Helenas dagar

Höstfjäll i Åre med Jonas – sammanfattningen

Publicerat den 28 september 2026

Nu har jag bloggat om alla fyra dagarna Jonas och jag hade i Åre:

Trots förkylning var det verkligen underbara dagar! Vi fick en så bra blandning av upplevelser med toppturen på lilla Totthummeln i bisterväder, underbara vyer över drömmiga Blanktjärn i sol, mäktig topptur på Åreskutan och så till sist Rödkullerundan på alldeles lagom fjällig höjd. Såå fint!

Jag önskar mig en dos höstfjäll varje år!

Hemresan gick också bra, även om det var en lång resa med dagtåg. Jag läste äntligen vidare i sista Stad-boken och hade bara lite att avsluta hemma sen. Det var skönt att komma hem och vårda förkylningen lite bättre. Jonas hade också hunnit bli sämre, så vi sjukskrev oss måndag-onsdag och sträcktittade Netflix. Förkylningen har fortfarande inte släppt även om det är mindre illa nu förstås.

Lämna en kommentar

Åre med Jonas dag 4: Rödkullerundan

Publicerat den 28 september 2026

Lördag och sista dagen i Åre! Det vi hade kvar var att vistas mer ordentligt i den där riktigt fjälliga miljön som är runt trädgränsen. Hittills hade vi ju mest varit lägre och högre. Vi funderade på att gå en bit på Åreskutan runt, som jag ju gått hela och som jag visste var vad jag längtade efter. Men det kändes lite tråkigt att gå fram och tillbaka och hela hade blivit för långt. Så vi hittade Rödkullerundan, led 210, som beskrevs som 10,3 km lätt vandring. Den börjar precis som Åreskutan runt, så jag kände nog på mig att den första biten upp genom skogen skulle bli tuff … men vi underlättade i alla fall för oss genom att ta Bergbanan upp till Fjällgården där leden officiellt startar. Vi hade kunnat ta VM8:an och komma ännu högre, men då hade vi missat en del av leden, dvs den branta biten genom skogen, vilket egentligen kanske hade varit skönt, men det är ju lätt att bli lite sådär “klart vi vill gå hela leden” … Så vi chansade på den.

Vi tog alltså Bergbanan upp och så tog vi en liten titt i museet där uppe innan vi började knata. Första biten upp genom skogen är rätt brutal även om man inte är dyngförkyld. Jag var inte så rask eller kaxig, om vi säger så. Men upp kom vi!

När vi kommit förbi VM8:an och den sista lilla bebyggelsen gick leden en liten bit längs med Åreskutan runt, men ganska snart delade de sig. Och det blev precis sådär fjälligt och fint som vi ville ha. <3

Nedanför en backe från leden låg Buustamons fjällgård, som jag sett på kartor och skyltar och blivit nyfiken på. Vi knatade ner för att se om de möjligtvis hade någon lunch åt oss. Vi hade lite otur, visade det sig, eftersom de ibland har vegansk soppa, men inte denna dag. Vi kunde få en modifierad sallad, men den var vinägerdrypande och inte jättemättande … nåväl, det var fint att få sitta där i alla fall.

Sen knatade vi vidare neråt Åre by och jag var rädd att det skulle bli för skogigt för att vara kul lite för fort, men det var fjällfint ett bra tag till. Lovely!

Vi såg till att smaka både blåbär, lingon, kråkbär och smultron längs vägen, även om vi fick leta en bra stund efter ett andra smultron.

Rödkulleleden mellan Buustamon och Åre by

Eftersom det var den 19:e hade vi spanat in Åre Crêperie & Logi för att äta nästan-pannkakor. De har flera veganska crêpes på menyn, vilket är trevligt såklart! Skönt att det låg nära hotellet också eftersom det blev en regnig kväll.

Lämna en kommentar

Åre med Jonas dag 3: Åreskutans topp via Kabinbanan

Publicerat den 28 september 2026

Nästa måste-göra-grej var förstås att nå Åreskutans topp. Vid det här laget var jag redigt dyngförkyld, så det var skönt att vi inte planerat något superavancerat i stil med när jag 2020 tog mig upp för egen maskin längs brantaste leden Vertical K efter att först ha bestigit Mullfjället … Nä, som tur var hade vi redan tidigare ställt in oss på fusk. Eftersom det nu hunnit bli fredag var Kabinbanan öppen.

Dimman låg tät över Åre by när vi tog oss mot kabinliften, men snart var vi ovanför den och kunde njuta av finfin utsikt. Givetvis missade vi ju en stor del av upplevelsen att ta sig uppför berget, när vi kom bara en liten bit nedanför toppen, men det var en häftig åktur också. Jobbigt bara att jag fick galet lock för mina förkylningsöron, så att jag kände mig alldeles borta och var tvungen att sitta och samla mig en stund innan vi kunde påbörja det som var kvar av uppstigningen …

När vi beundrat utsikten vid bergstationen på 1274 meters höjd knatade vi uppåt. Här är ju naturen egentligen inte så vacker utan mest stenig, men det som är häftigt är ju såklart utsikten. Och det var finfint utsiktsväder!

Vid bergstationen och på väg upp. En liten sjö med is på!

Toppen ligger på 1420 m och där spanade vi på utsikten och sen köpte vi kaffe och te i toppstugan. Förra gången jag var där hade den hunnit stänga (det var ju andra toppturen den dagen, så det hade hunnit bli sent …) så det var kul att se hur den såg ut inuti. Mysigt! Vi satte oss dock utanför och njöt av utsikten och tittade på skärmflygarna.

Så blev det dags att knata ner. Vid bergstationen fanns en restaurang som inte egentligen hade något veganskt, men efter lite förvirring fick vi i alla fall vegetariska gulaschsoppan med bröd minus några tillbehör. Kändes lite lyxigt att inte behöva sätta oss och starta köket och laga påsmat.

Efter en mellanlandning på hotellrummet gav vi oss ut igen. Vi fikade på Åre kafferosteri och blev väldigt förtjusta i tavlan vi satt vid. Jag shoppade pins (Åre och Bamse!) samt diskhandduk på Åre hemslöjd.

Efter ytterligare en mellanlandning på rummet gav vi oss ut på en liten promenad längs Åre sjö och köpte sedan sushi på väg tillbaka till hotellrummet, där vi såg dagens sumomatcher med passande mat.

Lämna en kommentar

Sjukvecka och Paradox in Concert

Publicerat den 27 september 2026

Det blev ingen veckoincheckning förra söndagen, då var jag upptagen med att komma hem från Åre och vara dyngförkyld. Åre var fantastiskt! Tanken är att jag ska skriva om hela vistelsen, men än så länge har jag åstadkommit:

Jonas och jag var hemma sjuka måndag-onsdag och bingewatchade första säsongen av Mr Mercedes + att vi såg klart The Fall of the House of Usher och började på säsong 2 av Mr Mercedes.

Torsdag-fredag jobbade vi hemifrån båda två, fortfarande påtagligt förkylda. Seg förkylning detta, vill bli frisk och pigg!

Igår lördag var det dags för Paradox-konsert! Som anställd på Paradox fick man gå gratis med en + 1 (jag!) och lyssna på en orkester, en kör och en sångsolist som framförde musik från många av Paradox-spelen. Mycket mäktigt, särskilt de två låtar jag kände igen sedan innan och som kom på slutet.

Stora händelser: Det blommar! Både chiliplanta på balkongen och, ännu större, porslinsblommor inne! Vi har haft porslinsblommor i många år, men aldrig förr har någon blommat och nu blommar två!

Porslinsblomma när jag upptäckte blomningen

Jag har också så smått påbörjat ett nytt virkprojekt. Jag har ju köpt en bok med fina mönster (alltså inte mönster till färdiga grejer utan mönster som i strukturer och så) och testar ett zick-zack-mönster därifrån. Kanske kan det bli en friformad tröja av det sen, vi får se.

Läser: Har börjat på nästa bokcirkelbok, Kvinna saknad av Mary Kubica. Innan dess (främst på tåget hem från Åre) läste jag ut Stad i världen av Per Anders Fogelström (äntligen gav jag den den uppmärksamhet den såklart förtjänade). Sluten anstalt av Fanny Klang får nu vila ett tag till förmån för bokcirkelboken.

Tittar på: Mr Mercedes, Gift vid första ögonkastet XL, samt Grand Sumo som snart är slut för den här gången.

Spelade brädspel: Idag spelade familjen Maxi-Yatzy, som Jonas köpt. Mer komplext än vanligt Yatzy (6 tärningar i stället för 5!) och inte nödvändigtvis bättre. Det tog ganska lång tid.

Lämna en kommentar

Åre med Jonas dag 2: Blanktjärnsrundan och Tännforsen

Publicerat den 27 september 2026

Den här dagen knatade vi ner till Holiday Club för att hämta upp en hyrbil! Första gången jag var i Åre läste jag tips om saker att göra och blev sugen på några saker som låg utom räckhåll för den som inte är bilburen. Den här gången såg vi därför till att ha en dag med bil! Vi började med att åka cirka 4 mil till Vålådalens fjällstation, i en hybridbil av märket Ford.

Bil till Vålådalens fjällstation för att gå Blanktjärnsrundan (283)

Jag och Veroniqa vandrade ju Vålådalsfyrkanten 2024 och startade och slutade då vid fjällstationen, där vi dessutom tältade sista natten. Nu fick jag visa Jonas lite hur det såg ut där. Kul! Sen knatade vi iväg och följde led 283, Blanktjärnsrundan. Första lilla biten var samma som jag och Veroniqa gått, men efter hängbron över Vålån gick vår led åt ett annat håll.

Ytterligare ett stycke senare var det dags att bestämma vilket håll vi skulle gå själva rundan åt. Större delen av leden är nämligen en ögla, så man kan gå vänstervarv eller högervarv, och början och slutet är samma. Vi valde vänstervarv på ren känsla och det blev väldigt bra. Lite kortare till Blanktjärnarna (4 km, i stället för 5 km), men vi tyckte nog ändå att tillbakavägen blev mer lättgången.

Vi stretade på genom skog och över myr, som alltid tacksamma över spänger och annat hjälpsamt. En geocache ledde oss på en avstickare som gav en fantastisk utsikt och verkligen var värd det!

Ett vägval. Vi valde att gå vänstervarv.

När vi närmade oss Blanktjärn / Blanktjärnarna syntes snart åtgärderna för att skydda den ömtåliga naturen. Vi hittade en fin rastplats där vi bestämde oss för att laga lunch, trots att vi inte var framme vid Blanktjärn än. Det blev en för oss ny sorts Real Turmat – Asian Curry. Gott!

Så plötsligt uppenbarade den sig mellan träden, Blanktjärn. Alldeles så där drömmigt grönblå som jag inte visste om jag vågade hoppas på. Gråvädret hade hotat hela dagen och hur grönblå upplevs sjön egentligen utan sol? Det visste vi inte. Men det behövde vi inte ta reda på heller, för vädret skötte sig alldeles utmärkt. Vi tyckte det var perfekt att komma från vårt håll, för att sjöns plötsliga uppenbarelse när vi kom över krönet var en maffig upplevelse.

En bucketlist-upplevelse för mig att äntligen få se grönblå Blanktjärn!

Jag var ganska förkyld den här dagen, men Blanktjärn var verkligen värd ansträngningen! Stigen ledde upp på en smal ås och sen vidare ner till en rastplats vid sjön. Där hade det också varit fint att ta lunch förstås, men det blev fint med en kortare paus där också. Kände lite på vattnet. Passade på att utnyttja dasset.

Det gick knappt att se sig mätt på Blanktjärn, men till slut knatade vi vidare. Det är ju egentligen två Blanktjärnar man går mellan, men det var bara den första som såg ut på det här spektakulära sättet.

Vi fortsatte genom skogen och kom snart till Matskålsbäcken och fotade oss strax därefter vid den fina Fjällen-skylten.

Efter en kort paus vid Matskålsängarna knatade vi vidare och kom till ett par finfina utsiktsplatser som gav vyer över Vålån.

Tillbaka vid hängbron loggade jag en geocache till och gjorde mitt bästa för att signera med ett bär och ett barr, eftersom jag inte hade penna med mig …

Tillbaka vid fjällstationen hann vi precis in på Naturum en liten sväng minutrarna innan de stängde.

Sen susade vi iväg mot nya mål! Egentligen hade vi verkligen redan fått ut upplevelser nog för en dag, men eftersom vi bara hade bilen en dag ville vi klämma in ett litet äventyr till: Tännforsen!

Tännforsens turiststation hade hunnit stänga, men vattenfallet gick ju att besöka ändå. Det var inte långt från parkeringen heller. Väldigt värt att åka dit och ta en titt, mäktigt att stå och begrunda vilka enorma vattenmassor som forsade ner.

På väg tillbaka fick vi tanka litegrann för att kunna lämna bilen med full tank. Sen tog vi en snabb middag på Max på väg tillbaka till hotellet.

Lämna en kommentar

Åre med Jonas dag 1: ditresan och Totthummeln runt

Publicerat den 23 september 2026

Äntligen blev det dags för vår magiska höstfjällsupplevelse som jag längtat så mycket till! Nattåget var bokat 22:40 på tisdagskvällen (15 september) och det kändes minst sagt skumt att åka hem från kören för att snart åka iväg igen med packningen. Man fick kliva ombord en halvtimme innan avfärd, så vi var där i god tid och installerade oss. Vi hade en egen sovvagnskupé med tre slafar och handfat. Mysigt! Det blev väl inte precis någon fantastisk nattsömn, men det var ändå mysigt att ligga bekvämt och lyssna på tågljuden, mycket mer bekvämt än vilstolen jag åkt till Åre i tidigare …

På morgonen hade vi en regnbåge utanför fönstret! Fina vyer susade förbi och sen var vi framme! Det var ganska blött, men vi inledde vistelsen med att köpa frukost på Ica och sitta och äta inne på stationen. Sen regnade det såpass att vi tog på regnkläderna för att gå till hotellet. Där fick vi först ställa packningen i ett rum, men sedan överraskade de oss med att vårt rum redan var färdigt, så vi fick installera oss innan vi gav oss av på dagens vandring.

Vi började lite lagom med Totthummeln runt. Den vandringen gjorde jag även i juli 2020, på min soloresa: Åre: Totthummeln, Åregården och Pinchos. Vi fick knata hela vägen upp, eftersom Bergbanan just nu bara kör på helger. Först gick vi bara bredvid Bergbanan, sen vek vi in på Trollstigen.

Vi följde skyltningen för led 213 och fick sällskap med ett stort gäng ungdomar. Men efter en liten bit delar sig leden i en ögla och vi gick rakt fram/vänstervarv medan de gick åt andra hållet, så efter det var det väldigt lugnt. Det regnade lite bitvis men aldrig särskilt mycket och det var ganska skönt vandringsväder.

Merparten av turen går ju genom skog, men själva toppen ger mer fjällkänsla. Precis nedanför toppen ligger ett vindskydd, där vi pausade en liten stund innan toppturen. När vi satt där kom ungdomsskocken (samma eller en annan?) ner från toppen och vi knatade uppåt. Vi blev snuvade på utsikten över Åre by för att det var så dimmigt, bara vitt ditåt, men det var fint ändå! Rejäl blåst på toppen, precis som förra gången jag var där.

En liten film också:

Fast den här, från vägen ner från toppen, är kanske finare:

Komprimeringen blev visst lite ful, men jag försöker spara plats på webbhotellet …

Nere vid vindskyddet igen var det dags för lunch. Det blev REAL Pasta med tomatsås, den som har utgått ur sortimentet, så därför åt jag den under andakt.

Nervägen mindes jag som lite knepig, men den var inte alls lika lerig den här gången. På vägen fick vi beundra utsikten från Nalleklippan, som jag var lite rädd för att vi missat på vägen upp, men den var ju på slingans andra del.

Lyxigt att komma tillbaka till fint hotellrum och ta en dusch. Till middag blev det burgare respektive falafelsallad på Broken och sen choco churros till efterrätt på Max.

2 kommentarer

Jönköping, Malin-helg och valvaka

Publicerat den 13 september 2026

I måndags satt jag och jobbade en stund på Stockholms tingsrätt! Det var bara för att komma åt nätverket, eftersom jag konsultjobbar åt Domstolsverket och hade tappat vpn-access, men behövde vara på deras (valfri tingsrätts) nät för att begära tillgång till det … På hemvägen förtidsröstade jag på Moa Martinsons torg, helt utan kö, skönt!

I måndags testades också larmsystemet SE-Alert. Jag hade tre mobiler (en privat och två olika jobbmobiler) och det kom bara på den privata. Jobbet har Telia, som visst hade lite problem med stöd för larmfunktionen (och den andra jobbtelefonen har inget mobilabonnemang, så kanske inte så konstigt …).

I tisdags var jag på kontoret, där det bjöds på frukost. Sen tänkte jag att det skulle vara smidigt att åka bara en station med pendeln till kören vid Odenplan, men det var såklart strul i pendeln och Ingela hade knas på röda linjen från sitt håll. Tur att vi stämt träff en stund innan för att äta ramen. Det lyckades vi faktiskt med också, även om det fick göras lite skyndsamt. Sen var vi med på kören som riktiga medlemmar för första gången. Sjöng främst vidare på Africa.

I onsdags blev det dags för en sedan länge planerad jobbresa till Domstolsverket i Jönköping. Vi var två som åkte tåg från Stockholm och tre som tog bil från Göteborg. En bra dag, även om vi hann långt ifrån allt på agendan.

Jobbresa till Jönköping – så fin regnbåge på väg till tåget på hemvägen

I torsdags testade jag min nya löparväst! Kändes oväntat bra ändå och smidigt att dricka ur softflask med sugrör. Nu kan jag testa att få med mig lite dryck och energi på löpturer.

Ny löparväst köpt från Sellpy känns lovande!

I torsdags var det också bokcirkelträff på Blue Chili med thaimat och bokprat om Air av Christian Kracht. Den var annorlunda och intressant, men vi var ganska svalt inställda till den allihop ändå.

I fredags åkte jag ut till Malin på landet (Värmdö) efter jobbet och har haft en mysig helg där. Jag virkade färdigt min kofta! Yay! Vi bastade och badade och vi såg tre filmer: If I Had Legs I’d Kick You, Practical Magic och The Lobster. Ganska olika stil på dem, men alla sevärda.

Thaimat, bastu, bad, insekter, pussel, virkning – myshelg!

Nu är det valvaka och det är en riktig rysare. Men vi går nog och lägger oss strax och så får vi se hur läget är imorgon.

Läser: Pågående är Sluten anstalt av Fanny Klang och Stad i världen av Per Anders Fogelström.

Tittar på: The Fall of the House of Usher och Gift vid första ögonkastet XL (fortsatt tveksam till nya varianten …).

Spelade brädspel: Vi körde en omgång Yatzy hela familjen under valvakan!

Lämna en kommentar

Körsång, Ikea och hemmafix, Tjejmilen

Publicerat den 6 september 2026

I tisdags började jag och Ingela visst i en kör! Eller, vi gick på ett gratis prova-på-tillfälle för Sångbolagets Kör! Kör! Kör! och nu är vi anmälda att sjunga med dem den här terminen. Konsert 1 december! :) Nu började vi sjunga bland annat Africa (Toto) och Om (Niklas Strömstedt).

I onsdags möttes Jonas och jag på Mariatorget för att susa vidare mot Skärholmen och därifrån buss till Ikea. Där provlåg vi madrasser, åt plantbullar i restaurangen och köpte lite smågrejer (sängben, beslag, skyddsklädsel till balkongmöbel) och godsaker. På hemvägen lade vi beställning av madrasser och ribbotten för leverans redan på torsdagen.

På torsdagen var det ett stort strömavbrott här i krokarna – strax innan den planerade Ikea-leveransen som jag skulle ta emot själv, så jag var allt lite nervös för att behöva släpa allt i trappan. Men som tur var kom strömmen tillbaka och hissen fungerade när jag skulle kånka prylar. Phew.

Tacksam att strömavbrottet klarades upp och hissen fungerade … (och ja, det är prylkaos här nu)

På fredagskvällen hade vi planerad filmkväll med tacos, men båda barnen hade andra planer (Sander var på Edutainment på Grönan med skolan på dagen och sen var de ett gäng som stannade kvar, Ava gick på skolans fotbollsmatch) och Jonas och jag tänkte att vi lite snabbt skulle lägga i de nya madrasserna i vår säng och skruva på sängbenen på den av våra gamla madrasser som han skulle få överta. Ni anar vad som hände sen va? Jo, det tog ju en herrans massa tid såklart. Inte minst att pilla ihop våra LÖNSET ribbotten (eller, den andra gick väldigt mycket snabbare, när vi listat ut hur man skulle göra). Vi kom sent i säng, men vi sov i alla fall på våra nya madrasser! Än så länge är vi i alla fall mycket nöjda! Och vi överraskade Sander med ny säng när han kom hem från Grönan, fast han fick ju krypa i den från fotändan då den stod i det närmaste inkilad mellan bokhyllan och gamla loftsängen …

Få timmars sömn och sen lopp för mig … men Tjejmilen gick ändå oväntat bra! Se separat inlägg Tjejmilen 2026. Sen kom jag hem och däckade lite innan vi tog fredagens tänkta tacokväll och såg Hälsoresan (vi har ju ett litet Stig-Helmer-projekt just nu).

Idag … phew … jag är sååååå trött! Idag har vi gjort vår planerade rockad. Sander ville ju ha ut sin bokhylla, för att få plats med golvsäng. Han ville också få använda sina garderober i större utsträckning än han kunnat när vi belamrat den med brädspel, extra täcken och kuddar. Så vi har rensat och slängt grejer, burit grejer till förrådet, tömt garderob på våra brädspel, hittat och skruvat upp en av klädstängerna som vi tidigare tagit bort och bytt ut mot hyllor i Sanders garderob, och så vidare, och så vidare …

Nu har vi flera intressanta inredningsdetaljer. Se bilden nedan. Vad sägs om:

Litet barnbord som praktisk avlastningsyta mellan kök och matplats. (Skänkes-annons ligger ute ett tag, tills vi ger upp och tar det till grovsoprummet.)
Två i stället för en smal Billy, med ryggen mot varandra.
En vacker fondvägg bestående av överbliven resårmadrass som vi försöker skänka bort – nån som vill ha? Tyvärr för stor för att vara riktigt okej att lämna i grovsoprummet.
Två helt olika bokhyllor bredvid varandra, Billy och Kallax. Kallax är nu vår brädspelshylla, så vi riktigt får skylta med vårt brädspelsnörderi.

Varsågod för trendsättning och inspiration, alla heta inredningsmagasin. `;D

För övrigt är det ju en trevlig liten brädspelssamling och även om jag hellre kanske haft den i ett hobbyrum är det trevligt att kunna överblicka den bättre nu (vi har lite fler som ligger mer undanstuvat i sovrummet också …). I de vita lådorna finns mindre spel. I de svarta lådorna nedtill planerar jag att ha garn och liknande.

Det mesta av brädspelssamlingen. Överskådligt och fint!

Jag har också hunnit virka färdigt och blocka delarna till min kofta! Alla delar fick inte plats samtidigt på min blockningsbräda, men bakstycket och framstyckena är klara och nu ligger ärmarna och blockas/torkar. Ska bli spännande att sy ihop!

Alla delar klara – här blockar jag bak- och framstycken! Jag har aldrig blockat något förut, men jag hoppas det blir bra.

Läser: Pågående är Sluten anstalt av Fanny Klang, Sluta ta allt så personligt av Daniel Chidiac och Stad i världen av Per Anders Fogelström.

Tittar på: The Fall of the House of Usher och Gift vid första ögonkastet XL (fortsatt tveksam till nya varianten …).

Spelade brädspel: Tanken är att vi ska orka med en omgång The Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring – Trick-Taking Game innan vi stupar i säng …

Lämna en kommentar

Tjejmilen 2026

Publicerat den 6 september 2026

Igår sprang jag min elfte tjejmil! Löpningen har ju gått lite upp och ner, minst sagt. Efter några segare år hade jag ett oväntat bra löparår 2024, för att sedan knappt kunna springa alls 2025. I år har det gått ungefär lika illa under våren, med smärtor i fötter och vader som tvingat mig växla ner till gång. Men i slutet av sommaren började jag jogga så smått med Jonas med uttalat mål att verkligen springa långsamt och det verkar ha gett resultat! Vi sprang 3 km några gånger och sen klarade jag 5 km på egen hand. Nästa gång jag försökte kändes det inte lika bra, så då nöjde jag mig med 3 km, men då var det kanske att jag gick ut för snabbt ändå.

Jag var helt inställd på att förmodligen inte klara att springa hela milen. Men jag gjorde det (minimala pauser vid vätskekontroller får vara godkänt)! Jag siktade på att börja så långsamt att det kändes löjligt. Och ganska tidigt kände jag av vaderna och fötterna litegrann, så jag aktade mig för att öka. Och sen kom jag in i en lunk och bara fortsatte!

Om vi räknar bort förra året, då jag ju inte ens sprang hela varvet utan växlade mellan löpning och gång för att hantera det onda, var detta mitt långsammaste millopp (1:16:56). Så på ett sätt var det mitt sämsta, men på ett annat var det faktiskt mitt bästa. För jag har aldrig sprungit en så jämn och skön mil, utan vare sig svackor eller toppar. Inget särskilt ont heller och inget särskilt flås. Det mest bara lunkade på och jag är ärligt talat rätt amazed. Nu kollade jag tempokurvan + tabellen på jogg.se och det såg ut så här:

Loppdata från jogg.se – som tyckte att jag sprang 10,76 km totalt, så den kanske mäter distans lite snällt …

Man fick ju en 5-km-tid och den var 39:25. Andra halvan sprang jag på 37:31, så alltså snabbare än första! Det känns väldigt kul, med tanke på att jag så många gånger har försökt springa under timmen, men lyckats hålla 6 min/km till max nånstans kring 7 km för att där svacka ihop totalt och missa måltiden rejält. Det är kanske helt enkelt för snabbt för mig … åtminstone tills vidare. Nu känner jag mig rätt pepp på att fortsätta springa långsamt! Har ju faktiskt en ny chans snart, då jag är anmäld till Förbifartsloppet om en månad.

Samtidigt har jag ju varit lite frustrerad ibland över att inte riktigt kunna ta ut mig. På ett sätt hade det ju känts bra att vara riktigt slutkörd efteråt, men det är liksom benen som sätter stopp innan flåset gör det. Och det kanske får vara så. Jag kan säkert ta ut mig om jag kör intervaller, så det ska jag väl försöka motivera mig till (inte det bästa jag vet) …

Jag kände givetvis av att jag hade sprungit efteråt. Det besvärligaste när jag gick mot tunnelbanan var att senan i främre hålfoten på höger fot var rätt knasig och öm, men inte så illa att jag haltade. Sen när jag gick i trappor i tunnelbanan kände jag att knäna var ömma, men det var ju himla skönt att inte riktigt plågas av det medan jag fortfarande sprang. Och sen blev jag väldigt sömnig! Brukar alltid däcka lite efter millopp, så även denna gång. Men just under tiden kändes det i alla fall ovanligt enkelt och det var häftigt.

1 kommentar

Lunchpromenad, kickoff på Kastellet och fullmåne

Publicerat den 30 augusti 2026

I måndags gick jag lunchpromenad med Jatsen igen. Får se hur det går att få ihop framöver, då vi inte var helt matchade i kontorsdagar etc. När vi skildes åt vid Pampas Marina såg jag ett mail om en nypublicerad geocache precis där … Det visade sig vara en ALC-final, men ALC:n var enklast möjliga och längs vägen jag ändå skulle gå, så jag gjorde den och räknade ut finalkoordinaterna. Då fick jag gå åt lite fel håll, men det fick det vara värt … Såg att cachen hade släppts i samband med ett event, så givetvis var den FTF:ad av ett stort gäng redan, men jag blev STF i alla fall. (First To Find, Second To Find) Jag cachar ju inte jättemycket längre, men detta var kul! Och roligt att cachen möjliggjordes av att jag arkiverade en av mina nyligen som låg på nästan samma plats.

I onsdags var det dags för hemlig jobb-kickoff. Det visade sig vankas lagkamp på Kastellet i Vaxholm och sedan pinsa till middag. Trevligt och fint att se hur det ser ut där. Vi sprang runt i en massa rum och gjorde olika utmaningar där man skulle samarbeta och samla poäng. Mitt lag vann!

I torsdags var jag på en fullmånecirkel med bland annat sound healing och ledd meditation. Den här gången tog jag med mig mitt uppblåsbara liggunderlag från vandringen och slapp få så ont i ryggen som jag fått när jag provat liknande. Mycket bra!

Under helgen hade vi inga särskilda planer utom lite duktiggrejer. En av dem var att gå till Myrorna med utrensade grejer + uträtta lite övriga ärenden på Fridhemsplan. Igår hällregnade det nästan hela dagen (kul för dem som sprang förbi här utanför under Stockholm Halvmaraton …), så vi sköt upp det till idag i stället. Igår kväll när det inte regnade längre sprang jag 5 km och det kändes bättre än på mycket länge. Skönt med ett kvällsdopp sen också.

Idag blev det av att gå till Myrorna med främst böcker, H&M med uttjänta textilier, Clas Ohlson, biblioteket och miljöstationen på Norr Mälarstrand. Pausade lite med fika på Vete-Katten också. Det regnade en del på oss under ärendena, men det gick ju bra ändå.

Läser: Pågående är Air av Christian Kracht, Sluta ta allt så personligt av Daniel Chidiac och Stad i världen av Per Anders Fogelström.

Tittar på: The Fall of the House of Usher och Gift vid första ögonkastet XL (ska ge det en chans, men huuu för nya varianten …).

Spelade brädspel: The Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring – Trick-Taking Game (ett spel med långt namn …).

Lämna en kommentar

Helenas dagar Inlägg