Hoppa till innehåll

Sander 17 månader

Sander

Det senaste är ju att vi växlat så att Jonas är föräldraledig och jag jobbar. Det går fint, men både jag och Sander är såklart väldigt sugna på att amma när jag kommer hem, så det får bli en amningsstund precis före middagen, även om det kanske inte är optimalt. Jag tänker inte göra något speciellt med amningen för att jag börjat jobba utan bara fortsätta att amma när han vill det, när jag är tillgänglig.

Backar vi lite så drabbades han ju ganska ordentligt av vattkoppor i början av månaden. Då nådde vi lågvattenmärket angående maten, han åt i stort sett bara lite frukt utöver amningen. Tror att han stod ganska still i växten ett tag, men vi jobbar på det nu och det går bättre och bättre. Vi stoppar i allt som går, så energirikt som möjligt. Olja (raps, linfrö, alg) på sked till exempel. Frukt och fett är det som går bäst, vi får kämpa lite mer för proteinrika saker. Glädjen är stor när han självmant moffar i sig till exempel korv eller tofu, vilket faktiskt börjat hända mer nu. Och pumpafrön, många pumpafrön!

De fyra kindtänderna är ganska sega på att komma upp, vet inte om det påverkar honom nu, men tre av fyra är ordentligt uppe och den fjärde sticker upp som tre piggar än så länge. Men fortfarande 12 synliga tänder alltså. Ändring: Även den fjärde hann visst sticka upp ordentligt till 17-månadersdagen.

Jag skrev ner våra vardagsrutiner nyligen, innan mina vardagsrutiner ändrades drastiskt i och med jobb.

Sander går ute med skor!
Börjar funka att ha skor!

Sander har utökat ta-sig-fram-repertoaren med att springa och gå på tå (inte nödvändigtvis samtidigt). Vi har dessutom haft ett par riktigt lyckade försök med skor nu på sistone, vågar vi hoppas på att det ska funka hädanefter? Förhoppningen är ju att vi ska lyckas låta honom vara ute och leka lite mer nu när lite mer lockande utetemperaturer förhoppningsvis är på ingång.

Så fort jag vänder ryggen till...
Klättrar upp i soffan och vidare.

Han är verkligen ihärdig hemma när det gäller att klättra i soffan och vidare upp i fönstren eller till bordet som står temporärt bredvid (utslängt ur kontoret pga ny förvaringshylla). Han river i skåpen och har vid olika tillfällen hällt ut solrosfrön, socker, katrinplommon, russin och gröna linser på golvet som ett resultat av detta… men ibland är det nästan att föredra framför att han klättrar upp i soffan och springer runt i den, för då är vi så rädda att han ska ramla och slå sig att vi vill vara där och vakta, vilket är svårt samtidigt som man till exempel dukar av ett bord.

Sander
River i grejer…

Han är mer benägen att härma ljud nu igen efter att ha legat lite lågt med det ett tag. Han har några böcker som gör väldigt bra djurljud och han brukar till exempel härma en säl… men han kan inte ordet säl såvitt jag vet, däremot gör han rätt ljud när vi frågar vad kossan, hästen, ormen, hunden och katten säger (fast katten och hästen låter väldigt lika). Han vill inte riktigt upprepa ord, såvida ordet inte är mamma. Mamma säger han gärna och jag tror det kan betyda lite allt möjligt. Mamma, namnam, och amma är ju ganska snarlika, så det blir lätt lite samma. Funkar bra som generellt utrop också. Jag har försökt lära honom att säga tutte, men jag vet inte riktigt vad det är som händer då… han stöter upp ett ljud i näsan liksom och sen försöker jag dela upp ordet genom att först säga tu – och då skrattar han. Eh…? Varje gång.

Han är bra på att svara ”Mm!” (alltså som i ja, inte mums) när jag frågar ”Vill du amma?” och även vissa andra saker.
Han förstår ju fler ord än han säger, puss till exempel. Och han har börjat pussas med stängd mun. Smackar oftast inte, men snörper ihop läpparna till en pussmun och tycker det är väldigt roligt.

Han ääälskar att trycka på hissknapparna.

Tillägg 2014-04-06: Hade även tänkt skriva att han har blivit mer ”bångstyrig”, åtminstone med mig. Det går bättre med pappa. Jag får inte borsta Sanders tänder, det får pappa. Och han bjuder ofta på motstånd när jag ska sätta honom i vagnen eller babysittern (men wow för att den sistnämnda ändå fortfarande funkar någorlunda, det är lyxigt).

Och han är mer intresserad av att läsa böcker nu, äntligen! Knacka på! och böckerna om Bäbis är himla bra.

Når i alla fall en hissknapp
Hissknappstryck är kul!

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *