nikon coolpix p950 – Helenas dagar

Idag var det påtagligt lite fåglar ute. Till och med vid matningen i Karlbergsparken var det näst intill tomt, både på mat och fåglar. Såg två blåmesar där bara. Det räckte i alla fall till en ny halvdan bild på blåmessidan, för jag hade bara dåliga bilder sedan innan.

Jag hade med mig gamla kameran också för att jämföra litegrann. Först testade jag att fota samma gräsänder med båda kamerorna.

GAMLA:

NYA:

Inte exakt samma bilder såklart, men jag knäppte ett gäng med båda kamerorna och valde ut två av de bättre. Snabb jämförelse bara, inga fantastiska bilder. Det kändes ändå tydligt att jag kommer närmare och får tydligare färger med nya kameran. Visst går det att fota bättre med gamla om man har koll på alla ziljarders inställningar också, men… hehe… det var ju just det. Jag är mer av en point-and-shoot kind of fotograf, helt hopplös på att lära mig fota på riktigt faktiskt… är märkligt nog heeelt ointresserad av den biten.

Sen fick kameran tillfälle att imponera på mig igen. Det är ju såå ofta som jag ser fåglar, eller snarare mer som mörka silhuetter av fåglar, högt upp i träden och inte har en chans att se vad det är. Men med kameran kan jag zooma in så de syns och färgerna trollas fram!

Kolla:

Med blotta ögat en färglös silhuett högt uppe (jag är inte ens helt säker på var den är i bilden, men den är där…) och så zoomar man in och en blåmes framträder! Bilden blev ju inte fantastisk, men jag såg tydligt att det var en blåmes och det syns ju på bilden också! Inte ens jag blir egentligen glad över en sån bild på just en blåmes, men jag blir så glad över konceptet att jag kan fota så här. Tänk dokumenterbar fågelskådning snarare än artsy fotografering, liksom. Hade det varit en fågel jag inte tidigare sett eller fotat hade jag varit väldigt glad för en sådan bild!

Sen kan det också vara så att jag aldrig kommer att ledsna på att göra såna här testa-hur-långt-jag-kan-zooma-jämförelser… :D

Får man önska lite sprickor i det massiva grå molntäcket + påfyllning av fågelmatarna till nästa promenad? :) Snön kan få vara kvar också, det är fint. Jag är inte så sugen på det där jojo-vädret kring nollan som den här årstiden brukar ägna sig åt att ge oss.

Lämna en kommentar

När jag var på utflykt med fågelkursen i höstas och fick låna en kikare kände jag att jag inte kunde fortsätta försöka fågelskåda utan att ha en kikare… men det kändes samtidigt opraktiskt om jag skulle behöva ha med mig både kamera och kikare. Så riktades min uppmärksamhet mot Nikon Coolpix P950. Det är en “kompaktkamera”, dvs med ett fast objektiv, även om den ser ut som en systemkamera, och den har ett enormt zoomomfång och skulle enligt recensioner jag läste kunna funka som både kamera och kikare. Vet ni?! Det gööör den! Yaaaay!

Idag gav jag mig ut och provfotade lite. Wow, vilken känsla att zooma in tills fågeln tar lagom plats i bilden och inte tills det tar stopp men man hade behövt mer!

Jag testade lite på skoj att stå på samma ställe och fota utzoomat och inzoomat. Ett exempel:

Nästa exempel:

Jag fick äntligen en ärlig chans att fota storskrakeparet jag ser ibland, men som alltid är lite för långt borta. Nu kom jag nära, men det var fortfarande svårt att få en bra bild eftersom de inte poserade särskilt snällt… och så snöade och blåste det en hel del, vilket förstås inte heller underlättade.

Liksom… vad göööör ni? Simma bara fint bredvid varandra och titta upp i profil, ok..?

Jamen typ nästan så i alla fall… lite mer näbb bara, tjejen?

Det blev en ny bild på storskrakesidan i alla fall, även om jag hoppas på en ännu bättre fotochans snart.

Sen gick jag för att se om jag kunde få syn på rörhönorna jag såg på min löprunda häromdagen. Det fick jag! De är rackarns svåra att fota eftersom de gömmer sig hela tiden, men jag lyckades få bilder som uppfyller kravet identifierbar fågel i alla fall, vilket innebar en ny fågelsida med rörhönan!

Det här känns väldigt lovande! Det är en värld av skillnad jämfört med gamla kameran!

2 kommentarer

Etikett: nikon coolpix p950

Andra fågelpromenaden med nya kameran

Test med ny kamera – Nikon Coolpix P950