Etikett: komedi

Det här är en film jag gärna skulle vilja älska – det är ju så tufft med en billig independentrulle som ganska otippat blir en hit, och den har ändå en viss charm och kreativitet. Men jag vet inte… tönthumor har väl aldrig riktigt varit min grej. Det handlar alltså om en high school-tönt med det smått osannolika namnet Napoleon Dynamite. Han har en lika töntig bror som ägnar all sin tid åt att ragga på nätet, han blir kompis med Pedro som ställer upp i skolvalet (och visst kan du också få en alldeles egen Vote for Pedro-tröja) och han måste hitta en dejt till skoldansen.

Jag gillar att det inte är en typisk töntfilm som låter tönten drömma om att bli cool och sen låter honom bli det genom en ytlig make-over som gör honom het – i stället är Napoleon övertygad om sin egen förträfflighet filmen igenom och när han faktiskt får uppskattning utifrån är det för att han är sig själv och gör det han kan.

Jag ser poängen och jag förstår varför folk gillar den. Jag tycker att Napoleon Dynamite är en charmig film, men samtidigt känns det som att det ska vara roligt vid väldigt många tillfällen då jag helt enkelt inte tycker att det är det. Jag faller helt enkelt inte riktigt för den.