Skip to content

Månad: september 2012

Dagens hemförbättring + sånt som är på g

Idag har Jonas åkt en runda till Jula, Bauhaus och Ikea. Vi har mycket på g här hemma nu, men det enda som blev klart idag är detta:

Hallen före:
Hallen före

Hallen efter:
Hallen efter

Vi lyckades googla rätt på en skohylla på Jula med exakt rätt bredd (72 cm – tydligen väldigt ovanligt för skoställ…). Den matchar ju nästan hatthyllan också, bara eh fel färg på träet och metallen. :) Känns bra i alla fall – och Roomban kommer under den!

Den observante noterar även att vi numera har en sån där liten magnetisk mini-whiteboard på dörren, i stället för att tejpa upp komihåglappar hela tiden. Fast den har suttit där i några dagar redan.

På Bauhaus blev det ett trådbacksstativ med trådbackar för skoförvaring i hallgarderoben. Tyvärr saknas några viktiga delar, annars hade jag kanske haft mer att visa… Men en före-bild kan jag väl bjuda på ändå:

Hallgarderoben före (fortfarande…):
Hallgarderoben före

Nedre halvan ska fyllas med trådbackar för bättre skoförvaring. Övre halvan ska generellt röjas…

Dessutom ska ett skoskåp (som man ju kan ha annat än skor i också) och en spegel upp i hallen. Men de är inte nya för idag, utan har legat här hemma ett tag redan…

Nytt för idag är däremot Hemnes-byrån som inte fanns i lager förra gången. Då köptes enbart skötbordsöverdelen. Jag lade in bevakning på byrån och fick mail om att den kommit in för några dagar sedan. Men när jag kollade lagersaldot idag innan Jonas åkte stod det plötsligt att den inte ens såldes på det valda varuhuset! Gasp! Fast vi hade tur för en gångs skull, det fanns ett fåtal kvar.

Dessutom lämnade Jonas tillbaka en spjälsäng som vi hade köpt men lyckligtvis inte hunnit montera, eftersom vi ska få en likadan (fast i björk i stället för vit, men vit tog vi nog mest för att den var billigast…) av vänner. Och de ska få bokhyllor av oss, bokhyllor som för tillfället ligger nedmonterade i en trave här i kontoret bakom mig.

Skötbordet ska alltså in i kontoret, för att det är här det får plats, och ut härifrån ska brädhögen som är bokhyllorna, samt min kära fåtölj som jag får offra (men som jag i ärlighetens namn inte använder jättemycket).

Jag tror det var allt..? Eller ja, Jonas köpte ett par småsaker också, tidskriftssamlare och babybäddset. Skulle ha köpt plastlådor för köksprylsförvaring om de inte varit slut, men vi får skaffa någon annan plastlåda. För nu tror jag det ska räcka med såna här inköpsrundor för ett tag, eller åtminstone efter att Jonas skaffat den där sista prylen från Bauhaus som missades idag, förstås.

Ja, och så ska vi göra oss av med diverse prylar som står och skräpar nu. Fåtölj, Avas förra leksaksförvaringsmöbel, gamla stolar… Och organisera om en massa så att tvättkorgarna kan flytta in i sovrumsgarderoberna och spjälsängen kan få ta deras plats.

Leave a Comment

Det tråkiga idag: Ava akut till tandläkare

Det bra idag: Vuxentid!

Strax efter att vi återförenats med Ava, Emma och Johannes ramlade Ava från soffan och slog i framtanden i bordet. Det blödde en del och tanden var synbart intryckt. Eftersom vi har en tandläkarmottagning i huset – Family Dental Care – rusade Jonas dit och de kunde ta emot oss genast. Tandläkaren varnade visserligen för att de inte hade avtal för att behandla barn kostnadsfritt, så det skulle kosta en tusenlapp och vi hade alternativet att åka en bit, vänta potentiellt flera timmar och få det gratis. Vi valde att betala.

Intryckt framtand

Som synes på röntgenbilden trycktes hela tanden och roten inåt, vilket såklart gjorde ont. Men de bakomliggande tänderna är med största sannolikhet oskadda och även mjukdelarna runtomkring klarade sig. Tandläkaren bedövade och tryckte tillbaka tanden, med förhoppning att den ska växa fast fint.

Vi är väldigt nöjda med att vi tog det närmaste och snabbaste alternativet. Skönt att få det hela avklarat så fort som möjligt och dessutom var tandläkaren väldigt gullig mot Ava och allt gick jättebra. Han sa också att de ska skaffa avtalet för barntandvård framöver, vilket vi tycker låter bra. Nu vet vi att det finns en bra barntandläkare alldeles nära oss, då vill vi förstås gärna utnyttja det. Om en månad blir det återbesök och vi kommer att gå tillbaka till samma tandläkare, trots att det kostar lite (inte lika mycket som idag).

Vi har fått lite förhållningsorder. Det är skonkost som gäller i två veckor, Ava ska inte äta något som är hårdare än banan. Vi ska inte borsta framtänderna, utan badda dem med Hexident munskölj på en bomullstuss (närmaste Apoteket hade inte och när Jonas lyckats få tag i det inne i stan och kommit hem hade Ava somnat, så vi börjar imorgon). Blir tanden missfärgad ska vi höra av oss, då kan det vara infektion och utdragning som gäller.

Nåväl. Hemma igen kunde vi återuppta middagsplanerna tillsammans med Emma och Johannes, men i annorlunda form. I stället för att laga mat köpte vi hem från Pong och Ava fick efter eget önskemål sitta i soffan och äta bara spaghetti. Tänk vad man går med på när man tycker synd om barnet. :)

Vi har ju varit ganska förskonade från olycksfall med Ava, så vi är inte så härdade… Det här var väl tredje större grejen. En gång slog hon pannan i bordet så det blödde en del, men det läkte fint och kändes klart värre än det var. En annan gång ramlade hon rakt in i en mur och fick ett jack i läppen. Vi var hos tandläkaren då, för säkerhets skull, men det hade inte hänt något med tänderna utan bara med läppen. Det syns fortfarande svaga märken efter det, 1½ år senare.

Ava har nog kommit över detta redan, men själv känner jag mig fortfarande ganska skärrad… Inte roligt när ens lilla barn gör sig illa! Men skönt att det inte blev värre än det var och att allt gick så bra hos tandläkaren. Nu håller vi tummarna för att det ska läka fint!

4 Comments

Det bra idag: Vuxentid!

Vilken dag det har varit..! Det får bli två inlägg, för att de känns så totalt olika. Jag börjar i kronologisk ordning med det bra!

Ava fick följa med Emma och Johannes på utflykt till Spårvägsmuseet idag! Det verkar ha varit en riktig höjdare. Trevligt för oss att få vuxentid också, men allra mest värdefullt för att vi har så dålig ork till att hitta på roliga saker med Ava just nu.

Under vuxentiden passade vi på att göra något vi inte gjort på väldigt länge: vi tog en promenad, bara jag och Jonas. Det blev en långsam och kort promenad, förstås, allt anpassat efter nuvarande förutsättningar. Men trevligt var det. Vi gick längs strandpromenaden bort mot Kristinebergs strandpark och passade på att provsitta hängstolarna vid restaurangen där:

Hängstol

Sen tog vi bilen och storhandlade, samt hämtade paket innehållande Avas nya bältesstol till bilen – en Britax Adventure – och barnkalasprylar.

Mitt återvända graviditetsillamående höll i sig under förmiddagen, dock ganska svagt men tillräckligt för att jag bara skulle få i mig en ytterst larvig lunch, men drog sig lyckligtvis tillbaka under eftermiddagen. Tänk om det inte måste vara konstant hemskt?!

När vi kom upp från garaget efter att ha satt bältesstolen i bilen skulle Jonas bara gå och handla lite vi glömt och sen skulle vi laga middag… men museigänget hade hunnit hem och planerna ändrades plötsligt väldigt snabbt…

Det dåliga idag: Ava akut till tandläkare

Leave a Comment

Illamåendet tillbaka..?

Kräktes upp frukosten i morse. Sov sen en bit in på eftermiddagen. Gick upp och försökte äta lunch. Fick i mig en pytteliten del av en matlåda, sen tog det stopp och kändes motbjudande.

Ska det börja igen, alltså?! Tyvärr är det inte helt osannolikt. Förra gången vill jag inte minnas att jag fick tillbaka eländet, men det är ändå vanligt att man får det. Man har liksom svårt att få plats med mat i magen…

Åååh, suck! Håller tummarna för att det inte är nya normalläget.

Leave a Comment

BMM, OBCZ, H&M, yoga

Idag har jag flängt runt en massa – ojojoj, min stackars kropp.

Först var det besök hos barnmorskan. Allt väl. Lillebror ligger tydligen med huvudet nedåt nu, vilket förklarar varför det börjat göra mer ont längre ner.

Sen besökte jag OBCZ Espresso House för första gången (mycket imponerad!) och lämpade av några utlästa böcker. Fick med mig en hem också.

På väg dit träffade jag mina kollegor, som var på väg ut på lunch. :)

Sen skulle jag kolla lite grejer till Ava på H&M, så jag fortsatte gå i det härliga regnvädret. Det blev en lite längre gångsträcka än jag brukar utsätta mig för och jäklar i min lilla låda vad glad jag var över att Jonas har fått ett fånigt sittunderlägg med sitt jobbs logotyp på, för det hade jag i ryggsäcken och kunde således sätta mig ner på en väldigt blöt bänk när det började göra alldeles för ont för att jag skulle vilja fortsätta gå. (Det hamnade i ryggsäcken för att jag ville kunna sitta på den kalla betongklossen vid busshållplatsen i stället för att stå.)

Bärjackan
Så här ser jag ut när jag är ute – fast just här är jag i hissen, förstås. :) Bärjacka och ryggsäck är det som gäller. Tänkte blogga lite om bärjackan snart, det var mest därför jag tog den här bilden.

H&M-besöket gav tyvärr inte tänkt utdelning eftersom skorna jag ville kika närmare på inte fanns i den butiken. Däremot köpte jag strumpor med Hello Kitty och utan antihalkpluppar. Det börjar bli svårt att hitta strumpor med antihalkpluppar i Avas storlek (köpte 28/30, skulle tro att 27 är lagom skostorlek men strumpor tycker jag brukar behöva vara snäppet större eftersom de krymper så mycket), så vi får väl börja köra utan.

Sen var jag hungrig och åkte tunnelbanan till Gamla stan för att äta på Hermitage. Efter det tog jag bussen till Goodstore för att proviantera lite av livets nödtorft. Sen buss hem för att sova lite innan det var dags att tvinga upp mig, äta snabbt och åka till yogan.

Vikarie på yogan idag igen och jag tycker i vanlig ordning att det är rätt bra att få en annan instruktörs vinkel ibland, alla är ju olika. Och det har inget att göra med att den ordinarie skulle vara dålig, hon är super, det är bara bra med annorlunda ibland. Fast jääklars vad jag är osmidig! Jag är van vid att vara ganska smidig på yogan, men nu är jag typ sämst i gruppen. Om man nu ska värdera, vilket man förstås inte ska, men litegrann har man ju ändå koll på hur mycket man kan böja sig i förhållande till de andra. Och vissa saker kan jag inte göra alls. Höfterna säger totalstopp om jag t.ex. försöker stå på ena knät och sträcka ut det andra benet åt sidan… Och barnets position blir bara omöjligare och omöjligare!

Jag åker ju väldigt mycket buss nu, för att det oftast går att hamna närmare målet då än om man åker tunnelbana. Det innebär en del väntetid i busskurer, men jag tycker verkligen om att åka buss och jag lär mig hitta på helt nya ställen. Idag lärde jag mig till exempel hur man kommer från Tjärhovsplan till Skånegatan. Det var ju superenkelt, men jag hade inte alls koll tidigare. Jag kanske kommer att fortsätta ta 3:ans buss när jag ska till Goodstore i stället för att tunnla till Medborgarplatsen, även när jag inte är gravid längre.

2 Comments

Besök på OBCZ Espresso House

Nyligen insåg jag att Stockholm har mer än en (dvs två?) Official Bookcrossing Zone. Det finns en på Espresso House Vasagatan 15-17 också! Och det är ju egentligen ett mycket bättre läge för mig än Ica Lansen på Söder. Så idag pallrade jag mig äntligen dit och lämnade dessa fem böcker:

Och Bodil Malmstens Priset på vatten i Finistère fick följa med mig hem. Jag har länge varit smått nyfiken på hennes böcker, fast i ärlighetens namn kanske inte jättesugen. Nu kunde jag hur som helst inte motstå att plocka med mig denna. Undrar bara när jag ska hinna läsa den?! Har mycket i att-läsa-hyllan och den tenderar att fyllas på med prio-1-böcker…

Jag blev väldigt positivt överraskad av bookcrossingzonen! Det var ju ett stooort café och de hade en hel bokhylla full med böcker. Dessutom hade de böcker som dekoration lite varstans och jag såg att det fanns andra bokhyllor med lite böcker, men jag kollade inte om några av dem också var bookcrossingböcker.

OBCZ Espresso House Vasagatan 15-17

OBCZ Espresso House Vasagatan 15-17

OBCZ Espresso House Vasagatan 15-17

Leave a Comment

Verkligare så?

På ett sätt är det ju väldigt verkligt att vi har en lillebror på g. Han är ju med mig hela tiden, jag känner honom ofta och mycket. På ett annat sätt är det overkligt att vi snart ska in i bebislivet igen. Sakta men säkert börjar prylarna hitta in i hemmet, kanske blir det verkligare av det? Lillebror har fått sina första alldeles egna, icke-ärvda kläder:

DSCN2542

Av klädmängden som finns efter Ava att döma lär det inte bli mycket mer som är hans alldeles eget…

Leave a Comment

Örfilen

En solig eftermiddag vid en grillfest i en förortsvilla ger en av gästerna en trotsig treåring en örfil. Barnet är inte hans son.

Örfilen delar hela umgängeskretsen i två läger: de som tycker att den är ett grovt övergrepp och de som tycker att incidenten var en bagatell. När pojkens föräldrar bestämmer sig för att göra rättssak av det fördjupas konflikten. Vänskapen mellan gamla vänner sätts på prov och familjelojalitet ställs mot moral och principer.

Boken nominerades till Bookerpriset 2010. Den har sålts i en miljon exemplar, översatts till 20 språk och även blivit en framgångsrik teveserie som sänds i SVT under 2012.

Den här boken hade jag hört talas om, eller rättare sagt hade jag hört talas om originalet The Slap, innan erbjudandet kom från Booked att läsa den. Jag nappade, det var svårt att göra annat när jag hört från flera håll hur bra den är. Men det blev inte riktigt den fantastiska läsupplevelse jag hoppats på. Läsningen gick segt, mycket för att jag fick den som pappersbok och pappersböcker numera kräver så mycket mer av mig. De behöver vara väldigt bra för att jag faktiskt ska avsätta tid för att läsa dem. Enklare med e-böcker som alltid följer med mig på mobilen. Jag fullföljde mitt Booked-åtagande att skriva om den två gånger på Facebook innan deadline 10 september, fast egentligen var förstås min plan att hinna skriva denna slutgiltiga recension inom den angivna tidsrymden.

Boken börjar med ett myllrande grillparty där det är svårt att hålla reda på alla människor. Perspektivet är värden Hectors och efter honom får ett antal andra nyckelpersoner ett och endast ett kapitel. Det är ett intressant sätt att berätta på och jag gillar det. Karaktärerna lämnas abrupt, men sedan blinkar de förbi i andra personers kapitel så att man ändå kommer till avslut med dem.

Konflikten kring örfilen var det som gjorde mig nyfiken på boken och jag kunde inte låta bli att känna mig snuvad för att den tar så lite plats. Precis som beskrivningen säger delar den visserligen bekantskapskretsen i två delar, vilket får en del konsekvenser, men det känns ändå inte som att boken riktigt handlar om den. Det handlar mer om alla dessa människor som överlag är så osympatiska att det är irriterande. Och det är väl det som stör mig mest med boken. Det och synen på manligt, kvinnligt och äktenskapet som förmedlas. Karaktärerna är dessutom så tröttsamt lika varandra. Alla män bär på mer eller mindre undertryckt våldsam aggressivitet, är otrogna och super och/eller knarkar. Kvinnor beskrivs som mödrar (såvida de inte valt bort mödraskapet) och mödraskapet är något som påverkar och definierar en kvinna på djupet, medan faderskapet lämnar mannen opåverkad.

Det är också gott om snaskigt sex och grova ord. Det är inte det att jag är pryd, men känns det verkligen sannolikt att alla dessa personer skulle välja samma, grova ord för könsorganen, som flitigt omnämns?

Boken slutar starkt i och med den homosexuelle tonårskillen Richies kapitel och det är tur, för det sätter stämningen för hur jag känner inför boken när den är utläst; bättre än om den slutat med ännu ett svin till man… fast åh, så fånigt att författaren måste ta till en homosexuell yngling för att visa en annan sorts man. Det förstärker bara intrycket av att författaren påstår att alla män är som Hector, Harry, Gary och Manolis. Jag ångrar inte att jag läste boken, men jäklars vad jag retade mig på den.

Min Barnboksprat-kollega Veroniqa fick också boken via Booked och det var en kul bonus att kunna diskutera den så smått under läsningen. Vi tyckte väldigt, väldigt lika. Se hennes inlägg: Hector, Anouk och Harry in i Örfilen (delrapport) och Örfilen (slutrapport).

BokinfoTitel: Örfilen
Författare: Tsiolkas, Christos
Förlag: Leopard förlag
ISBN: 9789173433792
2 Comments

Inte så vilsam start…

Starten på min lugna period har lämnat en del att önska vad gäller vilsamhet… I onsdags var jag faktiskt ledig och vi körde morgonrutinen ungefär som planerat, dvs att jag går upp i vanlig tid och gör Ava i ordning för att underlätta för Jonas att komma i ordning och hinna jobba litegrann hemma innan avfärd. Sen var det skönt att kunna lägga mig och läsa, för att sedan tvärdäcka och sova en stund… Men efter det gick jag och storhandlade, vilket var en pärs trots att jag körde kassarna i barnvagn. Hade ont i höfterna efter det, men det passade ju rätt bra att ha extra ont lagom till yogan som brukligt…

På yogan hade vi vikarie, eftersom ordinarie ledare genomgått en operation och är sjukskriven i ett par veckor. Det funkade bra det också och jag tycker ju alltid att det är intressant att pröva nya instruktörer för att få lite nya infallsvinklar. Det blir alltid intressanta skillnader. Jag tyckte att passet kändes skönt, men det märks att det inte precis blir lättare allteftersom tiden går… Det var både jobbigt och svårt.

Torsdag-fredag var förskolan stängd och Jonas låg dessutom sjuk dessa dagar + hela helgen, så jag har haft fyra dagar med i stort sett hela ansvaret för Ava och hemmet. Slut som artist idag, kan jag säga… Och jag har varit extremt trött och sovbenägen dessa dagar. Det hjälper inte precis att det är svårt att sova på nätterna nu. Barnen turas om att hålla mig vaken (nej, man behöver inte vara född för att kunna störa…) och är det inte någon av dem så är det bara allmänt svårt att ligga skönt utan att ha ont.

I torsdags gjorde vi inget direkt speciellt. Om man inte räknar att vi duschade Ava, för det gör vi faktiskt inte särskilt ofta. Vi har inte riktigt köpt det där med att barn ska badas/duschas varje kväll, tycker inte det behövs och det är skönt att slippa göra det jämt också. Annars… tja, vi lekte kurragömma, minns jag. :) Var inne hela dagen och jag snodde åt mig viltid på soffan närhelst det gick.

I fredags hälsade vi i alla fall på en förskolekompis här i huset. Mycket trevligt att se något annat en stund och träffa folk. Helt lagom nivå på ansträngning för mig också att bara kila över till dem.

I lördags åkte jag och Ava bussen in till stan och gick på bio. Har skrivit lite om filmen, Liten Skär och alla små brokiga på Barnboksprat. Efteråt gick vi och köpte en bok, bara för att. Ava ville visserligen först helst välja ett Findus-gosedjur, men sen fick hon syn på Mamma Mu-böckerna och valde Mamma Mu städar. Det var en mysig utflykt, men så enormt tröttande… Och trött blir man ju på SF också, som hade jääättefå kassor öppna och sålde snacks i snigelfart, så att vi fick vänta jäättelänge och kom in i salongen just när filmen började och alla förstås redan satt ner. På våra platser också och det var inte riktigt läge att härja, men lyckligtvis såg jag två lediga platser på andra sidan av salongen…

Idag var väl den stora händelsen att vi gick ut på innergården en stund:

Leka på innergården

Vi leker väldigt sällan på innergården, eftersom den inte är särskilt spännande (snacka om dåligt utnyttjande av enorm potential!). Men det kändes lagom långt bort för mig…

Leave a Comment