitt mål är att bli utgiven på ett seriöst förlag?

Jag ska få en lektörsläsning!

Mitt skrivande är ju inte alldeles framgångsrikt, men det har hänt en häftig sak. Jag har ju sedan länge filat på en text om en mellanstadietjej vars bästis flyttar och just nu är den hos lektör! I oktober efterlystes nämligen texter som elever på en lektörsutbildning kunde få jobba med och jag skickade in min. Den blev antagen, eller vad man nu ska kalla det, och jag ska alltså få en lektörsläsning alldeles gratis.

Det tycker jag är omåttligt coolt! Och lite läskigt, för jag är väl medveten om att texten inte är publiceringsbar ännu… Men jag har haft svårt att sätta fingret på exakt vad jag ska göra åt det, så det här är ju toppen!

Dessutom har jag gått och blivit sugen på att faktiskt sätta mig in i dramaturgi och skrivteori, jag som tidigare bara velat gå på känsla.

Men jag har inte mycket tid och just nu är mitt prioriterade projekt att bli klar med läsutmaningen. Jag håller också på med foton (har just fått hem 200 bilder från 2017 som jag ska sätta i ett vanligt old school fotoalbum) och snart känner jag att det kommer att bli mycket svårt att prioritera bland mina projekt. Jag vill ju hinna allt! Primärt skriva, läsa om skrivande och läsa skönlitteratur, fotogrejen är mest nåt jag vill ha gjort…

Lite ihop av Johanna Lindbäck

Nej, jag vet, jag brukar inte skriva om barnböcker här… men nu ville jag det. Johanna Lindbäck skriver ju oftast ungdomsböcker, men det här är en 9-12-bok, precis som jag tror att den jag skriver på är. Eftersom jag gillar Johanna Lindbäck var jag såklart nyfiken att läsa den här boken i studiesyfte.

Det handlar om Majken som går i 6:an och inte är särskilt intresserad av killar. Det är däremot hennes kompisar och inte minst hennes bästis Tessan, som plötsligt slutar berätta saker för henne. I stället börjar hon hänga massor med den där jobbiga Belinda…

När Majken så smått lär känna den nya, snygga killen som heter Ivan klurar hon ut en plan. Om alla tror att det är något mellan henne och Ivan kommer hon att bli intressant för Tessan igen…

Boken är väldigt bra skriven. Jag blev också lite… jag vet inte, förvånad..? över att den liknar min berättelse på vissa punkter. Jag menar, bara en sån liten detalj som att Majken obsessar över namn… det gör min Milla också! Och Milla är inte heller lika intresserad av killar som kompisarna… plus en sak som jag inte ska spoila som är lite lik… men nej, det är ju inte helt samma story i alla fall som tur är.

Jag har helt klart mycket att lära av JL. Framför allt: dialog! Den är än så länge väldigt outvecklad i mitt utkast och jag måste verkligen jobba med den om det ska bli något. Jag tycker det är svårt, men jag får försöka följa tipset som bland andra JL brukar ge: att tjuvlyssna på folk i rätt ålder. Jag har ju ganska god tillgång till tredjeklassare åtminstone. :)

Angående namnbesattheten är detta bokens första mening:

Ava är ett snyggt namn.

Det tyckte vi var ganska kul, jag och dottern Ava. :) (och jag håller ju med, såklart)

Den episka läsutmaningen:
En fördel med att blogga om boken här är att jag då kan pricka av något i min bokutmaning!
1. En bok av en svensk författare. (Upptagen)
64. En bok som är skriven i jagform.
89. En bok du lånar på bibblan. (Upptagen)
90. En bok du läser på en dag. (kanske liiite fuskigt när det är en barnbok…)

BokinfoTitel: Lite ihop
Författare: Lindbäck, Johanna

Skriva barnbok av Annika J. Nasiell

Som tidigare chefredaktör för Barnens Bokklubb är Annika J. Nasiell en auktoritet inom barnboksbranschen. Mycket därför blev jag nyfiken på att se vad hon har att säga om att Skriva barnbok när jag stötte på boken med just den titeln. Och såklart för att jag tänker en hel del på barnboksskrivande nu, eftersom jag börjat omarbeta ett av mina gamla manus och hoppas få rätsida på det så småningom.

Boken är liten och lättsam, kort och snabbläst. Den innehåller en del skrivövningar som jag inte gjorde (…ja, jag erkänner…), men som det finns linjerade sidor i för att göra. Det kunde jag såklart inte ha gjort eftersom jag lånade boken på biblioteket (fast nu tänkte jag just att det kunde ha varit rätt kul om någon fyllt i den före mig!), men jag tror inte att jag skulle ha skrivit direkt i boken även om jag ägt den.

Annika J. Nasiell går igenom skrivandets grunder på ett trevligt sätt med barnboksvinkling och bjuder dessutom på citat från riktigt tunga författarnamn, som Astrid Lindgren, Peter Pohl, Mårten Melin och Lisa Bjärbo.

Trevlig läsning som passar bra om man behöver en lättbegriplig snabbguide till skrivande.

Den episka bokutmaningen
I den episka bokutmaningen hittar jag följande som passar:
1. En bok av en svensk författare. (Upptagen)
7. En faktabok. (Upptagen)
73. En bok om böcker eller läsning.
89. En bok du lånar på bibblan. (Upptagen)
En är ju bättre än ingen!

BokinfoTitel: Skriva barnbok
Författare: Nasiell, Annika J.

Skrivardag

Idag har jag haft en skrivardag! Jonas och barnen har varit på utflykt med museum med mera och jag har haft lägenheten för mig själv.

Jag har alltså plockat upp ett gammalt barnboksmanus som jag började på 2009. Jag har redan jobbat om det en del genom åren, dels levlade det från 6-9 till 9-12 och så flyttade jag det från 90-tal till nutid (det var väldigt mycket mer min egen mellanstadietid tidigare). Men den senaste omarbetningen är kanske både den viktigaste och den jobbigaste. Idag blev jag klar med den: att skriva om alltihop från första person nutid till tredje person dåtid. Alltså, det är ju ”bara” en barnbok på i nuläget lite mer än 20 000 ord, men ändå: försök bestämma sånt i ett tidigare skede. :D

Fantastiskt att jag blev klar idag. Jag behövde jag-formen för att komma närmare min huvudperson och det var många krystade och högtravande formuleringar som försvann pga att de verkligen inte funkade i jag-form. De var roliga att formulera, men texten blir mycket bättre utan dem.

Men jag har alltså bara ändrat väldigt grovt och mekaniskt för det mesta. Nästa steg blir att gå igenom allt noga igen och verkligen dra nytta av det nya berättarsättet och få bort mer av gamla rester som inte passar längre.

Ja och sen måste jag på något sätt lyckas förbättra alltihop beträffande strukturen och sånt större… Jag brukar bli så förlamad av sånt för att jag inte vet var jag ska börja, men just nu har jag faktiskt någon sorts flyt jag ska försöka klamra mig fast vid.

Det är roligt att skriva igen. Synd bara att det inte ryms riktigt i vardagen, idag var ju speciellt.

Och imorgon är det jag som ska ta med barnen ut och Jonas som får göra vad han vill hemma. Dvs spela tv-spel. Alla har vi våra olika prioriteringar… :)

Konsten att skriva en bästsäljare

Konsten att skriva en bästsäljare Detta är en inspirerande och lättläst bok om att skriva. Min egen skrivlust har vaknat, efter att ha legat i ide i ett år, och den här boken blåste ytterligare liv i den. Fast tyvärr hinner jag inte ägna mig åt sådant nu – jag får nöja mig med att läsa om att skriva. :)

Boken är som sagt lättläst, den går inte på djupet med någonting och ger snarare entusiasmerande små tips än att verkligen grotta ner sig i ämnen som hur man bygger bra berättelser med bra dramaturgi, karaktärsteckningar med mera. Den berör allt sådant, fast väldigt ytligt och ofta huvudsakligen genom att kända författare intervjuas om hur just de gör. Skrivande känns väldigt lätt när jag läser om det i den här boken. Ärligt talat är jag inte säker på att jag hade orkat läsa en tyngre skrivarbok just nu, så jag är nöjd med detta enkla och att ha fått skrivardrömmarna återuppväckta så smått.

En rolig detalj var att läsa om Leif GW Perssons förhållande till omskrivningar: när han lämnar in en bok till förlaget är den klar. Vill de ändra något byter han förlag.

BokinfoTitel: Konsten att skriva en bästsäljare
Författare: Lagerwall, Katarina & Wennersten, Lina
Förlag: Alfabeta
ISBN: 9789150113549

Ön Storkvippa – alster från tredje klass

Den här lilla berättelsen kändes nästan sorgligt att hitta. Jag trivdes inget vidare efter flytten från Stockholm till Nyköping och det är lätt att tänka att den egentligen handlade om mig, att jag ville flytta tillbaka och att det var omöjligt.

En gång för länge sen bodde jag och min familj på Storkvippa. Vi flyttade en dag, jag vet inte varför. Jag ska rymma till Storkvippa med min bror Janne och min syrra Ebba. Själv heter jag Eddie. Jag Janne och Ebba packar just nu. Filtar sovsäck, karta kompass pengar ficklampa, mat badkläder handduk simglasögon m.m. Oj, jag hör steg kvickt in med packningen i garderoben. Mamma och pappa vet inte att vi ska rymma. Det ska de inte heller få veta. Nu kommer pappa in. Eddie, ni har varit så hemlighetsfulla på sista tiden. Och vad är det ni gömmer i garderoben? Ingenting svarade jag. Då öppnade pappa garderobsdörren och så fick han veta allt. Inget mer med den rymmningen.

SLUT