Hoppa till innehåll

Skenbart

Lite lustig film om en rad personer på ett tåg mot Berlin år 1945. Vi har författaren/recensenten som lämnar sitt jobb för att göra nytta ute i det krigshärjade Europa, men i stället lyckas förstöra livet för mer eller mindre alla han stöter på, bland annat en soldat spelad av Robert Gustavsson. Vi har mannen som tillsammans med älskarinnan planerar att mörda hustrun, eftersom han som katolik endast får gifta om sig ifall han blivit änkling. Vi har frun, som hamnar i samma kupé som en fantastisk gammal dam. Vi har det homosexuella gubbparet som håller ihop för att ett helvete tillsammans är bättre än ett helvete ensamma. Och så har vi en grinig konduktör, snälla nunnor som hjälper flyktingar, med flera.

Vissa saker är ganska roliga, en del grejer är snygga… men jag tycker verkligen inte att det är himla roligt när Robert Gustavsson gör illa sig för femtielfte gången. Nästan alla skämt går ut på att någon skadar sig och det känns väldigt billigt. Dessutom tycker jag inte att den stora vändningen i filmen är särskilt snygg, den kunde ha gjorts bättre.

Det är roligt att ha sett filmen, men särskilt bra är det inte om man nu inte tillhör den stora skara som faktiskt tycker att det är roligt när Robert Gustavsson slår sig. Själv tycker jag bättre om Gösta Ekman som hunsad homofil. Fast det allra roligaste i filmen sker nästan precis i början, när författaren/recensenten säger vad han tycker om en viss hemmafru som försökt ge sig in på författarbanan…

FilminfoIMDB: Skenbart
Regissör: Peter Dalle
År: 2003
Omdöme (1-5): 3
Publicerat iFilm

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *