Hormonskräck och Securitas

Imorse gjorde jag mitt första besök på Göteborgs Kvinnoklinik, för mina p-piller börjar ta slut. Jag pratade även med barnmorskan om min allmänna olust inför att stoppa i sig hormonpiller och hur jobbigt det är när alla vanliga biverkningar är så subtila att man inte klart kan säga om man har några. När jag känner mig deppig utan anledning, är det jag eller pillren?

Jag blev nästan förvånad över att bli tagen på allvar, för jag har fört dessa olustkänslor på tal de senaste två-tre gångerna jag har fått nya p-piller och varje gång har jag fått värsta p-pillerpredikan om hur jättebra det är att äta p-piller och hur fel det är av mig att tänka så. Sist fick jag till och med höra att min motvilja kanske berodde på att jag undermedvetet ville bli gravid! Herregud, jag blev faktiskt ganska sur, fast inte förrän efteråt… snäll flicka som jag är satt jag ju där och log snällt och gick med på att stoppa i mig otäcka hormoner i ett år till.

Men nu har jag fått en tid för att sätta in en kopparspiral! Jag har också recept på p-piller, så jag får fundera ett tag och bestämma mig i lugn och ro. Det känns onekligen fantastiskt att kunna använda ett hormonfritt preventivmedel. Inte lägre dos, hormonfritt. Jag trodde knappt det var ett alternativ, att man i princip måste ha fött barn för att rekommenderas spiral. Men tydligen är det ganska vanligt att man får spiral ändå idag, för att de blivit bättre och för att fler än jag (! tack barnmorskan för den bekräftelsen!) gärna avstår från hormonpreparat.

Det kan göra ont att sätta in den. Man kan också få rikligare blödningar. Men det finns ju bara ett sätt att ta reda på hur det fungerar för just mig och jag tycker det kan vara värt det. Beslutet är inte oåterkalleligt.

Utöver hormonfriheten finns det andra fördelar: spiralen är GRATIS och sitter där den sitter i fem år innan man måste byta.

Jag tycker det är otäckt att stor del av befolkningen är hormonkontrollerad och att ungdomsmottagningar och kvinnokliniker delvis befolkas med hormonpreparatspredikanter som verkar få provisionslön baserat på hur många recept de lyckas skriva ut.

—-

Till något helt annat: Idag var jag och Jonas på Securitas infoträff om sommarrekrytering till deras väktartjänster. Jag var utan tvekan spädast på mötet och det såg länge ut som att jag skulle bli enda tjejen bland alla biffiga killar, men någon minut sent droppade det faktiskt in en tjej till. Fast jag var fortfarande spädast. Men vad gör det då? Jag hade ändå inte tänkt mig att bli den typen av väktare som avvärjer slagsmål, utan kanske snarare en stationär väktare som hanterar inpasseringskontroll och liknande. Jag tycker det verkar vara ett bra jobb – och så vore det ju tufft att få ha Securitasuniform och lära sig slåss med batong. :) Skämt åsido, vi ska söka båda två och har beställt personbevis och sjukskrivningsintyg som de vill ha. Onekligen något omständig ansökan, men det känns som ett seriöst och bra jobb. Vi får väl se hur det går. Söker allt jag hittar och hinner, förhoppningsvis får jag något sommarjobb. För övrigt dök det upp en annan intressant möjlighet idag… men det blir en senare historia, kanske.