Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Ava Långstrump

Idag var det höstfest på förskolan och barnen fick gärna komma utklädda. Alltså var det Pippi Långstrump och Herr Nilsson (kan ni se honom? Han syns i en av bilderna!) jag tog till förskolan i morse. Innan jag hade hunnit därifrån hade ytterligare två Pippi dykt upp. Hon är poppis där nu, Pippi.

Bilderna finns även på Flickr: 1 2 3 4.

Lämna en kommentar

Också en anledning att byta tvättmedel

Grumme-flaskan är för hög för skåpet ovanför tvättmaskinen. Nu använder jag* Skona i stället.

* Ja, jag säger faktiskt “jag”, för vi kör uppdelningen hemma att jag tvättar och Jonas diskar. Även om jag diskar en del nu också, det blir ju rätt mycket diskande eftersom vi inte har diskmaskin ännu.)

Lämna en kommentar

Sankta Psyko och Dito

Jag gillar Johan Theorins Ölandskvartett (som än så länge är en oavslutad trio) och blev förstås nyfiken när jag hörde talas om hans nya bok Sankta Psyko. Nu handlar det inte längre om Öland, utan om Sankta Patricias rättspsykiatriska regionklinik i den fiktiva staden Valla nära Göteborg.

Intill Sankta Patricia ligger förskolan Gläntan, där de intagnas barn går för att vara i närheten av sina föräldrar. Sjukhuset är en ointaglig fästning, men binds samman med förskolan utanför murarna via en källargång som barnen och deras ledsagare använder när de ska hälsa på föräldrarna.

Huvudpersonen i boken är Jan Hauger, förskollärare. Han tar ett vikariat på Gläntan och vi förstår snart att han har alldeles speciella skäl till det. Han har nämligen fått veta att hans stora idol Alice Rami sitter inspärrad på Sankta Psyko (som sjukhuset förstås kallas). Han har också mörka hemligheter i bagaget och berättar inte gärna vad som egentligen hände den där gången en pojke försvann från en av de många förskolor han vikarierat på.

Det är många frågetecken som ska rätas ut under berättelsens gång och visst är det spännande läsning. Men den där riktiga schwungen saknas och Sankta Psyko är helt enkelt inte lika nagelbitande spännande som böckerna i Ölandskvartetten. Jan Hauger är svår att få grepp om och någon gång luras man till och med in på villospår som visar sig vara bara fantasier. Stämningen är mysigt mörk och många samband är snyggt uttänkta, men det känns ändå som att boken borde ha varit lite mer.


Dito – snygg men buggig

Jag läste Sankta Psyko i Dito, som visst har ersatt eBokus. En trevlig app, men uj så buggig den är än så länge! Hoppas det löser sig, för den är både snygg och praktisk annars. Jag gillar att det är lätt att se hur långt man kommit i boken och att det inte finns en massa onödigt plotter. Detta hade jag problem med (Sankta Psyko i Dito på Nexus One, Android 2.3.6):

  • Varje gång jag öppnade boken kom jag till en blank sida i stället för till första sidan på kapitlet jag skulle börja läsa. Bläddrade jag då framåt kom jag till kapitlets andra sida. För att komma till kapitlets första sida fick jag först bläddra fram och sen tillbaka igen.
  • Flera gånger fastnade jag i ett kapitel. Det gick helt enkelt inte att komma till nästa. Ibland loopade det, så att jag kom till början av kapitlet igen när jag bläddrade vidare från sista sidan och ibland gick det helt enkelt inte att bläddra. Fick stänga boken och öppna igen, så löstes det.
  • Många av anfangerna saknades, så ett kapitel började t.ex. “affe, Jan?” :)
  • När appen uppgraderades fick jag logga in igen. Kan ju bli rätt drygt om de ska fixa alla buggar nu framöver…

Hoppas dessa små quirks fixas snart, för annars känns Dito lovande.

BokinfoTitel: Sankta Psyko
Författare: Theorin, Johan
Förlag: Wahlström & Widstrand
ISBN: 9789143513097
Lämna en kommentar

Lumos!


Hur lampan ser ut syns bäst i reflektionen av den.

Duktigdag idag. Lägenheten har försetts med fyra välbehövda taklampor enligt bild – i köket, i “matsalen” (dvs ungefär där matbordet står i rummet som är både vardagsrum och kök…), i hallen och i kontoret. Totalt har vi fem likadana plafonder uppsatta (en i sovrummet också) och kommer antagligen sätta upp ett par till… det blev enklast så, så slipper vi hålla på och leta en massa. Projektet är liksom stort nog som det är, med tanke på att det innefattar en slagborr…

Det är ljust här inne vid datorn, där jag sitter och skriver nu! Jag är inte längre hänvisad till datorskärmens sparsamma sken för att kunna se någonting på bordet framför mig. Härligt!

Jag har bakat lite inför morgondagen också, när jag ska få besök av Londonflickorna.

Lämna en kommentar

Shoppetishop


Topp, tunika, klänning

Idag gick jag på stan en snabbis på lunchen för att spana in den röda tröjan ni ser till vänster här ovanför. Den passade fint, så jag köpte den. Och för inte så länge sedan köpte jag de andra två plaggen i bilden. Mittenplagget visar jag alltså både fram- och baksida av.

Dessutom gillade jag byxorna och hann skaffa ett par plommonfärgade också innan de var slutsålda i min storlek. De var slut i Nordstan där jag letade efter dem, men jag beställde på nätet och hämtade dem i butiken vid Fridhemsplan. Och så fick jag ju en kofta härom dagen.

Med andra ord går det framåt med mitt välbehövda garderobsuppdaterande. Får fortsätta på det spåret, jag har så många plagg som verkligen sett sina bästa dagar.

Lämna en kommentar