Månad: februari 2019

I läsutmaningen, som jag är på sluttampen av, ingår att läsa “En bok du tidigare läst och inte gillat”. Jag kände mig… inte jättesugen på det faktiskt. Men det är klart att det kan finnas poänger med att läsa om böcker man försökte sig på innan man var mogen för dem, jag kan förstå det.

Jag valde Morvern Callar. Jag var inte överdrivet imponerad förra gången jag läste den och betyget jag satt på Goodreads var 1/5. Jag kom egentligen inte ihåg mycket mer än det jag skrev då, att jag störde mig på språket och att det var ett himla tjat om hur Morvern duschade, smorde in sig, tog av och på kläder och målade naglarna, som att den manliga författaren kanske var lite för fascinerad av att leva sig in i hur det skulle vara att ha en kvinnokropp…

Det är en ganska konstig bok. Den börjar med att Morvern hittar liket av sin pojkvän i en blodpöl i deras gemensamma lägenhet. I stället för att reagera på något väntat sätt tycker hon att det är lite jobbigt att behöva kliva över liket för att komma åt köket och hon sätter igång att göra sig i ordning för att gå till jobbet. Hon genomlider en vanlig dag på stormarknaden och går sen ut och festar med vännen Lanna. De super, super lite till och har gruppsex.

Under omläsningen var jag faktiskt beredd att kanske höja betyget till… tja, rentav 3? Jag störde mig fortfarande på språket, vilket kanske är enormt orättvist mot författaren då jag läser boken översatt och en hel del av det kan vara ett försök att översätta skotskt dialektalt talspråk, och hur det tjatas om väldigt vardagliga saker, men ibland glimrade berättelsen till trots allt. Det kan vara små saker som en anekdot i baren om en man som blev fastkilad mellan tågvagnar. Och lite intressant är det ändå att följa de stora dragen i vad Morvern gör och hur vänskapen med Lanna utvecklar sig och relationen till fosterpappan med mera. Men… tja, problemet är väl att det inte utvecklar sig så mycket. Det blir mest detta evinnerliga tjat om hur Morvern super, duschar, badar, målar naglar, tar på och av kläder, smörjer in sig, solar, plockar i sig mat… och det med irriterande språkgrejer som “sej”, “mej”, omarkerad dialog och en överdriven användning av “man” när det är uppenbart att det egentligen är jag/Morvern som åsyftas. Exempel:

“Jag pausade i klättrandet varje gång mitt hjärta började dunka hårt i halsen och man kunde känna små droppar av svett under ryggsäcken.”

Jag tog av solglasögonen och bara låg och lät solen gå lös på mej. När jag hade ögonen hårt hopknipna var det mörkt med småsprakande ljus och sen när jag gläntade på ögonen såg man en rödaktighet.

Betygshöjning blev det, men bara från 1 till 2. Det blev helt enkelt för tjatigt och intetsägande en lång stund på slutet också. Jag tröttnade.

Läsutmaningen
Jag är i sluttampen av läsutmaningen! Har bara en pågående e-bok + två pappersböcker kvar efter att ha bockat av denna.
22. En debutroman. (Upptagen)
53. En bok med ett egennamn i titeln. (Upptagen)
63. En bok berättad ur kvinnlig synvinkel. (Upptagen)
64. En bok som är skriven i jagform. (Upptagen)
83. En bok du tidigare läst och inte gillat.
92. En bok som filmatiserats, men där du inte sett filmen än. (Upptagen)