njupeskärsfallet – Helenas dagar

Första dagen i Idre (måndag 18 juli) åkte vi till Fulufjällets nationalpark och gick Njupeskärsleden för att se Njupeskärsfallet. Det är 1,9 km till fallet från starten och hela leden är 3,9 km lång och mestadels väldigt lättvandrad (en liten bit uppför bara), så det kändes som en lagom start med familjen. Sander, 9 år, och Ava, 13 år, är inte särskilt vandringsvana eller vandringsintresserade, men kan i alla fall uppskatta vacker natur. Kan verkligen rekommendera denna utflykt, ett måste om man besöker trakten!

Vi var inte ensamma om att besöka platsen. Jag väntade mig nog en liten parkering mitt ute i ingenstans, men det var en stor parkering med vakter och massor av bilar och folk. Lite längre fram fanns restaurang, toaletter, Naturum m.m. Klart mer civiliserat än jag väntat mig och det var inte precis någon ensamvandring, men inte heller så mycket folk att det störde.

Vägen till vattenfallet var väldigt fin med vacker natur och porlande bäckar. Där man först såg vattenfallet på håll fanns en rastplats, så vi åt vår medhavda lunch där, liksom flera andra sällskap gjorde. Till min stora förtjusning kom ett gäng fräcka lavskrikor och försökte sno mat från folk. Jag hivade upp stora kameran och fick mig ett nytt fågelfotokryss, lavskrikor har jag inte sett förut!

När vi började gå igen var det inte långt kvar till vattenfallet. Snart kom vi till en trätrappa som vi gick nerför och vidare på en träbro fram till en plattform närmare vattenfallet. Sen kunde man fortsätta ännu närmare genom att klättra på stenar i ravinen.

Njupeskärsfallet var riktigt mäktigt!

Dessutom fick jag ett till fågelfotokryss på tillbakavägen när några forsärlor skuttade runt på stenarna en bit bort.

Det var roligt att vi fick gå en annan väg tillbaka till parkeringen! Vi bjöds på riktigt fin utsikt mot fjällen och spanade in Städjan, som vi hade planer på att bestiga. Vi beundrade myrstackar som var lika höga som Sander…