Helenas dagar Inlägg

Johnny Depp spelar författaren Mort Rainey som anklagas för plagiarism av en riktigt otäck man. För att vara Stephen King-baserad är den ovanligt subtil i sina otäckheter och det gillar jag. En känsla av paranoia är ständigt närvarande. Dessutom gillar jag slutet för att det inte är vad jag förväntade mig! Klart sevärd!

Johnny Depp spelar J.M. Barrie i berättelsen om hans vänskap med en familj som inspirerade honom att skriva pjäsen Peter Pan. Som alltid i biografiska filmer stör det mig lite att veta att berättelsen ändrats för filmen men inte ha en aning om i vilken utsträckning. Filmen känns hur som helst oändligt förutsägbar, men är ganska mysig.

Igår såg vi två filmer med Johnny Depp. Likheterna slutade inte där, för han var dessutom:

– författare
– hundägare
– hustruförsummare

i båda filmerna. Frun sa exakt samma sak till honom, att han varit fysiskt närvarande men ändå inte där och det var därför det sket sig.

Mer om dem på min filmsida under Finding Neverland och Secret Window, som alltså är filmerna i fråga. Utöver nämnda likheter var de väldigt olika.

För övrigt såg vi dem ackompanjerade av mycket högljudda grannar som skrålade energiskt till fina bitar som “Girls Just Want to Have Fun”, “The Final Countdown” och “The Power of Love”…

Fyratimmars miniserie av Stephen King. Det största problemet med den är att den med fördel skulle kunnat komprimeras till en vanlig 100-minutersfilm, för det blir ganska utdraget.

Professor Joyce Reardon bjuder in en rad personer med övernaturliga förmågor för en exkursion till det otäcka huset Rose Red. Huset tycks en gång i tiden ha levt sitt eget liv, men nu har det slumrat i ett antal år. Reardon hoppas väcka huset och dokumentera fenomen. Och givetvis vaknar huset och ställer till trassel…

Bitvis är det en gnutta spännande, får jag medge. Men varje gång blir jag besviken över upplösningen, eftersom det ofta går ut på att en förmultnad otäcking hoppar fram och säger bu (i princip…). Det är varken subtilt eller otäckt.

För att säga någonting positivt så är Kimberly J. Brown härligt obehaglig som lillflickan Annie och jag gillar också Julian Sands som Nick, mest för hans härliga brittiska dialekt. Dessutom är rummen i huset väldigt coola. Och så får vi se Stephen King i egen hög person som pizzabud. :)

Är man sugen på filmer om otäcka hus tycker jag att man hellre ska se The Haunting. Både nya och gamla versionen är bättre än Rose Red och dessutom mer lagom långa.