Hoppa till innehåll

Månad: juni 2011

Äckelpäckel i träd och buskar

Usch! Äckliga spinnmalslarver har helt tagit över somliga träd och buskar i Landvetter. Ett träd nära oss (inte det på fotot) är HELT vitt av silkestrådar och alla blad är uppätna. Larverna hänger i krälande klasar och äter, äter, äter.

Vår egen buske har också fått några vita tussar. Vill inte ha dem där. Usch.

Har inte sett värre sedan en promenad längs Nyköpingsån för många år sedan.

1 kommentar

Det där med att skriva… ska det vara så svårt?

Tangentbordet från vilket orden borde flöda...
Jag skriver inte för tillfället, det kan man faktiskt inte påstå. Jag tänker desto mer på det och jag har just börjat läsa Elizabeth Georges handbok i skrivandets konst, Skriv på!, en riktigt inspirerande bok om hantverket.

Hur svårt kan det vara egentligen? Ok, jag har knappt nån tid, men så är det ju bara. Man måste använda den som finns. Om jag verkligen gick in för det skulle jag kunna skaka loss en timme nästan varje dag. Spelar ingen roll att jag egentligen skulle vilja kunna ägna hela dagar eller ännu hellre hela helger åt skrivandet, för det är inte realistiskt. Det är väl inte bättre att strunta i det?

Det är så mycket smått som äter upp min tid. Men måste det vara så, egentligen?

Och att välja projekt… att jag har för många pågående projekt att välja mellan, är inte det bara ett lyxproblem egentligen? Jag vet ju att det inte spelar så stor roll vilket jag jobbar med, så länge jag bara fokuserar på ett och ror det i hamn. Ändå känns det så svårt. Vilken sorts texter vill jag skriva? Jag har tre kapitelböcker för barn, en bilderbok och en eller två vuxenböcker (eller kanske “unga vuxna”) som någorlunda aktiva projekt (dvs påbörjade utan att vara helt och hållet övergivna). Vad är min grej? Försöker jag skriva barnböcker bara för att jag lurar mig själv att det är enklare, eller är det vad jag vill? Vore det inte häftigare att skriva vuxenböcker? Och hur gör man i så fall det utan att det känns banalt..?

Uppenbarligen vill jag ju skriva. Annars skulle jag ha glömt det vid det här laget och inte ständigt önska att jag skrev.

1 kommentar

Vegomässan i Malmö

Idag har vi gjort en utflykt ända till Malmö och Vegomässan. Åh, vilken dag!


Ava äter Tofulines nya strutglass. Mums. Och gratis!

När vi kom gick vi direkt till grillen och köpte tzayspett, potatissallad och tzatziki. Mmmmums. Sen gled vi runt på golvet och tittade på allt som utställarna hade att erbjuda. Vi har smakat så mycket gott, köpt så mycket bra, träffat trevliga människor och dessutom hunnit promenera runt i Malmö, handla på Astrid och aporna, och testa stadens nyaste veganska restaurang, Kao’s. Där åt vi jättegod mat och fullkomligt fantastisk efterrätt!

Dessutom har det verkligen varit sommar idag! En toppendag!

Lämna en kommentar

Dannyboy & kärleken

Ärligt talat förväntade jag mig att den här boken skulle vara en charmig och småkul bagatell, så jag blev positivt överraskad av att den faktiskt kändes i hjärtat. Precis som i uppföljaren Vi har redan sagt hej då handlar det om en ung man, kanske inte helt olik författaren, som har kärlekstrubbel och svårt att bli vuxen. Den här gången introduceras den unge mannen på flykt genom Uppsala, iförd frack. Han kastar sig på tåget till Stockholm och väl framme räddar han en tjej som är på väg att kasta sig framför en tunnelbanevagn. Tillsammans flyr de från sina respektive verkligheter under en galen festnatt och långsamt rullas den oundvikliga bakgrunden upp för läsaren.

Även om jag inte direkt identifierar mig med huvudpersonen finns det en hel del jag kan känna igen. Studentlivet och valborgsfirande i Uppsala är till exempel kul att så smått få återuppleva. Och att huvudpersonen har bekymmer med ett jobbigt ex, det hittar också hem. Men det där charmiga och småroliga jag väntade mig passar faktiskt också in, för trots mer och mindre allvarliga problem skildras allt på ett lättsamt och underhållande sätt. Jag gillade Dannyboy & kärleken!

BokinfoTitel: Dannyboy & kärleken
Författare: Åberg, Daniel
Förlag: Forum
ISBN: 9789137126326
Lämna en kommentar

Långa läggningar

Just nu tar det lite längre tid för mig att lägga Ava än vad som är bra för mitt mentala välbefinnande…

Ava är i alla fall tydlig med sina känslor beträffande det hela:

– Ava, nu får du lägga dig ner och sova.
INTE SOVA, JA BI AJJ Å LESSEN PÅ DEJ, DE BI JA!

Hon vill hellre:
– GICKA MEJA VATTEN!
– LÄSA BOKARNA IGEN!
– Byta blöja på grisen: while (true) { DISEN HA BAJSAT! MÅTTE BYTA BLÖJAN! MYCKE BAJS, MYCKE BAJS… OJ, DE KOM PÅ MEJ! JA MÅTTE TÄTTA… }
– TÄTTA (klättra) NER GOVVET… NEJ MAMMA, INTE HÅLLA FATT MEJ!
– FUNGA LITE, MAMMA? FUNGA PINDELN? FUNGA BÄBÄ?
– DINNIFAJ! (Give me five) KAPPA HANDANA!
– KISSA POTTAN
– GÅ DAGIS!

Ack, giv mig styrka! Nu sover hon i alla fall. Onatt, sov gott, döm sött…

4 kommentarer

Huset är sålt!

Idag har vi skrivit kontrakt med köparna av vårt hus, så nu finns ingen återvändo. Känns skönt!

Och nu slipper vi tassa runt i ett visningsstädat hus och svära över att barnstolen/toalettborsten/diskmedlet/[insert valfri sak man behöver] är någonstans i förrådet. När vi har tagit in allt, vill säga.

2 kommentarer