Etikett: olycksfall

Det bra idag: Vuxentid!

Strax efter att vi återförenats med Ava, Emma och Johannes ramlade Ava från soffan och slog i framtanden i bordet. Det blödde en del och tanden var synbart intryckt. Eftersom vi har en tandläkarmottagning i huset – Family Dental Care – rusade Jonas dit och de kunde ta emot oss genast. Tandläkaren varnade visserligen för att de inte hade avtal för att behandla barn kostnadsfritt, så det skulle kosta en tusenlapp och vi hade alternativet att åka en bit, vänta potentiellt flera timmar och få det gratis. Vi valde att betala.

Som synes på röntgenbilden trycktes hela tanden och roten inåt, vilket såklart gjorde ont. Men de bakomliggande tänderna är med största sannolikhet oskadda och även mjukdelarna runtomkring klarade sig. Tandläkaren bedövade och tryckte tillbaka tanden, med förhoppning att den ska växa fast fint.

Vi är väldigt nöjda med att vi tog det närmaste och snabbaste alternativet. Skönt att få det hela avklarat så fort som möjligt och dessutom var tandläkaren väldigt gullig mot Ava och allt gick jättebra. Han sa också att de ska skaffa avtalet för barntandvård framöver, vilket vi tycker låter bra. Nu vet vi att det finns en bra barntandläkare alldeles nära oss, då vill vi förstås gärna utnyttja det. Om en månad blir det återbesök och vi kommer att gå tillbaka till samma tandläkare, trots att det kostar lite (inte lika mycket som idag).

Vi har fått lite förhållningsorder. Det är skonkost som gäller i två veckor, Ava ska inte äta något som är hårdare än banan. Vi ska inte borsta framtänderna, utan badda dem med Hexident munskölj på en bomullstuss (närmaste Apoteket hade inte och när Jonas lyckats få tag i det inne i stan och kommit hem hade Ava somnat, så vi börjar imorgon). Blir tanden missfärgad ska vi höra av oss, då kan det vara infektion och utdragning som gäller.

Nåväl. Hemma igen kunde vi återuppta middagsplanerna tillsammans med Emma och Johannes, men i annorlunda form. I stället för att laga mat köpte vi hem från Pong och Ava fick efter eget önskemål sitta i soffan och äta bara spaghetti. Tänk vad man går med på när man tycker synd om barnet. :)

Vi har ju varit ganska förskonade från olycksfall med Ava, så vi är inte så härdade… Det här var väl tredje större grejen. En gång slog hon pannan i bordet så det blödde en del, men det läkte fint och kändes klart värre än det var. En annan gång ramlade hon rakt in i en mur och fick ett jack i läppen. Vi var hos tandläkaren då, för säkerhets skull, men det hade inte hänt något med tänderna utan bara med läppen. Det syns fortfarande svaga märken efter det, 1½ år senare.

Ava har nog kommit över detta redan, men själv känner jag mig fortfarande ganska skärrad… Inte roligt när ens lilla barn gör sig illa! Men skönt att det inte blev värre än det var och att allt gick så bra hos tandläkaren. Nu håller vi tummarna för att det ska läka fint!

4 kommentarer