Twitterbyxorna och ny t-shirt live

Jag bad Ava mannekänga i sina nya kläder. Jo, tjena. Det blev att bokstavligt talat jaga henne med kameran som vanligt.

Twitterbyxorna från Mysungar är helt fenomenala! När jag ville att Ava skulle prova dem gick hon inte alls med på det först. Till slut gav hon med sig, men sa strängt: Okej mamma, de e SISTA gången! Jag lovade att hon skulle få tillbaka sina andra byxor när vi visat pappa och fotat, men då ville hon prompt ha på sig de nya i stället. Så jag antar att det är gott betyg även från hennes sida.

T-shirten är från PajaS och har premiäranvänts på dagis idag.

Våga vägra Lindex/KappAhl/H&M/Cubus

Vilken tur att den här nätvreden angående ojämställda barnkläder brutit ut just nu, när Ava för en gångs skull börjar behöva lite nya kläder (hon har kunnat ha samma i typ ett år!). Jag känner mig sporrad att anstränga mig lite extra för att undvika de stora kedjorna med de traditionella kläderna. Jag har köpt en del hos dem förut, det får jag erkänna. Mest förhållandevis neutrala saker faktiskt, som enfärgade baströjor. De är ju lätt billigast på sånt. Men jag är så less, less, less på hur det ser ut när man handlar hos dem!

Lisa på Onekligen har efter tips från besökarna sammanställt en lista med alternativ. Jag tog tillfället i akt att tipsa om Mysungar och Pajas, som jag ju själv gärna anlitar.

Men det är förtvivlat synd att det ska bli en klassfråga att slippa klä barn enligt stereotypa mönster. De flesta alternativen är ju så dyra att inte ens rea hjälper särskilt mycket. Jag gillar till exempel Polarn o Pyret, som är den enda icke-könsstereotypa barnklädesbutiken i hela Nordstan (där jag oftast handlar), men köper jag någonting där är det så dyrt att jag får ångest i minst en vecka och sitter och bläddrar Tradera i panisk jakt på något billigt att kompensationsköpa för att slå ut kostnaden över flera plagg. Och då är jag ändå inte särskilt fattig.

Villervalla är lite humanare i priserna, men fortfarande dyrare än jättarna. Det största problemet med att handla där för mig är att butiken ligger i Haga, där jag aldrig är, och att webshoppen är rätt usel med illustrationer av kläderna och inga måttangivelser, samt ofta urplockad vad gäller storlek. Men det är ju i alla fall milsvida bättre än när jag försöker leta efter kläder från trevliga märken som Maxomorra, Duns och liknande. Det är helt omöjligt eftersom de säljs av en drös återförsäljare och ingen har något i lager, nånsin. Jättetråkigt.

Nåväl. Nu har jag i alla fall nätshoppat lite. Jag har kläder på ingång från Mysungar, Villervalla och Uni Outlet. Återstår att se om de passar eller är för stora/små för att använda nu… för nej, det är baske mig inte lätt med storlekar!

Jag har lagt en hel del i min minneslista på Tradera också, för det är ju ett sätt att kanske lyckas komma över kläder till priser som känns bättre än de skulle kunna göra. Men de har ju kategoriindelningssystemet från helvetet eftersom man inte kan titta på någonting mer filtrerat än ”Barnkläder” utan att välja kön (och storlek samtidigt, t.ex. ”Flick 98/104”, så urbota idiotiskt!) och dessutom låter säljarna placera kläderna i kategorierna på ett helt godtyckligt sätt. Det blier ett fasligt klickande om man vill titta på t.ex. alla tröjor i storlek 92 och 98.

Och kom nu inte och säg att ”det finns viktigare saker” att bry sig om. Viktigare än vadå? Vem bestämmer det? Du kanske? Ska du bestämma en sak som är viktigast av allt och så ska vi andra bry oss om endast just det? Jäklar, vad jag är trött på att höra ”det finns väl viktigare saker”! Gissa om man hör det ”ibland” som vegan? Och det är så löjligt! Det är bara en härskarteknik för att trycka ner någon, det är inte det minsta konstruktivt. Visst finns det kanske viktigare saker än det mesta (men åter igen, vem avgör det?), men det betyder ju inte att man för den skull ska skita i allt annat!

Finfin byxvinst!

För ett tag sedan vann jag en tävling hos PajaS och nu har vinsten kommit med posten: ett par byxor som jag fått bestämma helt själv hur PajaS-Pia skulle sy! Jag passade även på att köpa en matchande tröja. Jag tycker JÄTTEMYCKET om kläderna!

Avas nya kläder

Ja, jag vet… alla nya människor vi träffar kommer att säga ”Nejmen vilken söt… pojke?” och ja, jag börjar faktiskt tycka att det är rätt tradigt. Kanske inte mest att de gissar fel, utan snarare att de prompt måste gissa, att det ska vara så förbannat viktigt. Om man undrar går det ju alldeles utmärkt att fråga något neutralt, som ”vad heter den här sötnosen?”, och så får man ju strax reda på det… Det enda som funkar för att folk inte ska tro att Ava är pojke är om hon har babyrosa på sig och det är ju skittrist. Folk har gissat på pojke även när hon haft cerise och lila på sig. Eller alla sorters färgglatt, även om det går mest i rött. Jag skippar nog blå tröjor med monstertruckar (om jag inte hittar någon jääättefin…), men annars tänker jag faktiskt låta henne ha kläder jag tycker är fina snarare än kläder som visar att hon är tjej!

För se bara så fin hon blev i de nya kläderna! Lite att växa i också, det är bra:

Avas nya kläder

Avas nya kläder

Det visade sig att byxorna funkar rätt bra till hennes randiga Villervalla-tröja också:

Avas nya kläder

Kolla gärna in det finfina pirattyget i sin helhet hos designern Johanna Ahlard. Det är väldigt poppis på sömmerskebloggarna nu, för det är ju så underbart och inget plagg blir det andra likt eftersom det händer så mycket i det.

Jag har en PajaS-tagg på flickr, där man kan se allt fint jag köpt/vunnit från PajaS.