Idag gick Ava hela vägen till affären!

Göteborg hälsar oss för övrigt välkomna hem med regn. Vad annars?

För ett tag sedan blev som sagt Ava hela 1½ år gammal. Här är lite ur livet just nu:

• Hon har blivit mer benägen att prova att säga ord vi föreslår, men är fortfarande selektiv. Vill hon inte prova säger hon nästan alltid “ess”, eller hur vi nu ska stava hennes “universalljud” (det funkar även tillsammans med uttrycksfullt kroppsspråk som “vad är det?”, “vill ha den!” och mycket annat).
• Några ord hon säger bra: Ava, mamma, pappa, bäbis, bajs, majs, berg (bäj), träd (tää), hej.
• Några ord hon säger lite eget: dlindlin (välling eller ringring som i telefonens ljud m.m.), ka (macka, anka…), ta (vatten, andra drycker), tass (tack).
• Hon förstår inte skillnaden på “kan du säga” och “vad säger”. Hon har lärt sig att man säger voff när någon säger hund, men provar inte att säga hund.
• Hon kan väldigt många ord som hon inte säger. Hon har t.ex. blivit väldigt bra på att peka på saker när vi frågar var något är (i böcker och i verkligheten) och hon följer enkla instruktioner som “lägg den i lådan”.
• När vi frågar “är du glad?” svarar hon med att fejkskratta. Ber vi henne att säga “blad” gör hon samma sak. Så även när Jonas sa att han skulle ha marmelad på sin macka…
• Något av det bästa hon vet är att dricka ur riktiga glas, ju större desto bättre. Hon är riktigt bra på det, klarar till och med våra stora halvlitersglas om de inte är för fulla, men dessvärre är det näst bästa hon vet att hälla ut drycker ur glas…
• En favoritleksak nu är hennes nya kamera-vik-mobil som hon precis fått. Den är förstås inte riktig, men *sccchhh!* säg det inte till henne!
• Hon har blivit mycket bättre på att klättra upp i t.ex. säng och soffa, det har hon egentligen inte varit särskilt intresserad av tidigare. Mest tycker hon om att klättra upp i sin fåtölj.
• Just nu är hon inne i en period när det kommer nya tänder hela tiden. Det är stora tänder och det verkar jobbigt. För ett tag sedan hade hon 39,5 graders feber, vilket antagligen var på grund av tänderna. Hon mår bättre nu, men det märks att hon har besvär fortfarande.
• Hon är väldigt mammig och pappig nu. Är vi t.ex. ute och går och en av oss stannar lite eller går åt ett annat håll en liten, liten stund börjar hon genast ropa “mamma” eller “pappa”.
• Hon är blyg nu, kan bli helt förtvivlad i vissa situationer när vi pratar med andra människor. Hon blir lugn om hon får vara i famnen och kramas, men det kan ta tid att acceptera nykomlingarna. Samtidigt tycker hon det är väldigt roligt att få leka med dem sen.
• Vi har precis bytt ut ett gäng tygblöjor, sålt våra gamla bumGenius-pocketar och köpt nya Fuzzi Bunz Onesize i stället. Så här ser de nya ut, fina och färgglada. Det är nog blöja som gäller ett tag till, men hon är åtminstone inte livrädd för att sitta på pottan som hon var tidigare…
• Hon älskar att titta på sig själv i kameran och kan därför vara ganska svår att fotografera… som i den här filmen.

Jag har hittat ett bra verktyg för att göra längd- och viktkurvor, det finns här. Så här ser Avas kurvor ut nu (men det var några veckor sedan hon blev vägd och mätt):

Klädstorleken är huvudsakligen 86.

Ja, det finns förstås hur mycket som helst att nämna, egentligen!

Ganska länge nu har jag sagt att Ava är “snart 1½ år gammal”. Det började kännas fånigt att räkna månader någon gång där vid 14-15 månader, men det kändes ändå som att det var ett tag kvar till 1½. Och idag är hon plötsligt 1½! Hur gick det till? Vi har inte ens firat…

Nu har Ava hunnit bli 17 månader gammal och det är alltså bara en månad kvar tills hon är 1½ år gammal. Jag skrev visst inget när hon fyllde 16 månader, men jag skrev ju desto mer när hon fyllde 15 månader, så det kanske jämnar ut sig?

Det händer mycket hela tiden och hon förstår verkligen mycket av vad man säger. Orden hon säger har också blivit fler, även om hon kanske inte uttalar och använder dem helt korrekt alla gånger. Bäbis och majs är två nya ord som utomstående kan uppfatta, men mycket förmedlar hon med egna ljud som åtminstone jag och Jonas förstår för det mesta. :) “Bäbis” säger hon för övrigt om alla barn upp till en sisådär åtta år gamla…

Vi brukar räkna och rabbla alfabetet med henne ibland. Hennes favoritbokstav är B, den säger hon gärna Det finns bokstäver och ord hon inte vill försöka säga också, då säger hon sitt “universalljud” som låter ungefär som Ess. Det funkar bra som “Vad är det?” också, eller kanske “Ge mig den”, eller lite vad som helst…

Hon har också blivit bra på att peka på bilder, bokstäver och siffror när vi frågar “Var är spaden?” eller “Var är 2?”.

Det är skönt att det har blivit vårigt. Ava har fått gympaskor och kan springa ute mycket lättare. Hon orkar inte gå så länge, men hon blir duktigare och duktigare för varje gång vi är ute.

Hon måste ha vuxit också, för hon når plötsligt så mycket. Nu kan hon både tända och släcka lampor, vilket är ett lyft jämfört med att bara kunna släcka och sen stå och skrika…

Favoritsysselsättningar just nu är bland annat att sopa och att blaska vatten. Hon kan stå hur länge som helst vid en rinnande vattenkran och fylla sina muggar och hälla och fylla och hälla och fylla och… sen blir hon tvärförbannad när hon inte får fortsätta. Hon har ganska mycket humörsvängningar…

Apropå vatten har hon blivit riktigt duktig på att dricka ur vanliga glas av varierande storlek och hon tycker att det är väldigt roligt. Alltså vill hon ha alla glas/muggar hon ser, oavsett vem de tillhör och vad de innehåller…

Det är ganska svårt att fota henne, dels för att hon springer runt så mycket och dels för att hon kommer och vill titta på bäbisen i kameran. “Bäbis, bäbis”, säger hon och pekar på displayen därbak.

Jag träffar henne tyvärr alldeles för lite i veckorna nu när jag jobbar. Det är tråkigt, men jag gör mitt bästa för att hinna hem så jag får träffa henne en stund åtminstone. Försöker börja tidigt och är osocial nog att ta kortlunch varje dag. Det är alltid roligt att komma hem till en Ava som säger “Hej!”.