Vem behöver vila?

Läggningen har börjat ta längre tid igen, efter att ha varit riktigt skaplig ett tag (se tidigare inlägg). Igår, på kalasdagen, var det besvärligt att få Ava att sova både till efterlunchenvilan och för natten. Det har varit besvärligt ganska många kvällar nu och eftersom Jonas är rejält sjuk har jag fått sköta ruljangsen och inte haft någon egentid.

Idag har vi varit hemma och lekt med födelsedagspresenterna och gjort duktigsaker – fixat disken efter kalaset och tvättat ett Mount Everest av smutsiga kläder och handdukar. Egentligen behöver Ava ingen dagsömn sådana lugna dagar. Jag läääängtade efter egentid och funderade på att lägga henne som vanligt efter lunchen, men insåg hur det skulle bli. Jag var nämligen så himla trött att vi hade somnat båda två => ingen egentid. Då hade kvällsläggningen säkerligen också blivit svår => ingen egentid då heller. Provade i stället att vila genom att se film efter lunchen. Själv sov jag lite i soffan bredvid Ava, som var vaken. :) Och kvällsläggningen blev ljuvlig. Redan vid 18:20 sa Ava att hon var trött. Hon fick välling strax därefter (brukar få vid 19), lät sig sedan villigt (!!!) läggas, somnade på några minuter (!!!) efter godnattsagan och jag var loss 19.05! Wow! Nu är klockan 21.10 och jag har fortfarande inte kommit igång med det jag egentligen vill göra, utan bara betat av sånt jag tycker att jag “måste”. Jag borde skära ner på dessa “måsten”, annars kommer jag aldrig att lyckas med något…

Måste kolla med förskolan om hon sover där nuförtiden och om det i så fall är för att de tycker att hon verkligen behöver det. Vet att hon var med på läsvilan i stället för att sova i början för att hon inte ville sova, men jag vet inte om det ändrats.