Sander 4 månader

Sander
Babysittern var ett mycket bra köp! Den är i princip bofast i badrummet just nu.

Lillplutten har hunnit bli fyra månader!

Gör:
En ny favorit är att ”stå”, det vill säga att ta spjärn med fötterna (helst barfota) mot ett lämpligt underlag medan vi håller honom under armarna. Då kan han skratta riktigt rejält.

Han blir allt stadigare i nacken och kan hålla huvudet själv litegrann, men vi håller alltid en hand i närheten för säkerhets skull.

Han börjar så smått kunna greppa saker och föra dem till munnen. Mycket intressant att smaka på (= slemma ner) saker. Men det är fortfarande lättast med händer och sånt.

I babygymmet ligger han och drar i leksakerna en del. Men han ledsnar rätt fort om ingen är där och leker med honom, oftast när vi äter får jag ta upp honom i knät efter ett tag.

Det är roligt att se att Sander och Ava har utbyte av varandra. Ava är väldigt förtjust i Sander och Sander kan faktiskt gå från att vara ganska missnöjd i babygymmet/babysittern till att bli riktigt glad om hon kommer och underhåller honom.

Vi har ändrat vardagsrutinen lite nu, tidigare passade ju Jonas Sander när jag duschade, men nu får han sitta i babysittern. Bra för Jonas att komma iväg lite tidigare på mornarna.

Annars är det mest mat, sömn och mys som gäller.

Sander på farmorfilten
Sander har fått en filt av farmor.

Säger:
Det mest tydliga som hänt är att han nu uttrycker många olika grader av missnöjdhet. Första nivån är agiterat ”prat” och sedan kommer några mellansteg innan skrik för full hals.

En lite roligare utveckling är hörbart skratt. Och ibland kan det bli ganska långa haranger av små söta pratljud.

Äter:
Fortfarande bröstmjölk, fortfarande ofta.

Nu vid fyra månader kan man ju börja så smått att låta honom smaka på mat. Jag är kluven. För ett tag sedan längtade jag till fyramånadersdagen av den anledningen, sen började jag känna att ”han ju är så liten”… Nu vet jag inte riktigt. Vi får se hur det blir. Ibland känns det lockande att börja med gröt, för att testa om han sover längre på det. Har nog inte dunderbråttom, men kanske blir det något litet smakat snart? Har onekligen tänkt flera gånger på sistone när vi ätit puréliknande mat, typ blomkålssoppa eller bananglass (mixad fryst banan, eventuellt med t.ex. jordgubbar också), att snart så kan han vara med och äta…

Sover:
Om dagarna mest i bärselen, på väg till och från förskolan. På kvällen och natten är det amning i sängen som gäller. När jag skriver detta har jag just lämnat honom i sängen, efter att ha ammat honom till sömns. Det går ibland, men långt ifrån alltid. Han är så rackarns lättväckt!

Vissa nätter känns rätt bra, andra nätter blir det väldigt mycket amning med täta sidbyten. Och så sover han som en baby lagom tills det är dags att gå upp…

Vi har försökt litegrann att få honom att sova i spjälsängen. Det har inte gått något vidare. Eller tja, rekordet är cirka 5 minuter och det föregicks av stora ansträngningar.

Men på sistone har jag ändå märkt att han börjat sova liiiite lite grann i vagnen/selen även efter att vi kommit in. Inga långa stunder, men även om jag så bara får 20 minuter egentid är det ju mycket bättre än ingenting… Hoppas att det kan fortsätta och ännu hellre öka. I början sov han ju ganska länge i bärselen efter att jag kommit in, sen slutade han helt och hållet med det.

Jag pendlar mellan att vilja träna spjälsängssovande och att bara vilja ta det som det kommer och se till att ge honom all närhet, mat och vad det nu är han behöver, utan att försöka forcera någonting. Jag menar, han lär ju inte amma sig till sömns när han är 15, så det löser sig ju så småningom… Ibland känns det bättre än annars att låta honom diktera villkoren. Jag är ju hur som helst helt klart för obeslutsam och mjäkig för att klara av att tvinga på honom några rutiner. Vill inte att han ska skrika och vara ledsen, vill inte försöka tvinga honom skrikande och gråtande, för tänk om han inte bara är purken för att vi vill att han ska sova själv, tänk om han är hungrig eller något? Och det är mysigare att ligga i sängen och amma och pilla på mobilen än att bära runt skrikande, missnöjd bäbis… så mest är jag lat, kanske.

Dags att hämta storasyster
Jag vill att både bärsele och vagn ska funka, så jag varvar dem. Är det mycket snö eller väldigt kallt är det bara sele som gäller. Annars lämnar jag ofta med vagn och hämtar med sele. Det har att göra med sannolikheten för att jag behöver gå in på förskolan, de är nästan alltid ute på morgonen men varierar eftermiddagen. Jag gillar inte att lämna vagnen utanför, mycket för att det är så stor risk att han vaknar och skriker, vilket han mycket väl kan göra hela vägen hem sen…

Bekymmer:
Jag tycker att han är förkyld i ett, åtminstone hostig nästan jämt. Ett tag under ”vabruari” var Ava och jag ganska rejält dåliga (influensa?) och i slutet av den perioden blev även Sander mer påtagligt förkyld. Han kändes ganska varm, tyckte jag, men jag mätte aldrig högre än 38,0°. Skönt. Har aldrig uppfattat det som att han blivit riktigt risig, mer långdraget småförkyld.

Skorven är tillbaka, lite, lite. Nästan svårare att få bort det när det är lite än när det är mycket. Har inte försökt så mycket, men det får väl bli i badet nästa gång eller så.

Ögonklegget fortsätter.

Har på sig:
Storlek 62. Har ägnat månaden åt att gallra ut i stort sett alla 56:or. Har även levlat i blöjor, nu kör vi Pampers New Baby storlek 2. De har just uppdaterat blöjorna och lagt till en kissindikator som är urfånig. Det är ett gult streck som löper längs med blöjan. Är det kiss i den blir strecket blått. Hmm. Har man fått av ungen kläderna så att man kan se strecket finns det väl lättare sätt att avgöra om blöjan är bytdagsblöt eller inte? Strecket ger ingen indikation om huruvida det är mycket eller lite blött heller…

Axplock Sanderkläder, 4 månader
Axplock av kläder som används nu.

Se även:
Sander: 1 mån 2 mån 3 mån
Ava: 1 mån 2 mån 3 mån 6 mån 9 mån 10 mån 11 mån

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *