Jag skriver i Word igen, efter att inte ens ha haft det på min dator på evigheter.
Ett tag skrev jag i liknande gratisprogram, jag testade Open Office och Libre Office. Men de var inget vidare då i alla fall (länge sen). Så jag bytte till Google Docs. Det är ju ganska enkelt, men väldigt bra… tills dokumentet blev för stort. Då blev det dundersegt att redigera, så det funkade helt enkelt inte längre (också ett tag sedan, så möjligheten finns förstås att det är åtgärdat). Att ha allt online var ju också trevligt, så det blev att jag testade ett annat onlineverktyg, nämligen Novlr. Jag gillade det! Det hade en smidig kapitelindelning så att man jobbade med ett kapitel i taget och växlade mellan dem i en lista till vänster. Man såg också wordcount per kapitel nere i hörnet, vilket jag gillade. Gränssnittet och texten när man jobbade med den var riktigt snyggt, men det var bökigt att få ut texten från Novlr (även om jag gillade att det var lätt att exportera till .epub) och formateringsmöjligheter för exporten saknades. Det saknades också många viktiga funktioner, som att kunna köra sök-och-ersätt i hela dokumentet.
(Jo, jag har testat gratisversion av Scrivener också, men inte fastnat.)
Så nu är jag tillbaka i Word sedan en tid. Det känns bra. Framför allt för att navigeringspanelen finns, där man får en klickbar lista med alla kapitel. Det är ju så svårt att ha överblick över ett manus, men det här underlättar verkligen.
Ja, de oklatschiga kapitelnamnen är alltså mest för att jag ska hitta rätt i dokumentet. Får se om jag ens ska ha kapitelnamn sen.
Hoppas att jag lyckas sy ihop det här manuset snart…
Min påsk går i redigeringens tecken! Jag har fått min lektörsfeedback från Johanna Lindbäck på Jessicamilla, så det är den jag jobbar med nu.
Johanna anmärkte på en hel del saker som jag nog egentligen själv känt att de skaver i texten. Verkligen bra att få dem konkretiserade, för det var så luddigt och svårgreppbart innan, men har klarnat en del nu så att det känns mycket tydligare vad jag behöver åtgärda (om än inte alltid lätt…). Det handlade mycket om att bättre hålla mig inom ramarna för mina karaktärsbyggen, samtidigt som karaktärerna inte får bli för svartvitt antingen onda eller goda. Ett par karaktärer ska lyftas fram mer, andra ska mest balanseras och bli mer trovärdiga. Och så behöver det hända något mer i mitten av berättelsen, där det blir lite segt. Typ så…
Annars var hon väldigt positiv och det är ju kul! Så här:
Nu har jag läst ditt manus Jessicamilla med stort nöje. Jag tycker att det är jättebra! Och detta säger jag med total ärlighet, inte bara för att vara snäll i början innan det stora men-et kommer farande. Ditt manus känns verkligen bearbetat, genomtänkt och kunnigt. Du har undvikit så många nybörjarfel; skriva för långt eller kort, ligga mycket eller lite fel i ton och innehåll mot den tänkta läsaråldern, ösa på med handling som aldrig fördjupas, vara för gullig och/eller för gammaldags, med mera. Allt det där glider du galant förbi. Från första sidan känns istället det mesta väldigt säkert och bra i fråga om både hantverk och handling. Som tur är så höll den känslan i sig fram till slutet. Jag tycker att du har fått ihop en vardagsskildring med en fin mix av humor, mys, känslor och djup. Grattis till det!
(sen kom såklart det lilla men-et)
Jag fick bra boktips också och reserverade därför tre böcker på biblioteket. Vilken bra tajming att jag fick mail om att de kommit in så att jag kunde hämta ut dem igår, lagom till min skrivarhelg!
För evigheter sedan ansökte jag om att få bli Librarian på Goodreads.
Goodreads är alltså sajten där jag loggar böcker jag läser och vill läsa. De har en enorm katalog med massor av bokdata. Är man inte librarian kan man lägga till nya böcker, men inte ändra befintliga. Det är väldigt störande eftersom vissa böcker kanske saknar viktigt data – jaaaa, viktigt för en statistiknörd som t.ex. vill kunna se totalt antal lästa sidor och så står det 0 på en bok?! Dessutom är det väldigt ologiskt att förstå vad man kan göra och inte göra som icke-librarian och jag har hamnat i lägen där jag har råkat göra fel saker som jag sen inte kan göra ogjorda, t.ex. Jättedumt.
Idag fick jag mail om att jag blivit Librarian! Det trodde jag baske mig inte! Men jag är såå nöjd. Plötsligt är sajten mer logisk. Man kommer nånstans när man klickar på Combine Editions, till exempel? Liksom, wow. Och det går att göra det också! Nu kunde jag till exempel kombinera ihop olika editions av Lillebror och Karlsson på taket, så att citatet jag råkade lägga in på en annan registrerad variant än den jag läser faktiskt nu syns på den jag läser. Wohoo!
Himla nöjd!
En sak som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med nu: Goodreads uppfyller så mycket av mitt behov av bok-bokförande att jag inte känner samma motivation att bokblogga längre. Jag har halkat efter pga tidsbrist och sjukdom och det känns långt borta att komma ikapp… Argh, jag vet inte hur jag ska göra. Jag hade ju typ slutat bokblogga ett tag, men sen fick det ett uppsving… och det var ju kul, men nu vet jag inte längre. Fast ska jag sluta bokblogga här borde (pga vill, för att komma ihåg mer) jag skriva något om böckerna på Goodreads och det gör jag ju inte… så jag måste bestämma mig.
Igår var jag i publiken till Avas basketmatcher i Stuvsta (mot AIK och Tensta) och sen fick hon åka hem själv från T-Centralen och jag åkte vidare på geocachingäventyr. Jag har ju en pågående kommunutmaning, så jag siktade på att logga i Tyresö, Haninge och Nynäshamn. Haninge bråkade dock med mig såpass att jag fick åka hem utan att ens ha tagit mig till Nynäshamns kommun, men idag kom jag på att jag kunde kombinera ett ärende på stan med en ”liten” avstickare med pendeln, så idag lyckades jag.
Jag har nu loggat i 20 av 26 kommuner. Kvar att logga är: Botkyrka, Ekerö, Nykvarn, Salem, Vaxholm och Österåker. Inte såå mycket ju?
Min ursprungliga plan för helgen var att ta med Sander + eventuella övriga frivilliga och besöka Vaxholm. Det kunde vara lite mysigt att bara spana in ett nytt ställe, tänkte jag, och logga minst en cache såklart. Men Sander har haft feber och hosta hela helgen, så jag åkte iväg själv i stället och sparade Vaxholm till en annan gång.
Jag trodde inte att vare sig Tyresö, Haninge eller Nynäshamn skulle bli något speciellt utan mer ”åka till första bästa ställe innanför kommungränsen och logga något vad som helst”, men Tyresö slog mig med häpnad! Jag trillade in på en myst som såg kul ut för ganska länge sedan och löste den trots att den låg i Tyresö, så det blev den jag tog sikte på. Och den visade sig ligga på en väldigt fin plats, nämligen vid Kolardammarna. Det är egentligen en vattenreningsanläggning, men en väldigt fin sådan:
Sen åkte jag buss jäääättelänge till Handen, där jag hoppades få ta en cache innan vidare färd med pendeln till Segersäng (första stoppet i Nynäshamns kommun). Men jag gick bet på den och det fanns inga lämpliga andra särskilt nära, så jag hoppade på pendeln och klev av på ett nytt ställe innan kommungränsen. Det blev Tungelsta, för det såg ut att finnas många cacher där.
Jag borde ha kollat lite bättre bara, för de flesta krävde specialverktyg… så det fanns inte alls så många som jag hade hoppats. Hoppades fortfarande hinna med pendeln vidare, men när jag misslyckades med två cacher som krävde ståtligare kroppslängd än min (tror jag, om jag tolkade dem rätt i alla fall) kändes det lite jobbigt… Tredje försöket i Tungelsta bar i alla fall frukt, men efter det fick jag åka hem för att hinna till middagen.
Idag blev det som sagt en ”liten” avstickare till Segersäng. Ganska skönt att sitta på pendeln och läsa i 48 minuter! Väl på plats råkade jag välja en dålig väg till cachen och fick traska runt i klafsig skog lite onödigt mycket… Och sen hann jag med en cache till eftersom pendeln bara går en gång i halvtimmen.
Håller även på och servar mina egna cacher… kommer att flytta två mystfinaler och tyvärr arkivera en trad. Sen har jag lite idéer till nya, men alldeles för lite tid förstås…
Harry Potter-studion utanför London. Alltså Warner Bros Studio Tour London – The Making of Harry Potter, för att namnge korrekt. Det började med att vi sa att det vore roligt att besöka den, eftersom familjen är inne i lite av en Harry Potter-period nu. Det enklaste och billigaste vore förstås att flyga till London, men av klimatskäl känns det inte aktuellt. Fördelen med att åka tåg är ju att vi kan få se så mycket annat på vägen också! Så nu har vi bokat en 15-dagars tågsemester med Interrail-kort i sommar.
Har pusslat ihop en mycket spännande resa. Det enda som känns trist är att vi inte kan stanna längre på varje ställe, men det är en avvägning vi gjort. Vi kan inte resa längre tid och färre ställen blir inte heller bra pga i så fall väldigt långa resdagar och well, färre ställen (vi hade såklart kunnat skippa Dorset, men har en stark önskan att det inte bara ska bli storstadssemester)!
Så här blir det:
Dag 1: Stockholm-Köpenhamn. Den här sträckan går inte att boka än, men vi hoppas att vi kommer fram till Köpenhamn tidig eftermiddag och hinner se lite av staden. Bor på hotell nära stationen (dyrt…) eftersom vi åker tidigt morgonen därpå.
Dag 2: Köpenhamn-Fredericia-Hamburg (preliminärt, går ej att boka än). Åker tidigt för att hinna till vår bokade timeslot för att gå in på Miniatur Wunderland – så vi håller verkligen tummarna för att slippa tågförseningar. Bor på hotell skapligt nära stationen och MW. Vill gärna äta hamburgare i Hamburg. :)
Dag 3: Hamburg-Köln-Bryssel. Kommer fram ganska sent, men hoppas hinna promenera en sväng och titta på kissande statyer och sånt. :) Har bokat en AirBnb här så kanske får vi möjlighet att koka lite brysselkål också…
Dag 4: Bryssel-London. Vi åker ganska sent för att få lite mer tid i Bryssel + att man tydligen behöver vara i ganska god tid till Eurostar-tåget som går i tunneln under Engelska kanalen pga incheckning och säkerhetskontroll nästan som på flyget. Har bokat tre nätter på ett hotell i Watford Junction, pga billigt och nära Harry Potter-studion.
Dag 6: Harry Potter! Vi fick faktiskt anpassa hela resan efter vilken dag det gick att boka en tidig biljett hit. Det är rysligt populärt.
Dag 7: Vi har bokat tre nätter i ett AirBnb-hus i Weymouth, Dorset. (Där finns det en tvättmaskin, som säkert kommer att vara efterlängtad.) Eftersom vi har Interrail-kort, det går många tåg och platsbokningar inte behövs tänkte vi bara hoppa på något lämpligt tåg. Kanske åker vi till Bournemouth först för en titt där i några timmar innan vi åker vidare till Weymouth? Eller så åker vi senare och ser lite mer i London först, för att sen ta Bournemouth på hemresedagen? Det här tar vi som det kommer. Bournemouth vore kul i alla fall, mycket för att Jonas varit där på språkresa i yngre år.
Durdle door – exempel på natur i Dorset. Saffron Blaze [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia CommonsDag 8-9: Det finns så mycket att se i Dorset. Tänker att vi åker en dag västerut och en dag österut. Tanken är att det här ska vara en kontrast till storstadssemestrandet resandet annars består av. Här finns möjlighet till fina naturupplevelser!
Dag 10: Tillbaka till London. Hotell bokat i Wimbledon, pga sjukt billigt, 360 kr för ett familjerum – resans billigaste. Hoppas det är åtminstone hyfsat bra också – det såg ut så, men man vet ju aldrig.
Dag 11: London-Amsterdam. Kommer fram ganska sent, så har bokat två nätter på hotell i Amsterdam för att hinna se något.
Dag 12: Amsterdam.
Dag 13: Amsterdam-Berlin. Att det går direkttåg Amsterdam-Berlin och sen nattåg hem blev nog avgörande för beslutet att ta den här rutten hem. Kul att få se Berlin en liten sväng också, eftersom hela familjen gillade det när vi var där för ett par år sedan (första och enda gången barnen flugit flygplan). En natt på hotell nära stationen.
Dag 14: Nattåg Berlin-Malmö på kvällen, med Snälltåget.
Dag 15: Malmö-Södertälje med Snälltåget och sen pendel och tunnelbana hem. (I samma bokning som Berlin-Malmö, för då ska de tillsammans som jag tolkat det räknas som den inresa man får ha till sitt eget land.)
Några reflektioner:
Det känns superkul! Om än potentiellt lite stressigt… men hoppas att det kommer att funka bra.
Jag ser såklart fram emot att få geocacha på flera nya ställen, framförallt att jag kommer att kunna samla tre nya länder – Belgien, England och Nederländerna.
Det är lite pyssel att sy ihop tågresor såklart. Det är mycket välkommet att det pratas om att förbättra och förenkla för tågresenärer. Men det är faktiskt inte jättesvårt ens nu. Eller, de svåraste grejerna var bokningssajter som det faktiskt var fel på… som att Eurostars internetbetalning inte funkar (vilket de tydligen vet om, ändå låter de en gå igenom hela processen med inmatning av alla uppgifter för att sen få felmeddelandet, alltså, va?!) och att DB påstår att biljetter är slut när de egentligen inte börjat säljas än.
Mycket bra att passa på att Interraila medan båda barnen är under 12 år, för då är själva Interrail-kortet gratis för dem (platsbokningar tillkommer precis som för vuxna).
Någonstans fanns väl ett önskemål om att göra lite mer av en klassisk tågluff, alltså där allt inte är bokat… men det blev svårt. Harry Potter, Miniatur Wunderland, Eurostar och Snälltåget förstod vi att de måste bokas i förväg. Och då måste man ju nästan boka allt annat också. Nu känns det mest skönt att veta att vi fått tag på vettiga familjerum till alla nätter och att vi inte riskerar att behöva ta hotellrum för flera tusen för att det är det enda vi hittar…
Gruppen Tågsemester på Facebook rekommenderas varmt för alla som är intresserade av att resa med tåg!
Vissa saker måste man försöka låta bli att tänka på för att inte bli knäpp. Hur ska man annars förhålla sig till att klimatkrisen inte behandlas som en kris och att ingen gör något? Och att alla (ok, ”alla”) hyllar Greta Thunberg, men skiter i att göra som hon förespråkar? Det känns så skevt.
”You say you love your children above all else, and yet you are stealing their future in front of their very eyes.”
Greta Thunberg
Som vegan är jag i och för sig ganska van vid att sitta bredvid och le artigt när folk pratar om hur gott det är att äta döda djur, fast jag tycker det är horribelt och obegripligt att folk inte bryr sig om vare sig djurrättsskäl eller miljö/klimatskäl till att låta bli.
Senaste gången jag flög, med Ann till Budapest i höstas, skavde det väldigt mycket att vi flög. Men innan dess tänkte jag väl ärligt talat inte så mycket på det. Nu plötsligt har folks flygresor blivit samma grej som folks animaliekonsumtion. Det skaver i mig nåt oerhört när folk håller på och flyger hela tiden trots att alla rimligtvis borde veta att flygresor och animaliekonsumtion är det klimatvidrigaste man kan ägna sig åt som privatperson.
Jag vet att det jag gör är en droppe i havet om det bara är jag som gör något. Jag vet att det som verkligen skulle betyda något är om de stora företagen faktiskt gjorde något för miljön i stället för att bara försöka tjäna så mycket pengar som möjligt. Men betyder det att jag ska skita i allt och fortsätta agera klimatvidrigt? Nej, jag kan inte se det så. Om jag gör vad jag kan gör det ändå lite skillnad. Jag lär mina barn bra saker. Jag får lite bättre samvete. Kanske inspirerar jag någon. Och om många skulle styra om sina vanor, då blir det ju skillnad.
Vårens weekendresa med Ann blir en tågresa till Oslo! I sommar blir det tågsemester med familjen!
I övrigt får vi jobba på att se över våra konsumtionsvanor. Elbil vore såklart coolt, men vi kör väldigt lite bil. Känns tveksamt om vi någonsin köper ny bil – det känns snarare som att bilpool är nästa steg. Elbilpool vore coolt! Med enda kruxet att vi mest använder bilen till bilsemester på sommaren och bilpool lämpar sig bättre för kortare gig. Somligt kan vi nog byta mot andra resesätt, men det är svårt att få med sig all campingpackning på tåg och buss…
Men något som är coolt är att jag, som varit så sugen på att resa och helst långt bort, faktiskt bytt inställning och helt ärligt tycker att det känns helt okej att stanna på marken. Jag flyger väldigt gärna långt bort om det blir mer hållbart i framtiden. Men just nu kan jag hålla mig inom tågavstånd (vilket ju kan vara ganska långt bort om man har tid!), faktiskt. Det känns faktiskt lite på samma sätt som med kött: ”jovisst vet jag att kött kan vara gott – men det känns helt bisarrt att äta det när man vet vilket lidande som ligger bakom” och ”jovisst skulle jag gärna njuta av en fantastisk strand på Filippinerna – men det känns helt bisarrt att flyga dit när man vet att jorden är på väg att duka under av alla våra utsläpp”. Det finns liksom inte på kartan längre.
Det är bara så frustrerande och deprimerande att folk värnar så hårt om sina skygglappar och sin bekvämlighet.
Så härligt det är med alla vårblommor som kommer upp nu! Sander plockade några snödroppar och vi utsatte dem för ett klassiskt experiment. Det var kul. Undrar om den röda färgen var giftig…
Förra helgen var riktigt lyxig! Jag och Malin hade skrivarhelg ute på Värmdö, där hennes (sambos) familj har ett nybyggt hus med alla bekvämligheter.
Det är ju helt otroligt vad mycket tid man har när man skalar bort vardagsbestyren! Vi fick så mycket gjort, trots att vi också kände att vi verkligen tog det lugnt.
Våren gjorde sig påmind på våra promenader längs med vattnet, solen sken och vi såg ett par storskrakar (tog en stund att komma fram till att det var just såna) som simmade längsmed iskanten och en porlande bäck. Vi lagade och åt en massa god mat och snacksade ordentligt.
Men viktigast av allt, alltså: Malin fullkomligt sprutade ur sig text till sitt ganska nystartade skrivprojekt och jag betade av min åtgärdslista för mitt inte fullt så nystartade skrivprojekt Jessicamilla. Det är nu tio år sedan jag skrev det första utkastet… Det har såklart legat på vänt under större delen av tiden, men det har också gjorts om ordentligt sedan första versionen (bara en sån liten ”detalj” som att första versionen var skriven i tredje person presens och nu är det första person preteritum). Tänk om det är färdigt snart?
Jag avslutade helgen med att maila Jessicamilla till Johanna Lindbäck, som jag anlitat för lektörsläsning. Jag fick ju en lektörsläsning i julklapp julen 2017 och nu är det alltså dags – ja, det tog ett tag innan jag kände mig redo. Det hjälpte förstås att jag fick en gratis lektörsläsning från en lektörsstudent nyligen. Det ska bli väldigt, väldigt intressant att se vad Johanna tycker att jag ska jobba vidare med. Kul, spännande och läskigt på samma gång!
För den som kanske inte vet det är Johanna Lindbäck författare av böcker för unga och en stor förebild för mig. Så det känns extra värdefullt att just hon ska hjälpa mig.
Nu tar jag skrivpaus åtminstone tills feedbacken kommer och fokuserar på läsning i stället. Just nu läser jag Karta för förälskade & andra vilsna av… tadaa… Johanna Lindbäck! Efter den har jag läst alla hennes böcker (utom typ hennes medverkan i novellsamlingar och böcker hon översatt).
Wohoo, nu har jag klarat Epic reading challenge! Det krävdes 2 år, 2 veckor och 70 böcker för att bocka av de 101 punkterna som skulle uppfyllas. Jag tror det var 11 böcker (snabb blick längs listan) av de 70 som inte passade in på någon punkt.
Det var skoj, men det är skönt att vara klar.
De första punkterna jag bockade av var 77. En bok med sport och 98. En bok som får dig att gråta. Boken var Björnstad av Fredrik Backman.
Den sista punkten jag bockade av var 87. En bok du ångrar att du köpt. Det var Jorden sjunger i B-dur av Mari Strachan.
Ofta har jag ju bara läst på som vanligt och kollat om böckerna möjligen passar in på något. Men för en del böcker gjorde jag tvärt om, dvs utgick från ett kriterium och försökte hitta en lämplig bok (som jag kanske inte alls skulle ha läst annars). De flesta var ändå sånt jag ville läsa, några få lästes mer av ”plikt” gentemot läsutmaningen, men jag är såklart glad i efterhand att ha läst alla böcker.
Nu ser jag fram emot att bara läsa precis det jag känner för + bokcirkelböcker (som förhoppningsvis även är det jag känner för).
Gwenni Morgan är inte riktigt som andra 12-åringar i den walesiska lilla byn på 50-talet. Hon har vildare fantasi och är så mycket mer frågvis. När Ifan Evans försvinner engagerar hon sig som detektiv för att försöka få klarhet i vad som hänt pappan till barnen hon brukar barnvakta och i anslutning till det rör hon även upp den egna familjens hemligheter.
Det tog mig ett tag att börja bry mig om boken, som jag tyckte var småtrist till en början. Men sen blev det spännande att se om jag trodde rätt angående några av Gwennis många frågetecken, så det tog sig en bit in i boken.
Jag sätter den här boken på det sista kriteriet jag har kvar i läsutmaningen: 87. En bok du ångrar att du köpt. Jag plockade på mig den ur en utgallringslåda på Mörbylånga bibliotek utan att veta någonting om den och utan avsikt att läsa den med en gång. Jag behöver inte plocka på mig slumpmässiga böcker att lägga på hög, jag har alltid mer att läsa än jag hinner. Så att jag ångrar att jag köpte den har inte så mycket med boken att göra som med själva grejen att skaffa för många böcker…
Läsutmaningen
Jag läser den här boken just nu för att det innebär att jag blir klar med läsutmaningen! Wow! 87. En bok du ångrar att du köpt.
